7. Resultat
7.3 Uppslag till fortsatt arbete
Genom att fördjupa sig i något av nedanstående förslag på fortsatt arbete skulle man kunna få helt andra resultat än de som har framkommit i detta arbete.
Exempel på fördjupningsområden skulle kunna vara:
• Den tekniska delen av säkerheten, som exempelvis kryptering, brandväggar m.m. Att undersöka denna del av säkerheten skulle kunna medföra helt andra slutsatser huruvida det är säkert att utföra sina bankaffärer via Internet eller ej.
• Säkra transaktioner via Internet med SET (Secure Electronic Transaction)
Man skulle kunna bredda detta arbete genom att undersöka hur säkra transaktioner blir med hjälp av den nya SET- standarden. Då kommer man av förklariga skäl även att behandla Elektronisk handel med kreditkort och Smarta kort (se Bilaga D: Uttryck).
Ytterligare intressanta områden som man skulle kunna sätta sig in i är följande områden:
• Den mänskliga faktorn vid uppkomst av fel i datasystem
• Personalpolitiken, säkerhetsproblem inom den egna personalen
• Alternativ personidentifiering med hjälp av t.ex. fingeravtryck, namnteckning
De två första behandlar den interna säkerheten och den sistnämnda behandlar den externa säkerheten.
Referenser
Referenser
Böcker[CRO94] Cronin, Mary J. (1994), Doing business on the Internet: How the electronic highway is transforming American companies, International Thomson Publishing Company, ISBN 0-442-01770-7.
[DAH91] Dahmström, Karin. (1991), Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur, ISBN 91-44-34231-1.
[GUN96] Gunnarsson, Gunnar (1996), Internet-boken Pagina Förlags AB, Första tryckningen, ISBN 91-636-0436-1.
[JON96] Jonsson-Finne, Karl-Gunnar (1996), INTERNET Brev, Text- och Bildhantering, Bokförlaget Spektra AB, ISBN 91-7136-468-4.
[LAR96] Larsson, Ingemar (1996), Folkpocket om IT i tiden, Pagina Förlags AB, Första tryckningen, ISBN 91-6360365-9.
[LE96] Lundberg, Lars och Eriksson, Magnus (1996), Grunderna i IT, Primo, Upplaga 1:2, ISBN 91-26-96394-9.
[PD91] Patel, Runa och Davidsson, Bo (1991), Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Andra upplagan, ISBN 91-44-30952-X.
[SAN96] Sandén, Weje (1996), IT-boken 1996, Allde & Skytt AB, ISBN 91-88610- 10-1.
[SFS96] Svensk författningssamling 1996 (1996), nr 1-751, Nordstedts Tryckeri, ISBN 91-38-310065-1. Tidskrifter [CC9649] Corporate Computing nr 49, 1996. [CC9717] Corporate Computing nr 17, 1997. [CS9679] Computer Sweden nr 79, 1996. [CS9701] Computer Sweden nr 1, 1997. [CS9708] Computer Sweden nr 8, 1997. [CS9710] Computer Sweden nr 10, 1997. [CS9715] Computer Sweden nr 15, 1997. [CS9729] Computer Sweden nr 29, 1997. [DV9612] Datavärlden nr 12, 1996. [FB9703] Fond & Bank nr 3, 1997. [GP0512] Göteborgs Posten, 960512 [IG9507] Internetguiden nr 7, 1995.
Referenser [SD0514] Svenska Dagbladet, 960514.
Bilaga A: Protokoll
Bilaga A: Protokoll
Protokoll
Nedan följer lite mer utförlig information av några protokoll och tjänster som används på Internet.
• Transmission Control Protocol (TCP)
Detta protokoll delar in informationen, som skickas över nätverk, i paket. Det numrerar och adresserar alla paket så att inga missförstånd skall ske. Då paketen kommer fram till mottagaren, sätter TCP ihop dem i rätt ordning och mottagaren får fram den information som från början skickades.
• Internet Protocol (IP)
IP är det protokoll som används av alla datorer på Internet. Detta protokoll hanterar adresseringen och ser till att överföringen genom alla de anslutningar och nätverk som paketen transporteras genom fungerar.
Varje enskild dator som är kopplad till Internet har en unik IP-adress, t.ex. 193.12.69.151. IP-adressen består av fyra sifferdelar som avskiljs med punkter. Varje sifferdel kan anta ett värde mellan 0 och 255.
Teoretiskt är det maximala antalet datorer med specifika IP-adresser 2564=4.294.967.296.
Bilaga B: Värddatorer
Bilaga B: Värddatorer
Nedan följer en sammanfattning av anslutna värdatorer till Internet mellan åren 1969 till juli 1996.
Siffrorna är hämtade från företaget Network Wizards hemsidor på Internet vilka finns på Internetadressen: http://nw.com/ Datum Värddatorer 1969 4 apr-71 23 jun-74 62 mar-77 111 aug-81 213 maj-82 235 aug-83 562 okt-84 1024 okt-85 1961 feb-86 2308 nov-86 5089 dec-87 28174 jul-88 33000 okt-88 56000
Tabell B1: Antal värddatorer kopplade till Internet från 1969 till oktober 1988
Bilaga B: Värddatorer
Datum Värddatorer Nätverk Domäner
jan-89 80000 jul-89 130000 650 3900 okt-89 159000 837 okt-90 313000 2063 9300 jan-91 376000 2338 jul-91 535000 3086 16000 okt-91 617000 3556 18000 jan-92 727000 4526 apr-92 890000 5291 20000 jul-92 992000 6569 16300 okt-92 1136000 7505 18100 jan-93 1313000 8258 21000 apr-93 1486000 9722 22000 jul-93 1776000 13767 26000 okt-93 2056000 16533 28000 jan-94 2217000 20539 30000 jul-94 3212000 25210 46000 okt-94 3864000 37022 56000 jan-95 4852000 39410 71000 jul-95 6642000 61538 120000 jan-96 9472000 93671 240000 jul-96 12881000 134365 488000 jan-97 16146000 - 828000
Tabell B2: Antal värddatorer, nätverk samt domäner kopplade till Internet från januari 1989 till januari 1997
Bilaga B: Värddatorer
I nedanstående figurer (B1-B3) visas utvecklingen av antalet anslutna värddatorer i grafisk form.
Observera att figur B1 har en annan skalindelning på Y-axeln än figur B2 och att figur B2 egentligen är en fortsättning på figur B1. Detta på grund av den explosionsartade ökningen av anslutna värddatorer.
Figur B3 är en sammanställning av fiurerna B1 och B2.
1969
apr-71 jun-74 mar-77 aug-81 maj-82 aug-83 okt-84 okt-85 feb-86 nov-86 dec-87 jul-88 okt-88
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 Antal värddatorer 1969
apr-71 jun-74 mar-77 aug-81 maj-82 aug-83 okt-84 okt-85 feb-86 nov-86 dec-87 jul-88 okt-88
Datum
Figur B1: Antal värddatorer kopplade till Internet från 1969 till oktober 1988
jan-89 okt-89 jan-91 okt-91 apr-92 okt-92 apr-93 okt-93 jul-94 jan-95 jan-96 jan-97
0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 12000000 14000000 16000000 18000000 Antal värddatorer
jan-89 okt-89 jan-91 okt-91 apr-92 okt-92 apr-93 okt-93 jul-94 jan-95 jan-96 jan-97
Datum
Figur B2: Antal värddatorer kopplade till Internet från januari 1989 till januari 1997
Bilaga B: Värddatorer
1969 mar-
aug-83 feb-86 jul-88 jul-89 jan-91 jan-92 okt-92 jul-93 jul-94 jul-95 jan-97
0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 12000000 14000000 16000000 18000000 Antal värddatorer 1969 mar-
aug-83 feb-86 jul-88 jul-89 jan-91 jan-92 okt-92 jul-93 jul-94 jul-95 jan-97
Datum
Figur B3: Antal värddatorer kopplade till Internet från 1969 till januari 1997
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor
1. S-E-Bankens Internetbank
I efterföljande avsnitt kommer de tjänster som S-E-Banken tillhandahåller privatpersoner i dagens läge.
1.1 S-E-Bankens nuvarande tjänster över Internet
1997-04-20 kunde man utföra följande tjänster på S-E-Bankens Internetkontor:
• Ta fram information om:
• transaktionskonton och konton för sparande fonder
• lån (inklusive bolån och lån hos Sesam, men inte det så kallade enkla lånet, valutalån eller kredit på betal- och kreditkort)
• försäkringar
• vilka värdepapper du har i dina depåer
• vilka uppdrag som kommer att göras på dina konton
• Betala till mottagare med bankgiro- eller postgirokonton samt konton i S-E-Banken
• Föra över pengar till konton i S-E-Banken
• Köpa, sälja och byta fondandelar via fondkonton
I framtiden kommer man antagligen att kunna utnyttja fler tjänster.
1.2 Att använda Internetkontoret
För att använda tjänsten Internetkontoret måste man ha tillgång till en dator, en koppling till Internet samt antingen programmet Netscape Navigator version 2.0 (eller högre) eller Microsoft Internet Explorer version 2.0 (eller högre).
När man kommer till Internetkontorets hemsida (som finns på Internetadressen: https://www.sebank.se/kontoret/home.htm) och loggat in sig, visas Internetkontorets menysida (se figur 2.1). På denna menysida ser man vilka huvudtjänster man kan använda sig av.
Inloggningen sker genom att man anger sitt personnummer samt slår in sin PIN-kod i DigiPass-dosan, vilken i sin tur sedan genererar ett engångslösenord.
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor
Figur 2.1: Internetkontorets menysida
När man väljer någon av tjänsterna konton, betalningar, lån, fonder, depåer eller försäkringar på menysidan visas en ny sida. Du kan alltid ta dig tillbaka till menysidan genom att klicka på knappen Meny.
Den finns en huvudmenyn (se figur 2.2). Här kan man välja en tjänst, till exempel Betalningar som då markeras, samtidigt som man kommer till den första sidan under Betalningar.
Under huvudmenyn finns en undermeny (se figur 2.2). Här finns även andra alternativ som man kan välja, till exempel Utföra betalning.
Man kan inte välja ett alternativ från undermenyn som är gråmarkerat. Exempelvis kommer man endast åt tjänsten Ändra/ta bort uppdrag genom att först välja Kommande uppdrag. Därifrån kan man sedan välja ett uppdrag som man kan ändra eller ta bort.
När man har valt en tjänst på menysidan eller huvudmenyn visas antingen en översiktssida med information eller en registreringssida där man fyller i aktuella uppgifter. När registreringen är klar klickar man på Utför. Beroende på vilka tjänster man använder sig av måste man ibland ange ytterligare ett lösenord för att ”signera” innan tjänsten kan utföras.
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor
Konton
Denna sida innehåller tjänsterna Kontoöversikt och Kontohändelser (se nedan).
Kontoöversikt
Här får man information om sina transaktionskonton och konton för sparande. Genom att klicka på ett av sina kontonummer i en tabell kan man se vilka kontohändelser som skett och vilka kommande uppdrag ett visst konto har.
Kontohändelser
Här visas aktuella uppgifter om de vanligaste lånetyperna i S-E-Banken och S-E- Banken BoLån.
Flytta pengar
Här kan man flytta pengar mellan sina transaktionskonton och konton för sparande (om kontovillkoret så tillåter) i S-E-Banken. Man kan även föra över pengar till andras konton i S-E-Banken.
Så här flyttar man pengar:
1. Man väljer från listan det konto man vill flytta pengar från. Listan visas om man klickar på pilen till höger om fältet.
2. Anger det konto man vill överföra pengar till. 3. Anger beloppet man vill överföra.
4. Skriver eventuellt en valfri avitext och kontoutdragstext. 5. Trycker på Utför.
Betalningar
Denna sida innehåller tjänsterna Flytta pengar, Utföra betalning, Kommande uppdrag och Ändra/ta bort uppdrag (se nedan).
Utföra betalning
Här kan man registrera en betalning till mottagare med bankgiro, postgiro eller S-E- Bankskonto.
Betalningen gör man via betalservice eller balanskonto. Så här utför man en betalning:
1. Välj från listan det konto du vill betala från. Listan visas om du klickar på pilen till höger om fältet.
2. Klicka på Bankgiro, Postgiro eller Konto i S-E-Banken för att ange vilken typ av konto betalningsmottagaren har.
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor 4. Klicka på Utför.
Kommande uppdrag
Här kan man se de betalningsuppdrag som är registrerade, men ännu inte utförda. Utförs på följande sätt:
Man klickar på de uppdraget man vill titta på, ändra eller ta bort.
Ändra/ta bort uppdrag
Man kan ändra eller ta bort ett betalningsuppdrag som man har registrerat. Man kan endast komma till denna registreringssida när man klickar på ett uppdrag på sidan Kommande uppdrag eller via Kontohändelser.
Så här ändrar man ett uppdrag:
1. Gör ändringar genom att skriva över de aktuella uppgifterna som visas. 2. Klickar på Ändra. En sida med information om betalningsuppdraget visas.
3. Kontrollerar därefter informationen och bekräftar ändringen genom att klicka på Utför.
Så här tar du bort ett uppdrag:
1. Klickar på Ta bort. Man kommer då till en bekräftelsesida.
2. Kontrollerar därefter informationen och bekräfta borttaget genom att klicka på Utför.
Lån
Denna sida innehåller endast tjänsten Låneöversikt.
Låneöversikt
Här visas aktuella uppgifter om de vanligaste lånetyperna i S-E-Banken och S-E- Banken BoLån.
Fonder
På denna sida kan man välja mellan tjänsterna Fondöversikt, Fondinnehav, Köpa andelar, Sälja andelar eller Byta andelar. För mer information se efterföljande avsnitt.
Fondöversikt
Här får man information om sina fondkonton i S-E-Banken. Så här tar man fram information om sina fonder:
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor Fondinnehav
Här får man information om den fond eller allemansfond som man valt på sidan Fondöversikt.
Köpa andelar
Här kan man köpa fondandelar via sitt fondkonto (om man har ett sådant). När man vill köpa andelar i Sverige-baserade fonder görs köpet till dagens kurs om uppdraget är registrerat före klockan 16.30. För Luxemburg-baserade fonder köps andelarna till den kurs som gäller bankdagen efter registreringsdagen.
Så här köper man fondandelar:
1. Väljer ett fondkonto i listan. Listan visas om man klickar på pilen till höger om fältet.
2. Väljer vilken fond man vill köpa andelar i från listan med fonder. 3. Anger vilket belopp man vill köpa andelar för i kronor.
4. Klicka på Utför.
Sälja andelar
Här kan man sälja sina fondandelar. När man vill sälja Sverige-baserade fonder säljs andelarna till dagens kurs om uppdraget är registrerat före klockan 16.30. Likviddag blir dagen efter registreringsdagen. För Luxemburg-baserade fonder däremot säljs andelarna till den kurs som gäller bankdagen efter registreringsdagen: Likviddagen blir dagen efter försäljningsdagen.
Så här säljer man fondandelar:
1. Väljer fondkonto i listan över fondkonton. Listan visas när man klickar på pilen till höger om fältet.
2. Väljer vilken fond man vill sälja andelar i från listan över fonder. 3. Väljer något av alternativen Belopp, Andelar eller Samtliga andelar.
4. Fyller antingen i belopp eller antal andelar beroende på vad man valt ovan. Om man väljer Samtliga andelar kommer alla innehavda andelar att säljas.
5. Väljer från listan det konto som försäljningslikviden ska sättas in på. 6. Klickar på Utför.
Byta andelar
Här kan man byta hela eller delar av sitt fondinnehav till en annan fond. Byte av Sverige-baserade fonder utförs samma dag om man registrerar uppdraget före klockan 16:30. Byte av andra fonder genomförs nästa bankdag. Tänk på att fondbyten kan leda till reavinstbeskattning.
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor
1. Väljer ett fondkonto i listan. Listan visas när man klickar på pilen till höger om fältet.
2. Väljer från vilken fond man vill byta andelar i från listan med fonder. 3. Väljer något av alternativen Belopp, Andelar eller Samtliga andelar.
4. Fyller antingen i belopp eller antal andelar beroende på vad man valt ovan. Om man väljer Samtliga andelar kommer alla innehavda andelar att bytas.
5. Anger vilken fond du vill byta till dig andelar i. 6. Klickar på Utför.
Depåer
Denna sida innehåller tjänsterna Depåöversikt, Köpa aktier och Sälja aktier.
Depåöversikt
Här visas det aktuella värdepappersinnehavet i ens depåer i S-E-Banken.
Köpa aktier
Här kan man köpa svenska aktier.
• Man kan köpa svenska aktier noterade på Stockholms fondbörs.
• Köporder som når mäklaren före klockan 17.00 går normalt till avslut samma dag om ordern omfattar minst en börspost, under förutsättning att det finns en motpart.
• Innan man köper aktier är det viktigt att man kontrollerar att det finns tillräckligt med pengar på kontot som depån är ansluten till. Man använder funktionen Flytta pengar om man behöver överföra pengar till kontot.
Så här köper man svenska aktier: 1. Fyller i alla fält på sidan. 2. Klickar på Utför.
Sälja aktier
Här kan man sälja förvaltarregistrerade innehavda aktier från notariatdepå och som man är ensam ägare till.
• Man kan sälja svenska aktier som är noterade på Stockholms Fondbörs.
• Säljorder som når mäklaren före klockan 17.00 går normalt till avslut samma dag om ordern omfattar minst en börspost, under förutsättning att det finns en motpart. Så här säljer man svenska aktier
1. Fyller i alla fält på sidan. 2. Klickar på Utför.
Bilaga C: S-E-Bankens Internetkontor
Försäkringar
Denna sida visar de försäkringar man har i S-E-Banken
Försäkringsöversikt
Här visas en förteckning över ens försäkringar i S-E-Banken Försäkring och S-E- Banken Life.
Bilaga D: Uttryck
Bilaga D: Uttryck
Nedan följer uttryck som kan förekomma i samband med detta arbete, men även i andra sammanhang.
Uttryck Förklaring
Access Rättighet att hämta och/eller lagra information i samband med uppkoppling mot andra datorer.
ActiveX En teknik från Microsoft som infogar och kopplar samman datorprogram på websidor.
Analog Motsats till digital. En analog apparat behåller informationens ursprungliga form på lämpligt sätt. Exempelvis gör grammofonen om vågor på skivan till ljudvågor eller elektriska vågor. CD-spelare läser däremot av ettor och nollor på skivan, och konstruerar därefter ljudvågor av dem.
Användargränssnitt (eng. interface) Benämning på den del av datorsystemet som användaren kommer i kontakt med. Tangentbord, streckkodsläsare och det som syns på skärmen är exempel på användargränssnitt.
Archie Ett program som används för sökning i databaser eller filer på Internet.
ASCII American Standard Code for Information Interchange. Standardiserad teckentabell. Teckentabellens 128 första tecken är gemensamma för de flesta datasystem. De svenska tecknen ingår inte i dessa. En svensk ”ASCII”-variant finns dock där tecknena ][\}{| ersätts med ÅÄÖåäö.
ATM Asynchronous Transfer Mode. En ny snabb teknik för att sända ljud, data, video och tal i datanät.
Backbone (sv. ryggrad) De snabbaste förbindelserna på Internet, som överför stora informationsmängder jämfört med de vanligaste. T.ex. är Telias atlantkabel (155Mbit) en ryggrad för all Telia-kommunikation i Sverige. Kommunikationen inom Telia-nätet kan således inte överskrida hastigheten 155Mbit.
Bandbredd (eng. bandwidth) Kapaciteten hos en ledning för datakommunikationen. Mäts i bps eller baud. Ett modernt modem kan t.ex. bandbredden 33600
Bilaga D: Uttryck
Baud Modulationshastighet i modem. Oftast samma som modemets datahastighet i bps.
BBS Bulletin Board System. ”Elektronisk anslagstavla”, där en dator är ansluten via modem till telenätet. Isolerad värddator som är avsedd för direktuppkoppling via telenätet med begränsat antal ingående telefonlinjer. BBS:er kan dock kommunicera via FidoNet (e-mail), och därigenom Internet.
Bit Den minsta möjliga informationsmängd en dator kan hantera. Består av talet ett eller noll.
Bokmärke (eng. bookmark) Används för att snabbt hitta tillbaka till en sida.
Bps Bit per second. Mått på överföringshastigheten i t.ex. modem eller en fast uppkoppling. Kbps står för Kilobits per sekund (1024 bitar/s) Mbps står för ca 1.000.000 bitar/s (1.048.576 bitar/s).
Brandvägg (eng. firewall) Skydd mot intrång från Internet. Brandväggen är en dator varigenom all kommunikation mellan Internet och de skyddade datorerna sker. Brandväggen släpper förhoppningsvis inte igenom någonting som kan skada dessa, t.ex. datorvirus.
Byte Informationsenhet bestående av ett tecken, vanligast av 8 bitar.
Case sensitive Betyder att datorn skall göra skillnad på versaler och gemener. Operativsystemet UNIX är case sensitive, vilket leder till att bokstävernas storlek har betydelse när man kommunicerar över Internet, som är fullt av UNIX-datorer.
CD-ROM Compact Disk Read Only Memory. Benämning på cd-skiva som innehåller information av olika slag och som läses av en dator.
Chatta (sv. prata) Uttrycket används för tjänster som IRC, Webchat etc. där man kan diskutera skilda ämnen med olika personer genom Internet.
Client/Server Innebär att en användare t.ex. kopplar upp sig mot en webserver på Internet. Servern erbjuder tjänster som klienten kan använda sig av.
Bilaga D: Uttryck
Cyberspace Uttryck som beskriver en värld av information och digitala intryck. Definierad av den amerikanska science-fiction författaren William Gibson.
Databas Samling av uppgifter lagrade i en dator. Kan också åsyfta en BBS.
Datorpost Se e-mail.
DES En krypteringsalgoritm som använder sig av en 56-bitars nyckel.
När det gäller Web-browsers får denna nivå av kryptering ännu endast användas inom USA. Det råder än så länge export förbud från USA på högre kryptering än 40-bitars nycklar.
DNS Domain Name System. System som översätter ett datornamn (t.ex. www.aftonbladet.se) till ett IP-nummer (t.ex. 174.145.248.1).
Domän Varje dator på Internet har en unik adress. Adressen består av domännamn och toppdomännamn. Namnet på en domän är ofta synonymt med värddatorns adress. PCC:s e-mailadress ser ut så här: info@pcc.se och kan uttryckas så här: användare@domän.toppdomän. PCC står i det här fallet för företagsnamnet och SE för toppdomänen för Sverige.
E-mail Tjänst för att skicka/ta emot meddelanden. Varje användare har en specifik adress, två likadana adresser existerar alltså inte.
Eudora Vanligt program för e-mail.
FAQ Frequently Asked Questions. Dokument med svar på återkommande frågor. FAQ:ar sätts ofta samman i de olika nyhetsgrupperna på USENET för att nytillkomna personer inte ska ställa frågor som redan besvarats.
Finger Ett protokoll med var hjälp man kan få information om en användare på en server.
FYI For Your Information. Dokument med information rörande ett speciellt ämne.
Bilaga D: Uttryck pris). Kallas även för fast/hyrd lina.
Hemsida Websida som gjorts tillgängligt för alla via Internet.
Host Värddator på t.ex. Internet. Erbjuder andra datorer information av olika slag.
HTML Hypertext Markup Language. Det ”språk” som websidor består av.
ISDN Integrated Services Digital Network. Höghastighetsförbindelse via vanliga telekablar. Klarar hastigheter från 64 kbps till 2 Mbps beroende på hur många kanaler som är hyrda.
Klient Arbetsstation som kopplas upp mot servern för att nå information.
LAN Local Area Network. Lokalt datanätverk, t.ex. i företag eller skola.
Mailing-list E-mailadress som är kopplad till en lista med flera adresser. Genererar ett massutskick varje gång någon skickar post till den.
Modem MOulator/DEMulator. Enhet som kopplas till datorn för att koppla upp sig mot andra datorer, mot Internet eller för att ta emot/skicka information i BBS:er eller genom UUCP (News & E-mail).
Nätet Vardagligt ord för nätverket Internet.
RC4-128 Är en version av den så kallade RC4 krypteringsalgoritmen och den använder sig av en 128-bitars nyckel som ger den ett väldigt bra krypteringsskydd.
När det gäller Web-browsers får denna nivå av kryptering ännu endast användas inom USA. Det råder än så länge export förbud från USA på högre kryptering än 40-bitars nycklar.
RC4-40 Är en version av den så kallade RC4 krypteringsalgoritmen och den använder sig av en 40-bitars nyckel som ger den ett relativt bra krypteringsskydd. 40-bitars nyckeln har ”knäckts” av ett fåtal personer, men de har då sammankopplat många och kraftfulla datorer och det har ändå tagit flera dagar att knäcka nyckeln.
När det gäller Web-browsers får denna nivå av kryptering användas även utanför USA.
Bilaga D: Uttryck
Sajt (eng. site) Domän/värddator ansluten till Internet. Kan även betyda en plats på WWW som har ett egen URL-adress.
Server Se värddator.
Smarta kort (eng. smart cards) Ett plastkort försett med en integrerad elektronisk krets som tillåter lagring av stora mängder information och som kan utföra vissa beräkningar.
SSL Secure Sockets Layer protocol. Ett protokoll som förser hemsidor med