Uppsatsens bidrag, begränsningar och förslag till framtida forskning

Uppsatsen har bidragit till att ge en tydligare bild av hur hållbarhet och Agenda 2030 är implementerat bland offentliga organisationer och har därmed minskat kunskapsgapet på lokal nivå i Värmland. Eftersom ämnet präglas av ständig utveckling behövs alltid nya bidrag eftersom läget med största sannolikhet har ändrats sedan tidigare forskning gjorts. Dessutom anses det omöjligt att hitta ett optimalt sätt för alla organisationer att inkludera hållbarhet i styrsystem, vilket gör att uppsatsen bidrar till att sprida förslag till implementering på lokal nivå eftersom deltagarna delges resultatet. Det kan bidra till att de får idéer på hur de ska angripa hållbarhetsfrågan eller kanske vad de ska undvika. Det kan i sin tur göra att uppsatsen är betydelsefull för hur Sverige lyckas med sitt mål; att vara ledande i arbetet med Agenda 2030.

I uppsatsen har kommuner stått i fokus, vilket endast är en del av offentliga organisationer. För att öka förståelsen ytterligare kan med fördel fler typer av offentliga organisationer inkluderas i framtida studier, alternativt att inkludera fler kommunala verksamheter. Hållbarhet och Agenda 2030 är ständigt föränderliga ämnen, vilket gör att ju längre fram i tiden forskning görs, desto längre bör hållbarhetsarbetet kommit. På så sätt kommer framtida forskning generera annorlunda och förhoppningsvis bättre resultat eftersom ämnena troligen spridits ännu mer inom de offentliga organisationerna. Om fler av medarbetarna kan ge sin synvinkel på ämnena bidrar det till en bredare inblick

vilket i uppsatsens fall inte varit möjlig då merparten av respondenterna är miljöstrateger. När de offentliga organisationerna kommit längre i implementeringen av Agenda 2030 kommer även mätningen av de 169 delmålen möjliggöras vilket kan vara ett förslag till framtida forskning. Vid uppsatsskrivandets tidpunkt ansågs det inte undersökningsbart eftersom de flesta kommuner ännu inte börjat mäta de större målen i Agenda 2030 och därför troligtvis inte heller börjat mäta delmålen. En av uppsatsens begräsningar är det faktum att endast tre av fem delar använts ur Malmi och Browns (2008) styrsystem. Det beror på att det utifrån intervjuerna och respondenternas spetskompetenser inte framkom information om de övriga delarna, exempelvis cybernetisk styrning i form av budgetering. Det kan tänkas att resultatet blivit annorlunda om alla delar varit inkluderade vilket gör det till ett intressant framtida område att utforska.

Referenslista

Agenda 2030-delegationen (2016). Delredovisning från Agenda 2030-delegationen

2016-11-01. Stockholm: Regeringskansliet.

Andersson, G. & Funck, E. K. (2017). Ekonomistyrning: beslut och handling. 2:1 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Balans (2016). Hållbarhetslagen – så slår de nya kraven.

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hallbarhetslagen-sa-blir-den/ [2018-11-04]

Baranik, L. E., Lau, A. R., Stanley, L. J., Barron, K. E. & Lance, C. E. (2013). Achievement goals in organizations. Journal of managerial issues, 25(1), 46-61.

Bebbington, J. & Unerman, J. (2018). Achieving the United Nations Sustainable Development Goals. Accounting, auditing & accountability

journal, 31(1). doi:10.1108/AAAJ-05-2017-2929

Bonesrönning, H. (2013). Public employees and public sector reform implementation. Public choice, 156(1/2). doi:10.1007/s11127-011-9900-1 Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber. Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2 uppl.

Stockholm: Liber.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3 uppl. Malmö: Liber.

Chandler, D. (2017). Strategic corporate Social responsibility: sustainable value creation. 4 uppl. Thousand Oaks, California. SAGE Publications.

Crutzen, N., Zvezdov, D. & Schaltegger, S. (2016). Sustainability and management control. Exploring and theorizing control patterns in large European firms. Journal of Cleaner Production, 143, 1291–1301. doi: 10.1016/j.jclepro.2016.11.135

Dick, T. B., Ash, N. R., Childress, B. C., Diamantides, E. M., Grabarczyk, T. R., Main, T. D., Schuessler, B. L. & Van Cura, J. D. (2018). Fundamentals of leading, tools for managing, and strategies for

sustaining change. American Journal of Health-System Pharmacy, 75(19), 1450-1455. doi: 10.2146/ajhp170780

Eurostat (2017). Sustainable development in the European Union: Monitoring report on

progress towards the SDGs in an EU context. Luxemburg: Publications office

of the European Union.

Fagerström, A. & Hartwig, F. (2017). Så kan företagens redovisning och styrsystem underlätta implementeringen av hållbarhetsstrategier. Balans, (4), 1-4.

FN (2016). Omställning till hållbar värld brådskar. https://fn.se/wp-

content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf [2018-09-17]

Forslund, M. (2013). Organisering och ledning. 2. uppl. Malmö: Liber.

Giddings, B., Hopwood, B. & O’Brien, G. (2002). Environment, economy and society: fitting them together into sustainable development. Sustainable

Development, 10, 187–196. doi: 10.1002/sd.199

Gilley, A., Dixon, P. & Gilley, J. W. (2008). Characteristics of leadership effectiveness: implementing change and driving innovation in organizations. Human resource development quarterly, 19(2), 153-169. doi: 10.1002/hrdq.1232

Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (1967). The discovery of grounded theory: Strategies for

qualitative research. Chicago: Aldine.

Griggs, D., Stafford-Smith, M., Gaffney, O., Rockström, J., Öhman, M. C., Shyamsundar, P., Steffen, W., Glaser, G., Kanie, N. & Noble, I. (2013). Policy: Sustainable development goals for people and planet. Nature, 495(7441), 305-307.

ICSU & ISSC (2015). Review of the Sustainable Development Goals: The Science

Perspective. https://council.science/cms/2017/05/SDG-Report.pdf [2018-11-08]

Isaksson, R., Garvare, R. and Johnson, M. (2015). The Crippled Bottom Line – Measuring Sustainability. International Journal of Productivity and

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jarlbro, G. (2018). Kommunikation som strategiskt verktyg: Hur kan kommunikation

användas som ett strategiskt verktyg i arbetet att nå hållbar utveckling? Lund:

Lunds universitet.

Kaplan, R. S. & Norton, D. P. (1993). Putting the balanced scorecard to work.

Harvard business review, 71(5), 14-30.

Keskitalo, E. C. H. & Andersson, E. (2017). Why Organization May Be the Primary Limitation to Implementing Sustainability at the Local Level: Examples from Swedish Case Studies. Resources, 6(1), 1-16. doi: 10.3390/resources6010013

Keskitalo, E. C. H. & Liljenfeldt, J. (2012). Working with sustainability: Experiences of sustainability processes in Swedish municipalities. Natural

Resources Forum, 36 (1), 16-27. doi: 10.1111/j.1477-8947.2012.01442.x

Latham, G. P. (2003). Goal setting: a five-step approach to behavior change.

Organizational dynamics, 32(3), 309-318. doi: 10.1016/S0090-2616(03)00028-7

Lincoln, S. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Beverly Hills: Sage.

Lueg, R. & Radlach, R. (2015). Managing sustainable development with management control systems: A literature review. European Management

Journal, 34(2), 158-171. doi: 10.1016/j.emj.2015.11.005.

Länsstyrelsen Värmland (2017). Åtgärder för ett hållbart Värmland. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.710ed317161746d8052c06c /1526067908191/atgarder-hallbart-varmland-miljomalen.pdf [2018-11-08]

Mainali, B., Luukkanen, J., Silveira, S. & Kaivo-oja, J. (2018). Sustainable development goals (SDGs): explorative analyses of development paths in South Asia and Sub-saharan Africa. Sustainability, 20(3), 1-25. doi: 10.3390/su10030815

Malmi, T & Brown, D.A. (2008). Management control systems as a package- Opportunities, challenges and research directions. Management Accounting

Research, 19(4), 287-300. doi: 10.1016/j.mar.2008.09.003.

Merchant, K.A & Van der Stede, W.A. (2012). Management Control Systems.

Performance Measurement, Evaluation and Incentives. 3 uppl. Harlow: Pearson

Education Limited.

Milne, M. J., & Gray, R. (2013). W(h)ither ecology? The triple bottom line, the global reporting initiative, and corporate sustainability reporting. Journal

of business ethics, 118(1), 13-29.

Mintzberg, H. (1979). The structuring of organizations: a synthesis of the research. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.

Nationalencyklopedin [NE] (2018a). Företagskultur.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6 retagskultur [2018-10-10]

Nationalencyklopedin [NE] (2018b). Hållbara utvecklingsmål.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hållbara-utvecklingsmål [2018-10-18]

Nationalencyklopedin [NE] (2018c). Millenniemålen.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/millenniemålen [2018-10-18]

Ndevu, Z. J. & Muller, K. (2018). Operationalising performance management in local government: the use of the balanced scorecard. Journal of human

resources management, 16, 1-11. doi: 10.4102/sajhrm.v16i0.977

Pettigrew, A. M. (1979). On studying organizational cultures. Administrative

Science Quarterly 24(4), 570-581. doi: 10.2307/2392363

Regeringskansliet (2018a). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar

utveckling.

https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/ finansdepartementet/agenda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf [2018-11-08]

Regeringskansliet (2018b). Handlingsplan Agenda 2030 - 2018-2020. https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b0

Region Värmland (2014). Värmlandsstrategin.

https://regionvarmland.se/globalassets/global/utveckling-och-tillvaxt/varmlandsstrategin/varmlandsstrategin_2014-2020.pdf [2018-12-27]

Rockström, J. & Klum, M. (2015). Big world small planet. Stockholm: Max Ström.

Rok, B. (2009). Ethical context of the participative leadership model: taking people into account. Corporate Governance: The international journal of business

in society, 9(4), 461-472.

Rowe, J. & Fudge, C. (2003). Linking national sustainable development strategy and local implementation: A case study in Sweden. Local

Environment, 8(2), 125–140.

Rykkja, L. H., Neby, S. & Hope, K. L. (2014). Implementation och governance: Current and future research on climate change policies.

Public policy and administration, 29(2), 106-130. doi: 10.1177/0952076713510344

Sachs, J. D. (2015). The age of sustainable development. New York: Columbia university press.

Statiska Centralbyrån [SCB] (2018). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni

2018 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2018. Totalt.

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/ [2018-10-18]

Sebhatu, S. P. (2010). Corporate Social Responsibility for Sustainable Service Dominant

Logic. Diss. Karlstad: Karlstads universitet

.

Smircich, L. (1983). Concept of culture and organizational analysis.

Administrative Science Quarterly, 28(3), 339-358. doi: 10.2307/2392246

Smoke, P. (2017). Fiscal decentralisation frameworks for Agenda 2030: understanding key issues and crafting strategic reforms. Commonwealth

Szekely, F., & Knirsch, M. (2005). Responsible leadership and corporate social responsibility: Metrics for sustainable performance. European Management

Journal, 23(6), 628-647.

Thuren, T. (2005). Källkritik. 2.uppl. Stockholm: Liber.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

United Nations Development Programme (UNDP) (2015). Globala målen. http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ [2018-10-05]

Wallace, S. G. & Etkin, J. (2017). How goal specificity shapes motivation: a reference points perspective. Journal of consumer research, 44(5), 1033-1052. doi: 10.1093/jcr/ucx082

World Commission on Environment and Development [WCED] (1987). Our

Common Future. Oxford: Oxford University Press.

Whitfield, M. (2017). Measuring the performance of sustainable communities.

Strategic planning for energy and environment, 36(4), 41-77. doi:

10.1080/10485236.2017.11863771

Zhang, X., Warner, M. E. & Homsy, G. C. (2017). Environment, equity, and economic development goals: understanding differences in local economic strategies. Economic development quarterly, 31(3), 196-209. doi: 10.1177/0891242417712003