Vid framtida forskning vore det intressant att undersöka mer utförligt vad det är som påverkar en lyssnarbedömares skattning och vilka psykologiska faktorer som berör förståeligheten. Det kan vara önskvärt att i framtiden undersöka vilka uttalsövningar som inte bara förbättrar brytning utan också förståelighet. Ett annat intressant område som denna studie inte har penetrerat på djupet är språktypologins inverkan på inlärning av svenska som andraspråk. Det skulle vara intressant att jämföra exempelvis två olika grupper av människor med olika ordföljd för att undersöka vilka som har lättast för att tillägna sig svenska.
7 Slutsats
Efter genomgången kurs i svenskt uttal skedde en signifikant förbättring gällande kursdeltagarnas grad av brytning. Trots denna förbättring kunde ingen signifikant skillnad
39
påvisas vad gäller deltagarnas förståelighet trots en stark korrelation mellan parametrarna brytning och förståelighet.
Resultaten från de akustiska mätningarna överensstämmer till viss del med bedömarnas uppfattning av kursdeltagarnas grad av brytning och förståelighet. Det betyder att den som skattats ha lägst grad av brytning och vara mest förståelig också låg närmast referensvärdena vid den akustiska analysen gällande vokalduration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) och grundtonsfrekvens (Pegoraro Krook, 1988). Deltagarens formantvärde låg även relativt nära Fants (1973) värden för modersmålstalare av svenska.
Inga signifikanta skillnader hos lyssnarbedömarna med avseende på kön, ålder eller antal kommunikationstillfällen med personer som har svenska som andraspråk påverkade skattningen av brytning och förståelighet hos andraspråkstalare av svenska. Dock kunde en skillnad påvisas gällande hur förståeligheten skattades utifrån bedömarnas geografiska tillhörighet där de från västra Sverige skattade förståeligheten som sämre jämfört med bedömarna från östra Sverige.
40
8 Referenser
Abrahamsson, N. (2004). Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2004). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i
forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, L. (2001). Språktypologi och språksläktskap. (4. uppl.) Stockholm: Liber.
Asher, J. J. & García, R. (1969). The optimal age to learn a second language, The Modern
Language Journal, 53, 334–341.
Bannert, R. (1994). På väg mot svenskt uttal. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences. (2. ed.) Hillsdale: L. Erlbaum Associates.
Delmonte, R. (2011). Exploring Speech Technologies for Language Learning, Speech and
Language Technologies, Prof. Ivo Ipsic (Ed.), ISBN: 978-953-307-322-4, InTech.
Hämtad från: http://www.intechopen.com/books/speech-and-language- technologies/exploring-speech-technologies-for-language-learning
Dryer, M.S. (2005) Order of Subject, Object, and Verb. I Haspelmath, M. (red.) (2005).
The world atlas of language structures. Oxford: Oxford University Press.
Elert, C.-C. (1964). Phonologic studies of quantity in Swedish: based on material from
Stockholm speakers. Diss. Stockholm. Uppsala: Almqwist & Wiksell
Fant, G. (1973). Speech sounds and features. Cambridge, Massachusetts: MIT Press.
Fayer, J. M. & Krasinski, E. (1987). Native and Nonnative Judgments of Intelligibility and Irritation. Language Learning. 37, 313–326.
Field, J. 2005. Intelligibility and the listener: The role of lexical stress. TESOL Quarterly, 39, 399–423.
Flege, J. E. & Fletcher, K. L. (1992). Talker and listener effects on degree of perceived foreign accent. Journal of the acoustical society of America, 91(1), 370–389
Flege, J. E., Yeni-Komshian, G. H., Liu, S. (1999). Age Constraints on Second-Language Acquisition. Journal of Memory and Language, 41, 78–104.
Fox Tree, J., E. & Schrock, J., C. (1999). Discourse Markers in Spontaneous Speech: Oh What a Difference an Oh Makes. Journal of Memory and Language, 40, 280–295.
41
Gårding, E., Bannert, R., Bredvad-Jensen, A-C., Bruce, G. & Naucler, K. (1974). Talar skåningarna svenska? Svenskans beskrivning 8. Lund. 107–117.
Hadding-Koch, K. & Abramson, A. S. (1964). Duration versus spectrum in swedish vowels: some perceptual experiments. Studia Linguistica, 18(2), 94–107.
Hammarberg, B. (2004). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hopp, H., Schmid, M. S. (2011). Perceived foreign accent in first language attrition and second language acquisition: The impact of age of acquisition and bilingualism. Applied
Psycholinguistics, 1–34.
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Jesney, K. (2004). The use of global foreign accent rating in studies of L2 acquisition. MS, Language Research Centre University of Calgary.
Kennedy, S. & Trofimovich, P. (2008). Intelligibility, Comprehensibility, and Accentedness of L2 Speech: The Role of Listener Experience and Semantic Context. The Canadian
Modern Language Review/La Revue canadienne des langues vivantes. 64(3), 459–489.
Kjellin, O. (2002). Uttalet, språket och hjärnan: teori och metodik för språkundervisningen. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Kügler, F. (2007). Timing of legal and illegal consonant clusters in Swedish. Proceedings of
Fonetik, TMH-QPSR, 50(1), 9–12.
Lindblad, P. (1998). Talets akustik och perception. Göteborgs universitet.
Long, M. H. (1990) Maturational constraints on language development, Studies in Second
Language Acquisition, 12, 251–285.
McAllister, R. (2000). Perceptual foreign accent and its relevance for simultaneous interpreting. I B. Englund Dimitrova. & K. Hyltenstam (Red.), Language processing and
simultaneous interpreting. interdisciplinary perspectives. Amsterdam/Philadelphia: John
Benjamins Publishing Co.
McAllister, R., Flege, J. E. & Piske, T. (2002). The influence of L1 on the acquisition of Swedish quantity by native speakers of Spanish, English and Estonian. Journal of
Phonetics. 30, 229–258.
Munro, J. M. & Derwing, M. T. (1995). Processing Time, Accent, and Comprehensibility in the Perception of Native and Foreign-Accented Speech. Language and Speech. 38(3), 289–306.
Munro, J. M. & Derwing, M. T. (2002). Foreign Accent, Comprehensibility, and Intelligibility in the Speech of Second Language Learners. Language Learning. 49(1), 285–310.
42
Munro, M. J. (2003). A primer on accent discrimination in the Canadian context. TESL
Canada Journal. 20(2), 38–51.
Munro, J. M (2008). Foreign accent and speech intelligibility. I Edwards, J.G.H. & Zampini, M.L. (red.) Phonology and second language acquisition [Elektronisk resurs]. Amsterdam: J. Benjamins Pub. Co.
Murty, K. S. R. & Yegnanarayana, B. (2009). Event-based instantaneous fundamental frequency estimation from speech signals. IEEE Transactions on Audio, Speech, and
Language Processing. 17(4). 614–624.
Norin, A. (2008). Utländsk läkares kommunikation bättre med patient än med kollega.
Läkartidningen. 105(42), 2904–2905.
Norrby, C., & Håkansson, G. (2010). Environmental Influence on Language Acquisition: Comparing Second and Foreign Language Acquisition of Swedish. Language Learning, 60(3), 628–650.
Patkowski, M. S. (1990) Age and accent in a second language: a reply to James Emil Flege,
Applied Linguistics, 11, 73–89.
Pegoraro Krook, M. I. (1988). Speaking fundamental frequency characteristics of normal Swedish subjects obtained by glottal frequency analysis. Folia Phoniatrica, 40(2), 82–90. Philipsson, A. (2004) Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning
och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Piske, T., MacKay, I. R. A. & Flege, J. E. (2001). Factors Affecting Degree of Foreign Accent in an L2: A Review. Journal of Phonetics, 29, 191–215.
Purnell, T., Idsardi, W., & Baugh, J. (1999). Perceptual and phonetic experiments on American English dialect recognition. Journal of Language and Social Psychology. 18, 10–30.
Raphael, L.J., Borden, G.J. & Harris, K.S. (2011). Speech science primer: physiology,
acoustics, and perception of speech. (6th ed.) Baltimore, MD: Lippincott Williams &
Wilkins.
Rosenqvist, H. (2007). Uttalsboken: svenskt uttal i praktik och teori. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
SCB 2012. Den utrikes födda befolkningen ökar. SCB: enheten för befolkningsstatistik. Från http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2011A01C/Den%20utrikes%20födda%20befolkninge n%20ökar.pdf
SCB 2013:01. Yrkesstrukturen i Sverige 2011: Yrkesregistret med yrkesstatistik. SCB: Serie AM – Arbetsmarknad. Från
43
Scovel, T. (1988) A time to speak: a psycholinguistic inquiry into the critical period for
human speech. New York: Newbury House/Harper & Row.
Thorén, B. (2003). Can V/C-ratio alone be sufficient for discrimination of V:C/VC: in Swedish? A perception test with manipulated durations. Phonum, 9, 49–52.
Thorén, B. (2008). The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody: studies in
perception and production. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm.
Thorén, B. (i.d.) Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik.
Vandergrift, L. (2004). Listening to learn or learning to listen? Annual Review of Applied
Linguistics 24, s. 3–25
Vaissière, J. (2011). On the Acoustic and perceptual characterization of reference vowels in a cross-language perspective. The 17th International Congress of Phonetic Sciences (ICPhS
XVII), 52–59.
Weinberger, S. (2013). The speech accent archive. Fairfax: George Mason University. Hämtad 5 april, 2013 från http://accent.gmu.edu/browse_native.php
44