I samband med de omställningar Covid-19 inneburit, har existentiella frågor om bland annat döden och meningsskapande, fått ett ökat fokus i samhället (se TV4 2020; Werner 2020).
Utifrån att barnkonventionen har inkorporerats i lagstiftning finns även en nödvändighet att förstå konventionen samt vilken innebörd den har för synen på barn och ungas utveckling.
Något som kom fram i flera intervjuer var den viktiga roll som föräldrar har för barns andliga utveckling och existentiella hälsa. I denna studie fanns inte utrymme att undersöka detta vidare, men utifrån barnkonventionens utformning (se FN:s kommission för mänskliga
43
rättigheter 1989, artikel 27) är detta relevant för att kunna ge föräldrar rätt stöd för andlig utveckling. Den aktuella studien lyfter behovet hos unga av att få prata om existentiella frågor. För framtida forskning är det därför även av intresse att fördjupa förståelsen av ungas egna tankar kring frågorna och hur de vill bli bemötta i sina behov.
44
Referenser
Antonovsky, Aaron (1987) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Barnombudsmannen (u.å.) Barnkonventionen.
[https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/] Hämtad:
200310.
Berglund, Jenny (2012) Islam som resurs? I: Lövheim, Mia & Jonas Bromander Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma.
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje uppl. Stockholm: Liber.
Bäckström, Anders (2013) Religion mellan det privata och det privata och det offentliga - om religion och välfärd. I: Stenström, Hanna (red.) Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos & Norma.
Callegari, Julia & Ulrika Levander (2019) Kompetent aktör eller psykiskt skör? Tidskrift för genusvetenskap, 40 (1): 73-95.
Cavanaugh, William T. (2009) The myth of religious violence. Secular ideology and the root of modern conflict. New York: Oxford University Press.
Cetrez, Önver (2012) Mer lika än olika. I: Lövheim, Mia & Jonas Bromander Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma.
Chirico, Francesco (2016) Spiritual well-being in the 21st century: It is time to review the current WHO’s health definition. Spiritual Journal of Health and Social Sciences, 1 (1): 11-16.
Chuengsatiansup, Komatra (2003) Spirituality and health: an initial proposal to incorporate spiritual health in health impact assessment. Environmental Impact Assessment Review, 23 (1): 3-15.
45
Claesson, Urban (2013) Habermas, kyrka och offentlighet - ett historiskt perspektiv på religionens återkomst. I: Stenström, Hanna (red.) Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos & Norma.
Demker, Marie (2013) Religion är en del av den gemensamma medborgerliga
offentligheten. I: Stenström, Hanna (red.) Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos & Norma.
Dickie-Clark, Hamish F. (1984) Anthony Gidden’s theory of structuration. Canadian Journal of Political and social theory, 8 (1-2): 92-110.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Göran Ahrne (2015) Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Fisher, John W. (2009) Getting the balance: assessing spirituality and well-being among children and youth. International Journal of Children’s Spirituality, 14 (3): 273-288.
FN:s kommission för mänskliga rättigheter (1989) Barnkonventionen.
FN:s kommitté för barns rättigheter (2014) Barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa (art. 24).
Stockholm: Barnombudsmannen.
Folkhälsomyndigheten (2014) Föräldrar spelar roll. Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Haugen, Hans Morten (2018) It is time for a general comment on children’s spiritual development. International Journal of Children’s Spirituality, 23(3): 306-322.
Ideström, Jonas & Stig Linde (2019) Welfare State Supporter and Civil Society Activist:
Church of Sweden in the “Refugee Crisis” 2015. Social Inclusion, 7 (2): 4-13.
Jarnkvist, Karin & Maria Klingenberg (2019) Religion i relation. I: Klingenberg, Maria &
Mia Lövheim (red.) Unga och religion. Troende, ointresserade eller neutrala? Malmö:
Gleerups.
46
Kvale, Steinar & Svend Brinkmann (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Melder, Cecilia (2011) Vilsenhetens epidemiologi – en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Michaelson, Valarie, Nathan King, Jo Inchely, Dorothy Currie, Fiona Brooks & William Pickett (2019) Domains of spirituality and their associations with positive mental health: a study of adolescents in Canada, England and Scotland. Preventive Medicine, 125 (8): 12-18.
Nagase, Masako (2012) Does a Multi-Dimensional Concept of Health Include Spirituality?
Analysis of Japan Health Science Council’s Discussionson WHO’s ‘Definition of Health’
(1998). International Journal of Applied Sociology, 2 (6): 71-77.
Nationalencyklopedin (u.å.) Naturalism.
[http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturalism] Hämtad:
200521.
Nolan, Aoife (2019) Art.27 The Right to a Standard of Living Adequate for the Child’s Development. I: Tobin, John (red.) The UN Convention on the Rights of the Child: A Commentary. New York: Oxford University press.
Proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.
Rennstam, Jens & David Wästerfors (2015) Att analysera kvalitativt material. I: Ahrne, Göran
& Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Statistiska Centralbyrån (2017) Sämre psykisk hälsa bland unga i Sverige än i övriga Norden.
[https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Samre-psykisk-halsa-bland-unga-i-Sverige-an-i-ovriga-Norden/] Hämtad: 200513.
SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
47
SOU 2018:18. Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Betänkande av Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund.
Stenström, Hanna (2013) Inledning. I: Stenström, Hanna (red.) Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos & Norma.
Stones, Rob (2005) Structuration Theory. New York: Palgrave Macmillan.
Svenska Kyrkan (u.å) Konfirmation. [https://www.svenskakyrkan.se/konfirmation] Hämtad:
200515.
Svensson, Peter (2015) Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Ahrne, Göran & Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Thurfjell, David (2015) Det gudlösa folket. Stockholm: Molin & Sorgenfrei.
TV4 (2020) Existentiella frågor i Coronakrisens spår.
[https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/existentiella-fr%C3%A5gor-i-coronakrisens-sp%C3%A5r-12639765] Hämtad: 200523.
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Världshälsoorganisationen [WHO] (2002) WHOQOL-SRPB Users Manual, Scoring and Coding for the WHOQOL SRPB Field-Test Instrument. Geneva: Department of Mental Health and Substance Dependence, World Health Organization.
[http://www.who.int/mental_health/media/en/620.pdf] Hämtad: 200522.
Världshälsoorganisationen [WHO] (2020) Basic documents: forty-ninth edition (including amendments adopted up to 31 May 2019). Geneva: World Health Organization. Hämtad:
200522.
48
Westerlund, Katarina & Åsa Schumann (2019) Religion och existentiell hälsa hos unga svenskar. I: Klingenberg, Maria & Mia Lövheim (red.) Unga och religion. Troende, ointresserade eller neutrala? Malmö: Gleerups.
Werner, Maria (2020) Coronavirusets framfart väcker existentiella tankar och frågor.
[https://www.sydsvenskan.se/2020-05-11/coronavirusets-framfart-vacker-existentiella-tankar-och] Hämtad: 200523.
Zackariasson, Ulf (2013) Filosofiska perspektiv på religionens offentlighet. I: Stenström, Hanna (red.) Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos &
Norma.