Som kostvetare är det viktigt att acceptera, respektera och visa förståelse för olika
kosthållningar. Inte enbart medicinska sådana såsom allergier och intoleranser, utan även när den har en etisk eller religiös grund, alternativt kan härledas till en annan matkultur. Detta oberoende av om kosthållningen är en vi själva är vana vid eller ej. Det är väsentligt oavsett om ens arbetstitel exempelvis är kostchef på en kommun, menyplanerare på ett sjukhus, produktutvecklare på ett företag eller forskare på ett universitet. Det är så mycket mer än enbart maten på tallriken som spelar roll. Något som uppfattas som mat för en person, kan för en annan framkalla aversion och känsla av att den andre begår ett moraliskt fel. Mer kunskap inom området det berör tror jag kan vara en lösning, och råda bot på eventuella fördomar.
Min upplevelse är att vegetariskt, bara för något decennium sedan, inte sällan uppfattades som något främmande. I matbutiker och på restauranger var utbudet begränsat. I skolan krävdes sjukintyg för den som ville ha mat utan kött. Här har det skett en förändring då det idag ofta uppmuntras till att äta mer vegetariskt. Hur den helt animaliefria, veganska kosten kommer att uppfattas i framtiden kan det endast spekuleras om. Överlag visar aktuell studie att mer
forskning behövs inom detta område och möjligtvis kan resultatet komma forskare till nytta. Måhända att det även kan inspirera företag som är verksamma inom området och ge dem en bild av sin målgrupp, liksom andra yrkesverksamma personer som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med veganism, vegetarianism och växtbaserad kost.
Slutsats
Studiedeltagarna var veganer av etiska skäl. Positiva effekter på miljö och hälsa var en bonus. Gällande identitet och livsstil uppgav studiedeltagarna att de som veganer hade börjat planera mer, i synnerhet inför sociala sammanhang. De som var föräldrar kände en oro över sina barns veganism. Vänner var personer som accepterade och respekterade veganismen. De menade att det var enkelt att leva som vegan men i sociala sammanhang kunde det uppstå obekväma situationer. Dessa kunde uppkomma på grund av att omgivningen ställde frågor, retades eller åt kött. De tenderade att påverka sin omgivning till att äta mer växtbaserat. De spred
43
Referenser
Abrahamsson, L., & Hambræus, L. (2013). Proteiner. I L. Abrahamsson, A. Andersson, G. Nilsson (Red.), Näringslära för högskolan - från grundläggande till avancerad nutrition (s. 80-121, 6 uppl.). Stockholm: Liber.
Angelöw, B., & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Axfood. (2019). Vegetariskt växer i våra butiker. Hämtad 2019-04-29 från
https://www.axfood.se/hallbarhet/sa-jobbar-vi/vegetariskt/
Bardone-Cone, AM., Fitzsimmons-Craft, EE., & Harney, MB. (2012). The
Inter-Relationships between Vegetarianism and Eating Disorders among Females. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 112(8), 1247-1252. doi: 10.1016/j.jand.2012.05.007 Belasco, W. (2008). Food: The Key Concepts. Berg: Oxford.
Berners-Lee, M., Hoolohan, C., Cammack, H., & Hewitt, CN. (2012). The relative greenhouse gas impacts of realistic dietary choices. Energy Policy, 43(1), 184-190. doi: 10.1016/j.enpol.2011.12.054
Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G., Beng, C., & Hörnell, A. (2016). Absence, deviance and unattainable ideals - Discourses on vegetarianism in the Swedish school subject Home and Consumer Studies. Health Education Journal, 75(6), 676-688. doi:
10.1177/0017896915611923
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101. URL: https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Brehm, SS., Kassin, S., & Fein, S. (2005). Social Psychology (6 uppl.). Chicago: Houghton Mifflin.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Malmö: Liber AB.
Craig, WJ. (2009). Health effects of vegan diets. The American Journal of Clinical Nutrition, 89(5), S1627-S1633. doi: 10.3945/ajcn.2009.26736N
Dean, MA. (2014). You Are How You Eat? Femininity, Normalization, and Veganism as an Ethical Practice of Freedom. Societies, 4, 127-147. doi: 10.3390/soc4020127
Djurens Rätt. (u.å.). Välj Vego. Hämtad 2019-02-12 från https://www.valjvego.se/
Djurens Rätt. (2019). Opinionsundersökningar. Hämtad 2019-05-02 från
https://www.djurensratt.se/opinionsundersokningar
Dwyer, J., & Loew, FM. (1994). Nutritional Risks of Vegan Diets to Women and Children – Are They Preventable? Journal of Agricultural and Environmental Ethics, 7, 87-109. doi: 10.1007/BF01997226
44
The EAT-Lancet Commission. (2019). Healthy Diets From
Sustainable Food Systems. Food, Planet, Health. Oslo: The EAT-Lancet Commission. Tillgänglig:
https://eatforum.org/content/uploads/2019/04/EAT-Lancet_Commission_Summary_Report.pdf
Fischler, C. (2011). Commensality, society and culture. Social Science Information, 50(3-4). 528-548. doi: 10.1177/0539018411413963
Fox, N., & Ward, K. (2008). Health, Ethics and Environment: a Qualitative Study of Vegetarian Motivations. Appetite, 50(2-3), 422-429. doi: 10.1016/j.appet.2007.09.007
Fredlund, K., Asp, NG., Larsson, M., Marklinder, I., & Sandberg, AS. (1997). Phytate
reduction in whole grains of wheat, rye, barley and oats after hydrothermal treatment. Journal of Cereal Science, 25, 83-91. doi: 10.1006/jcrs.1996.0070
Greenebaum, J. (2012). Veganism, Identity and the Quest for Authenticity. Food, Culture & Society, 15(1), 129-144. doi: 10.2752/175174412X13190510222101
Haider, LM., Schwingshackl, L., Hoffmann, G., & Ekmekcioglu, C. (2018). The effect of vegetarian diets on iron status in adults: A systematic review and meta-analysis. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 58(8), 1359-1374. doi:
10.1080/10408398.2016.1259210
Haidt, J., Koller, SH., & Dias, MG. (1993). Affect, Culture, and Morality, or Is It Wrong to Eat Your Dog? Journal of Personality and Social Psychology, 65(4), 613-628. doi:
10.1037//0022-3514.65.4.613
Hodson, G., & Earle, M. (2017). Conservatism predicts lapses from vegetarian/vegan diets to meat consumption (through lower social justice concerns and social support). Appetite, 120, 75-81. doi: 10.1016/j.appet.2017.08.027
Holick, MF., Biancuzzo, RM., Chen., TC., Klein, EK., Young, A., Bibuld, D., Reitz, R., Salameh, W., Ameri, A., & Tannenbaum, AD. (2008). Vitamin D2 Is as Effective as Vitamin D3 in Maintaining Circulating Concentrations of 25-Hydroxyvitamin D. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 93(3), 677-681. doi: 10.1210/jc.2007-2308
Holm, L. (2012). Det tvetydige kød. I L. Holm, T. Kristensen (Red.), Mad, mennesker og måltider (s. 157-174, 2 uppl.). Köpenhamn: Munksgaard.
ICA. (2019). ICA storsatsar på vego och tar hjälp av kunderna med produktutveckling. Hämtad 2019-04-29 från https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2019/ica-storsatsar-pa-vego-och-tar-hjalp-av-kunderna-med-produktutveckling/
Iguacel, I.,Miguel-Berges, ML., Gomez-Bruton, A., Moreno, LA., & Julian, C. (2018). Veganism, vegetarianism, bone mineral density, and fracture risk: a systematic review and meta-analysis. Nutrition Reviews, 77(1), 1-18. doi: 10.1093/nutrit/nuy045
45
Jordbruksverket. (2019). Svenskarna fortsätter äta allt mindre importerat kött. Hämtad 2019-03-07, från
http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/pressochmedia/nyhetsrum.4.4e9a8c7a160c b216910c6a37.html#/pressreleases/svenskarna-fortsaetter-aeta-allt-mindre-importerat-koett-2843092
Key, TJ., Appleby, PN., & Rosell, MS. (2006). Health effects of vegetarian and vegan diets. Proceedings of the Nutrition Society, 65(1), 35-41. doi: 10.1079/PNS2005481
Larsson, CL., & Johansson, G. (2002). Dietary intake and nutritional status of young vegans and omnivores in Sweden. The American Journal of Clinical Nutrition, 76(1), 100-106. Tillgänglig: https://academic.oup.com/ajcn/article/76/1/100/4689466
Larsson, CL., Klock, KS., Nordrehaug Åstrøm, A., Haugejorden, O., & Johansson, G. (2001). Food habits of young Swedish and Norwegian vegetarians and omnivores. Public Health Nutrition, 4(5), 1005-1014. doi: 10.1079/PHN2001167
Larsson, CL., Rönnlund, U., Johansson, G., & Dahlgren, L. (2003). Veganism as status passage - The process of becoming a vegan among youths in Sweden. Appetite, 41(1), 61-67. doi: 10.1016/S0195-6663(03)00045-X
Leitzmann, C. (2005). Vegetarian diets: What are the advantages? Diet Diversification and Health Promotion, 57(1), 147-156. doi: 10.1159/000083787
Leitzmann, C. (2014). Vegetarian nutrition: past, present, future. The American Journal of Clinical Nutrition, 100(1), 496S-502S. doi: 10.3945/ajcn.113.071365
Livsmedelsverket. (2017). Näringsförändringar i livsmedel vid tillagning. Riskhanteringsrapport. Uppsala: Livsmedelsverket. Tillgänglig:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-21-del-1-naringsforandringar-vid-tillagning-och-forvaring-riskhanteringsrapport.pdf
Livsmedelsverket. (2018a). Vegetarisk mat. Hämtad 2019-02-07 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/vegetarisk-mat-for-vuxna
Livsmedelsverket. (2018b). Sök E-nummer. Hämtad 2019-02-07 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer
Livsmedelsverket. (2018c). Animaliska. Hämtad 2019-03-01 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/animaliska
Livsmedelsverket. (2018d). Allergi och överkänslighet. Hämtad 2019-04-24 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet
Livsmedelsverket. (2018e). Risk- och nyttoprofil. Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget. Uppsala: Livsmedelsverket.
Tillgänglig:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/mikrobiome t_risk-och-nyttoprofil-livsmedelsverket-rapportserie-nr-11-2018.pdf
46
Livsmedelsverket. (2018f). Protein. Hämtad 2019-04-24 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein
Livsmedelsverket. (2018g). Vegansk mat till barn. Hämtad 2019-01-22 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/vegansk-mat-till-barn
Livsmedelsverket. (2019a). Mejeriprodukter – råd. Hämtad 2019-02-12 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/mejeriprodukter---rad
Livsmedelsverket. (2019b). Kött och miljö. Hämtad 2019-05-08 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2/kott
Livsmedelsverket. (2019c). Kött och chark - råd. Hämtad 2019-02-08 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark
Livsmedelsverket. (2019d). Bra mat i skolan: Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Uppsala: Livsmedelsverket.
Martin, M., & Brandao, M. (2017). Evaluating the Environmental Consequences of Swedish Food Consumption and Dietary Choices. Sustainability, 9(12), 1-21. doi: 10.3390/su9122227
Messina, V., & Mangels, AR. (2001). Considerations in planning vegan diets: Children. Journal of the American Dietetic Association, 101(6), 661-660. doi: 10.1016/S0002-8223(01)00167-5
Nordic Council of Ministers. (2014). Nordic Nutrition Recommendations 2012: Integrating nutrition and physical activity (5 uppl.). Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.
Tillgänglig: https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf
Novus. (2018). Opinionsundersökning, våren 2018: Djurens Rätt. Stockholm. Novus.
Tillgänglig: https://www.djurensratt.se/sites/default/files/2018-06/vegoopinion-maj2018.pdf Paisley, J., Beanlands, H., Goldman, J., Evers, S., & Chappell, J. (2008). Dietary Change: What Are the Responses and Roles of Significant Others? Journal of Nutrition Education and Behaviour, 40(2), 80-88. doi: 10.1016/j.jneb.2007.04.374
Pawlak, R., Lester, SE., & Babatunde. T. (2014). The prevalence of cobalamin deficiency among vegetarians assessed by serum vitamin B12: a review of literature. European Journal of Clinical Nutrition, 68(5), 541-548. doi: 10.1038/ejcn.2014.46
Phillips, F. (2005). Vegetarian nutrition (30). London: British Nutrition Foundation.
Pohjolainen, P., Vinnari, M., & Jokinen, P. (2015). Consumers' perceived barriers to
following a plant-based diet. British Food Journal, 117(3), 1150-1167. doi: 10.1108/BFJ-09-2013-0252
Potts, A., & Parry, J. (2010). Vegan Sexuality: Challenging Heteronormative Masculinity through Meat-free Sex. Feminism & Psychology, 20(1), 53-72. doi:
47
Radnitz, C., Beezhold, B., & DiMatteo. B. (2015) Investigation of lifestyle choices of individuals following a vegan diet for health and ethical reasons. Appetite, 90, 31-36. doi: 10.1016/j.appet.2015.02.026
Retriever. (u.å.). Nordens största mediearkiv. Hämtad 2019-04-25 från
https://www.retriever.se/product/mediearkivet/
Rosell, MS., Lloyd-Wright, Z., Appleby, PN., Sanders, TAB., Allen, NE., & Key, TJ. (2005). Long-chain n–3 polyunsaturated fatty acids in plasma in British meat-eating, vegetarian, and vegan men. The American Journal of Clinical Nutrition, 82(2), 327-334. Tillgänglig:
https://academic.oup.com/ajcn/article/82/2/327/4862944
Rosenfeld, DL. (2019). A comparison of dietarian identity profiles between vegetarians and vegans. Food Quality and Preference, 72, 40-44. doi: 10.1016/j.foodqual.2018.09.008
Rothgerber, H. (2013). Real Men Don't Eat (Vegetable) Quiche: Masculinity and the Justification of Meat Consumption. Psychology of Men & Masculinity, 14(4), 363-375. doi: 10.1037/a0030379
Ruby, MB. (2011). Vegetarianism. A blossoming field of study. Appetite, 58(1), 141-150. doi: 10.1016/j.appet.2011.09.019
Ruby, MB., & Heine, SJ. (2011). Meat, morals, and masculinity. Appetite, 56(2), 447-450. doi: 10.1016/j.appet.2011.01.018
Ryan, L., & Symington. AM. (2015). Algal-oil supplements are a viable alternative to
fish-oil supplements in terms of docosahexaenoic acid (22:6n-3; DHA). Journal of Functional Foods, 19(1), 852-858. doi: d10.1016/j.jff.2014.06.023
Sarter, B., Kelsey, KS., Schwartz, TA., & Harris, WS. (2014). Blood docosahexaenoic acid and eicosapentaenoic acid in vegans: Associations with age and gender and effects of an algal-derived omega-3 fatty acid supplement. Clinical Nutrition, 34(2), 212-218. doi: 10.1016/j.clnu.2014.03.003
Schmidt, JA., Rinaldi, S., Scalbert, A., Ferrari, P., Achaintre, D., Gunter, MJ., Appleby, PN., Key, TJ., & Travis, RC. (2016). Plasma concentrations and intakes of amino acids in male meat-eaters, fish-eaters, vegetarians and vegans: a cross-sectional analysis in the EPIC-Oxford cohort. European Journal of Clinical Nutrition, 70(3), 306-312. doi:
10.1038/ejcn.2015.144
Sicherer, SH., & Sampson, HA. (2014). Food allergy: Epidemiology, pathogenesis, diagnosis, and treatment. Journal of Allergy and Clinical Immunology, 133(2), 291-307. doi:
10.1016/j.jaci.2013.11.020
Singer, P. (1990). Animal liberation (2 ed.). New York: Harper Collins.
Stabler, SP., & Allen, RH. (2004). Vitamin B12 deficiency as a worldwide problem. Annual Review of Nutrition, 24, 299-326. doi: 10.1146/annurev.nutr.24.012003.132440
The Vegan Society. (2019). Definition of veganism. Hämtad 2019-04-12, från
48
Tomova, A., Bukovsky, I, Rembert, E., Yonas, W., Alwarith, J., Barnard, ND., & Kahleova, H. (2019). The Effects of Vegetarian and Vegan Diets on Gut Microbiota. Frontiers in Nutrition, 4, 1-10. doi: 10.3389/fnut.2019.00047
Vegomagasinet. (u.å.). Vegomagasinet. Hämtad 2019-02-12 från
https://www.vegomagasinet.se/
Vesa, TH., Marteau, P., & Korpela, R. (2000). Lactose intolerance. Journal of the American College of Nutrition, 19(2), 165S-175S. doi: 10.1080/07315724.2000.10718086
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wesslen, A. (2000). Teenagers and Food: The Impact of Culture and Gender on Attitudes towards Food (Licentiate thesis, Uppsala Studies in Philosophy in Domestic Sciences). Uppsala. ISBN 91-506-1434-7.
Wibeck. V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
World Cancer Research Fund. (2018). Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. London: World Cancer Research Fund.
Zimmer, J., Lange, B., Frick, JS., Sauer, H., Zimmermann, K., Schwiertz, A., Rusch, K., Klosterhalfen, S., & Enck, P. (2012). A vegan or vegetarian diet substantially alters the human colonic faecal microbiota. European Journal of Clinical Nutrition, 66(1), 53-60. doi: 10.1038/ejcn.2011.141
49
Bilaga 1: Rekryteringsannons
50
Bilaga 2: Inlägg i sociala medier
(Instagram respektive Facebook)
51
Bilaga 3: Följebrev
Hej [personens namn]!
Vad roligt att du vill delta i min studie!
Jag heter Anna Bernström (författaren av denna uppsats dåvarande efternamn) och är masterstudent i samhällsvetenskap med inriktning kostvetenskap vid Uppsala universitet. Inom ramen för min masteruppsats genomför jag nu en intervjustudie där jag studerar orsaker till veganism samt hur den, med fokus på kosten, påverkar identitet, livsstil och sociala sammanhang.
Som du har sett i min rekryteringsannons söker jag personer som har varit veganer i minst tre år, samt som är mellan 18–44 år. Du ska även ha möjlighet att intervjuas i Uppsala eller Sthlm v. 11–13 eller i Karlstad v. 14. Vänligen uppge vilken stad och vecka som passar dig. Senast den 10/3 behöver jag ditt svar. Exakt tid och plats beslutar vi gemensamt om. Intervjun beräknas pågå i cirka 30 min.
Deltagandet i studien är helt frivilligt och du har rätt att när som helst, under intervjun, avbryta ditt deltagande. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas (skrivas ut i text) för att underlätta min dataanalys. Det är bara jag som kommer att ha tillgång till materialet och det kommer att raderas när uppsatsen är färdig. Allt som sägs är konfidentiellt och ditt namn kommer inte att användas i uppsatsen. Materialet kommer endast att användas i min uppsats.
Som tack bjuder jag på veganskt fika! Annan ersättning utgår ej. Har du några frågor eller funderingar, tveka inte att ställa dem!
Stort tack på förhand!
Kom ihåg att jag behöver ditt svar senast den 10/3!
Anna Bernström, masterstudent, [mobilnummer] Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Handledare Ingela Marklinder ingela.marklinder@ikv.uu.se [telefonnummer]
52
Bilaga 4: Intervjuguide med mindmap
Kort presentation – vem är jag och studiens syfte:
Studiens syfte är att undersöka orsaker till veganism samt hur den, med fokus på kosten, relaterar till identitet, livsstil och sociala sammanhang.
Först lite information:
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst, utan förklaring, avbryta intervjun. Du har även rätt att i efterhand återkomma och förtydliga något du sagt under intervjun.
Intervjun kommer att spelas in och transkriberas (skrivas ut i text) för att underlätta min dataanalys.
Det är bara jag som kommer att ha tillgång till materialet och det kommer att raderas när uppsatsen är färdig.
Allt som sägs är konfidentiellt och ditt verkliga namn kommer inte att användas i uppsatsen. Istället kommer ett fingerat namn att användas samt uppgifter om intervjustad, kön, ålder och antal år som vegan.
Materialet kommer endast att användas i min uppsats. Intervjun beräknas pågå i cirka 30 min.
Som du ser så är det fyra områden som är fokus i intervjun: orsaker, identitet, livsstil och sociala sammanhang. Du får gärna prata ganska fritt om dessa områden men jag kan hjälpa till med att ställa frågor och fånga upp ifall att jag tycker att du går ifrån ämnet för mycket. Känns allt okej? Några frågor?
Orsaker
- Hur kommer det sig att du blev vegan? - Hur länge har du varit det?
(+ Hur gammal är du? Kommer att användas i uppsatsen)