I analysen ovan har vi beskrivit och analyserat hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Vi har sedan fortsatt med att beskriva och analysera de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag. Nedan kommer vi att redogöra för de slutsatser som vi genom analysen har kunnat dra.
6.2 Kunskapsspridning
Vi uppmärksammade att respondenter och teoretiker var eniga om att spridning av kunskap är något som sker och kan komma att ske. Däremot kan vi utifrån analysen konstatera att företeelsen problematiseras mer av teoretikerna än av praktikerna. Av analysen framgår det att åsiktsskillnaderna mellan praktiker och teoretiker kan bero på länders olika kulturer. Respondenterna är från företag verksamma på den svenska marknaden medans teoretikerna är från länder av annan kultur. Sverige influeras starkt av den feminina kulturen medan Japan, Storbritannien och USA präglas av den maskulina kulturen.
Alla företag besitter kunskap som kan spridas vidare och det är därför viktigt för företag att veta vilken kunskap som finns i företaget. Vi kan dra slutsatsen att den sortens kunskap som företag får ta del av när de anlitar konsulter är individuell kunskap, vilket definieras som summan av en individs totala kompetens, information och kunskap. Av analysen framgår det att en av anledningarna till att respondenterna inte ser spridning av kunskap som ett problem kan vara att kunskapen är kollektiv och att den då delas av ett stort antal medlemmar i organisationen. Företag kan därmed inte hindra kollektiv kunskap från att spridas vidare till andra företag. När kundföretag hyr in konsulter är det således en risk de är villiga att ta och måste ta. Den kunskap som kundföretag dock kan skydda är den privata
kunskapen som företaget innehar och det är även denna kunskap som är viktigast att skydda. Detta då det är den privata kunskapen som gör ett företag unikt och enastående samt ger företaget konkurrensfördelar.
Vi har dragit slutsatsen att det är av stor vikt att företag uppmärksammar problemet, med att kunskap kan spridas, annars riskerar de att utsätta sig för onödiga risker. För att hindra kunskap från att spridas kan företag vidta åtgärder. Håmex vidtar inga åtgärder då de litar på sin personal men genom analysen kan vi dra slutsatsen att Tekniska Verken och Aerostructures faktiskt vidtar åtgärder för att förhindra spridning av kunskap. De åtgärder som vi har uppmärksammat är:
o Sekretessavtal
o De placerar inte konsulter på känsliga områden
o De låter inte konsulterna delta i möten
o Konsulterna får inte tillgång till information som inte berör dem
Kundföretagen ser inte spridning av kunskap som ett problem, detta då de inte bedriver verksamhet inom branscher med stor konkurrens. Vidare har det framkommit att de system och maskiner de arbetar med är allmänt kända på marknaden. Kundföretagen är således eniga om att kunskapsspridning inte har negativ inverkan på deras företag. De ser snarare fördelar med att få till sig kunskap via konsulter. Även då respondenterna påpekar att de endast ser fördelarna med kunskapsspridning har vi genom analysen kunnat uppmärksamma att kundföretagen trots allt vidtar åtgärder för att skydda företagsspecifik kunskap. Detta tyder på att företagen ändå är medvetna om att spridning av kunskap kan leda till negativa effekter och inte endast positiva.
7 Slutdiskussion
Detta avsnitt består av en diskussion där vi framhäver våra egna tankar och åsikter. Då kunskapsspridning inom bemanningsbranschen är ett relativt outforskat område avslutar vi avsnittet med förslag på ytterligare forskning.
Alla företag besitter kunskap som kan spridas vidare och det är därför viktigt för företag att veta vilken kunskap som finns i företaget. För att inte utsätta sig för onödiga risker är det viktigt för företag att uppmärksamma att kunskap kan spridas vidare och därmed skapa konkurrensfördelar åt andra företag. Vi anser att företag bör identifiera den kunskap som behöver skyddas från att spridas vidare till andra organisationer. Vid anlitandet av konsulter bör företag ha full medvetenhet om att spridning av kunskap kan leda till såväl negativa effekter som positiva. För att hindra kunskap från att spridas anser vi att företag bör vidta åtgärder för att förhindra kunskapsspridning till andra företag och organisationer.
Vi anser att det är viktigt att studera kunskapsspridning via inhyrd personal, då det är ett outforskat område och då spridningen av kunskap uppenbarligen är större via konsulter är det både intressant och viktigt med ytterligare forskning på området. Vi rekommenderar fortsatt forskning med liknande frågeställningar men med företag på en konkurrensutsatt marknad. Vidare har vi endast berört en av åsiktsskillnaderna mellan teoretiker och praktiker, varför vi även rekommenderar ytterligare forskning för att få fram vilka de andra skillnaderna kan vara.
Referenslista
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Curt (2001). I konsultens värld: konsultarbete i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Pernilla och Wadensjö, Eskil (2004). Hur fungerar bemanningsbranschen. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). (Rapport/IFAU: 2004:15)
Baccara, Mariagiovanna (2007). Outsourcing, information leakage, and consultingfirms.
RAND: Journal of Economics, vol. 38: 1, ss. 269–289.
Bae, Jonghoon & Koo, Jun (2008). Information loss, knowledge transfer cost and the value of social relations. Strategic Organization, vol. 6: 3, ss. 227–258.
Bergstedt Sten, Viveca (2003). Förhandla i affärer. Stockholm; Svenska Förlaget.
Burke, Kenneth (1962). A Grammar of Motives and A Rhetoric of Motives. Cleveland; The World Publishing Company.
Desouza, Kevin & Awazu, Yukika (2006). CONTINGENT KNOWLEDGE WORKERS. IET
Engineering Management, vol. 16: 4, ss. 18-19.
Fosstenløkken, M. Siw, Løwendahl, R. Bente & Revang, Øivind (2003). Knowledge
Development through Client Interaction: A Comparative Study. Organization Studies, vol. 24: 6, ss. 859-879.
Frank, Brian (2002). Five Tips to Reduce Knowledge Loss. The Journal of the Knowledge and
Innovation Management Professional Society (KMPro), vol. 1: 2.
Hansson, Jörgen (1997). Skapande personalarbete: Lärande och kompetens som strategi. Stockholm: Rabén & Prisma.
Henderson. Rebecca & Clark. Kim Architecturai Innovation: The Reconfiguration of Existing Product Technologies and the Failure of Established Firms. Administrative Science Quarterly
Vol 35 ss. 9-30
Hostede, Geert (1991). Organisationer och kulturer – om interkulturell förståelse. Lund: Studentlitteratur.
Jaegul, Lee, Francisco M. Veloso (2008). Interfirm Innovation under Uncertainty: Empirical Evidence for Strategic Knowledge Partitioning. The Journal of product innovation
management. Vol 25, ss. 418–435
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lewis D. Richard (1997). När kulturer krockar. Falun; Svenska Förlaget Liv & ledarskap ab.
Löwstedt, Jan & Stymne, Bengt (2002). Scener ur ett företag: organisationsteori för
kunskapssamhället. Lund: Studentlitteratur.
Maguire, Jackie (2008). Intellectual capital: not a black and white issue. Engineering &
Technology, vol. 3: 19, ss.76-77.
Marson, Colin (2006). Knowledge can be a hard thing to keep secret. Journal of Medical
Marketing, vol. 6: 2, ss. 105-110.
Matusik, F. Sharon (2002). Research notes and commentaries an empirical investigation of firm public and private knowledge. Strategic Management Journal Vol: 23, ss. 457–467
Matusik, F. Sharon & Hill, W.L. Charles (1998). The utilization of contingent work, knowledge creation, and competitive advantage. Academy of Management Review, vol. 23: 4, ss. 680- 697.
Mohamed, Souad, Coles, Rhoda, Mynors, Diane, Chan, Paul, Grantham, Andrew & Walsh, Kathryn (2007). Understanding one aspect of the knowledge leakage concept: people. I International Journal of Electronic Business, vol. 5: 2. Ss 204-219. European and
Mediterranean Conference on Information Systems; 6-7 juli 2006; Costa Blanca, Alicante, Spain.
Neil, M. Coe, Jennifer, Johns & Kevin, Ward (2009). Managed Flexibility: labour regulation, corporate strategies and market dynamics in the Swedish temporary staffing industry.
European Urban and Regional Studies, vol. 16: 1, ss. 65-85.
Nonaka, Ikujiro (1994). A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation.
Organization Science, vol. 5: 1, ss. 14-37.
Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för
empiriredovisning. Förlagsort: Liber ekonomi.
Patton, Michael Quinn (1990). Qualative evaluation and research methods. 2 Uppl. London: SAGE Publications Ltd.
Rice M. Elizabeth (2004). Capitalizing on the Contingent Workforce—Outsourcing Benefits Programs for Non-Core Workers Improves Companies’ Bottom Line. Employee Benefit Plan
Review, vol. 58: 8, ss. 16-18.
Rienecker, Lotte & Jørgensen, Stray, Peter (2004). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.
Saunders, Mark, Lewis, Philip & Thornhill, Adrian (2009). Research methods for business students. 5. Uppl. England: Pearson Education Limited.
Svensson, Tommy (2006). Lönsam säkerhetsjuridik: om konsten att skydda sig själv och sina
tillgångar. 2 Uppl. Förlagsort: M I J Media.
Walter, Lars (2005). Som hand i handske: en studie av matchning i ett
personaluthyrningsföretag. Göteborg: BAS
Whihelmson, Lena (red.) (2003). Förnyelse på svenska arbetsplatser: balansakter och