• No results found

3. Teoretisk referensram

6.1. Uppsatsens bidrag

Uppsatsen har bidragit till att öka förståelsen för hur företagskunder upplever bankernas hållbarhetsredovisningar. Bankernas hållbarhetsansvariga kan på så vis dra nytta av det resultat uppsatsen har bidragit med och på så sätt lättare nå ut med hållbarhetsredovisningen till företagskunder om så önskas. Uppsatsen har också givit en förståelse för varför hållbarhetsredovisningar utförs överlag.

Den analysmodell som har tagits fram kan användas för att öka förståelsen för kundernas upplevelse till hållbarhetsredovisningar och vilka faktorer som påverkar. Analysmodellen i sig illustreras utifrån uppsatsens problemformulering och syfte, men förhoppningen är att den ska gå att anamma och utveckla för forskning inom andra branscher.

Uppsatsen kan även bidra med ökad kunskap om hållbarhet till samhället i stort och då även öka det allmänna intresset. Oavsett varför eller för vem företag arbetar med hållbarhet och dess redovisning hjälper det mer än vad det skadar vilket gör det till en god sak.

44 6.2. Fortsatt forskning

Resultaten stämmer delvis överens med tidigare forskning och kan bidra till vidare studier inom ämnet. Förslag på vidare forskning är att göra en liknande studie med kvantitativa metoder för att få ett mer generaliserbart resultat och utifrån det utveckla analysmodellen.

Fortsatt forskning skulle även kunna beröra andra branscher och kundernas upplevelse inom dessa. Även här kan analysmodellen fungera som ett verktyg för att öka förståelsen. Det kan också vara intressant att undersöka hur andra intressenter ser på bankernas hållbarhetsredovisningar. Ett exempel kan vara analytiker som bankerna menar är de med störst intresse för hållbarhetsredovisningen.

45

Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Andersson, B.-E. (1994). Som man frågar får man svar: en introduktion i intervju- och enkätteknik. Kristianstad: Rabén Prisma.

Bhattacharya, C., & Sen, S. (2004). Doing better at doing good: When, why, and how consumers respond to corporate social initiatives. California Management Review , 9-24, 47.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business research methods. New York: Oxford University Press.

Bryman, A., & Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.

Calabrese, A., & Lancioni, F. (2008). Analysis of corporate social responsibility in the service sector: does exist a strategic path? Knowledge and Process Management , 107-125, 15.

Carroll, A. B. (1991). The pyramid of corporate social responsability: toward the moral management of organizational stakeholders. Businees Horizons , 34, 39-48.

CERES. (2008). Corporate governance and climate change: the banking sector. Hämtat från http://www.ceres.org/resources/reports/corporate-governance-banking-sector/view den 26 01 2012

CSRguiden. (u.d.). Vad är CSR? Hämtat från internet: http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer-loensamma-affaerer/csr-laes-haer-vad-det-innebaer/ den 27 01 2012

Czarniawska, B. (2005). En teori om organisering. Lund: Studentlitteratur.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att skriva en statistisk undersökning.

Polen: Studentlitteratur .

DanskeBank. (2010). Corporate responsibility 2010. Hämtat från http://www.danskebank.com/Flash/ePages/Reports/Q42010/CR-UK/index.html

den 31 01 2012

46

Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal , 282-311, 15.

DiMaggio, P. J., & Powel, W. W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review ,

147-160, 48.

Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:

Liber AB.

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - ideér, moden, förändring. Malmö:

Liber AB.

Global Reporting Initiative. (u.d.). Vad är GRI? Hämtat från

https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx den 25 01 2012

Gray, R. (2006). Social, environmental and sustainability reporting and organisational value creation?: Whose value? Whose creation? Accounting, Auditing & Accountability Journal , 793-819, 19.

Kommitén för utbildning för hållbar utveckling. (den 24 11 2004). Att lära för hållbar utveckling. Hämtat från Regeringen: http://www.regeringen.se/content/1 /c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf den 20 01 2012

Kommitén för utbildning för hållbar utveckling. (2004, s. 32). Att lära för hållbar utveckling.

Hämtat från http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf den 20 01 2012

Larsson, L.-O. (2008). Sverigerapporten. Hämtat från http://www.pwc.se/sv_SE/se/

publikationer/assets/sverigerapporten.pdf den 30 01 2012

Levine, R. (2005). Finance and growth: theory and evidence. Handbook of Economic Growth , 865-934, 1.

Mandhachitara, R., & Poolthong, Y. (2011). A model of customer loyalty and corporate social responsibility. Journal of Service Marketing , 122-133, 25.

McDonald, L. M., & Rundle-Thiele, S. (2008). Corporate social responsibility and bank customer satisfaction. International Journal of Bank Marketing , 170-182, 26.

Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: formal structure as myth and ceremony. The American Journal of Sociology , 340-363, 83.

47

Nationalencyklopedin. (u.d.). Hämtat från http://www.ne.se/norm/271418 den 04 05 2012 Naturvårdsverket. (2005). Finansmarknaden, miljön och redovisningen. Hämtat från

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5521-6.pdf den 31 01 2012

Pomering, A., & Dolnicar, S. (2009). Assessing the prerequisite of successful CSR implementation: are consumers aware of CSR initiatives? Journal of Business Ethics , 285-301, 85.

Poolthong, Y., & Rujirutana, M. (2009). Customer expectations of CSR, perceived service quality and brand effect in Thai retail banking. International Journal of Bank Marketing , 408-427, 27.

Scholtens, B. (2009). Corporate Social Responsibility in the international banking industry.

Journal of Business Ethics , 159-175, 86.

Sen, S., & Bhattacharya, C. B. (2001). Does doing good always lead to doing better?

Consumer reactions to corporate social responsibility. Journal of Marketing Research , 225-243, 38.

Skandinaviska Enskilda Banken AB. (2010). Corporate sustainability report 10. Hämtat från http://www.sebgroup.com/pow/content/sebgroup/SEB_CS_Report_2010_en.pdf den 19 01 2012

Svenska Bankföreningen. (2011a). Banker i Sverige. Hämtat från http://www.swedishbankers.se/web/bfmm.nsf/lupgraphics/Banker_i_Sverige_2011.pdf /$file/Banker_i_Sverige_2011.pdf den 27 01 2012

Svenska Bankföreningen. (2011b). Samhällsansvar - CSR. Hämtat från http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/$all/AC12F5C7BE6AFDA1C12575F4003491 D0?open den 23 01 2012

Svenska Handelsbanken AB. (2010). 2010 Hållbarhetsredovisning. Hämtat från http://handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hallbarhe tsredovisning_2010/$file/hr_2010_sv.pdf den 02 02 2012

Svensson, P.-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Tilt, C. A. (1994). The influence of external pressure groups on corporate social disclosure:

some empirical evidence. Accounting, Auditing & Accountability Journal , 47-72, 7.

48

Öberseder, M., & Schlegelmilch, B. B. (2011). Why don't consumers care about CSR?: a qualitative study exploring the role of CSR in consumption decisions. Journal of Business Ethics , 449-460, 104.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008a). CSR - från risk till värde. Hässleholm:

Studentlitteratur AB.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008b). Röster om transparens och hållbarhetsredovisning. Lund: Studentlitteratur.

Related documents