Uppslagsböcker och ordböcker

NE=Nationalencyklopedin 1-20 (1989-1996) NEOB=Nationalencyklopedins ordbok (1995-1996) SAOB=Svenska Akademins ordbok (1898- )

8 Bilagor

8.1 Bilaga A Ordförklaringar

korta och grova fiber av lin eller hampa

brokad – mönstervävt siden där

mönstertrådarna ligger löst på ytan

damast – tyg i atlasbindning, mönstret

framträder genom olika matta och blanka partier

etamin - tunn, gles tvåskaftsväv av hårt

snodda garner

fris – tjockt, långhårigt, ruggat ylletyg halslås - smycke med flera kedjor som

löper runt halsen med ett dekorativt lås mitt fram

halvylle - ett tyg med lin i varpen och ull i

inslaget

handkläde – fyrkantigt tygstycke som bars

över armen i prydnad

kalmink – randigt köptyg i ylle som är

vaxat

kamlott – maskinvävt omönstrat fint

ylletyg

kattun – tuskaftat bomullstyg med tryckt

mönster

kläde – fint köptyg av ylle, stampat och

överskuret så det fått en slät och glänsande yta

klädning – ett plagg där både tröja och

byxor/kjol har samma tyg, används för både män och kvinnor

klut – huvudbonad för gift kvinna,

kvadratisk duk, vikt och knuten om huvudet

kypert – vävteknik som ger diagonal effekt list – band som går runt livet med två

nedhängande ändar

livkjol – kvinnoplagg där liv och kjol är

sammansydda

livstycken – åtsittande överdel, midjekort

utan ärmar, både man- och kvinnoplagg

lärft – tuskaftat tyg i lin eller bomull maljor – smycke för att snöra ihop plysch – sammetsartat tyg med lugg,

mjukare än schagg

rask – köptyg i tunt tätt ylletyg vävt i

kypert eller tuskaft med vaxad, blank yta

satin – vävteknik där ena trådsystemet

dominerar på rätsidan

schagg – sammetsliknande ylletyg med

lång gles lugg, kan vara mönsterpressad

silvergaloner - mycket täta och fasta,

vävda band med inslag av överspunnen silvertråd

sits – fint mönstrat bomullstyg

slängkappa – ärmlös mantel, ytterplagg spänne – smycke som håller ihop med

hakar och hyskor

särk – långt linneplagg för kvinnor sölja - smycke som håller ihop tyg med

hjälp av en nål

tabourett - tuskaftat, glansigt ylletyg med

rikt blomstermönster

tuskaft – äldsta och enklaste vävtekniken,

varje tråd binder över och under motsatt tråd

upplöt – 1. överdel i livkjol då mer som

livstycke 2. som linneplagg se överdel

upplötakjortel - se livkjol

vadmal – ylletyg i tuskaft eller fyrskaft

som stampades och valkades för att bli tjockt och tätt, tillverkades oftast hemma

werken – halvylletyg vävt i tuskaft

ärmkläde - fyrkantigt tygstycke som bars

över armen i prydnad

överdel – kort linneplagg med ärmar

8.2 Bilaga B Bilder och karta

Källa: Forsell (1827-35)

Dessa personer skulle kunna vara ifrån Virestad. Kvinnan har klut, överdel, en livkjol med maljor, list och förkläde och skor. Hon har även ett silverbälte och silverkedja. Mannen har hatt, käpp, rock, byxor och stövlar.

Bild B:2 Värend

Källa: Olsson (1954)

Oljemålning av Pehr Hilleström. Dessa personer skulle kunna komma ifrån Öjaby. Kvinnorna i kjortel, tröja, halskläde. Kvinnan med ryggen till är ogift, syns på håret, medan den andra kvinnan täcker håret och är gift. Den gifta kvinnan har smycken. Mannen har rock och hatt. Alla har skor.

Bild B:3 Svartsjö slott vid Mälaren

Källa: Liby (1997)

Beskuren oljemålning av Pehr Hillerström 1782. Nära Stockholm är bönderna mer

modemedvetna. Här finns det senaste bland allmogen. Observera mannen längst till höger i en randig tröja likaså mannen i mitten med en randig väst. Kvinnan till vänster har livstycke och kjol bägge i samma randiga material.

Bild B:4 Karta över Kronobergs län

Källa: Folkdräkter i Kronobergs län (1998) Anm. Öjaby är nr 48 och Virestad nr 37.

8.3 Bilaga C Didaktisk reflektion

Min uppgift som lärare i historia är att ge eleverna ett historiemedvetande. Genom att eleverna studerar personer och miljöer från svunnen tid kan detta skapa en förståelse hos eleven och ett nytt sätt att tänka. Genom att tolka sin dåtid får eleven möjlighet att förstå sin samtid. Med dessa kunskaper har nu eleven möjlighet att påverka sin framtid. Jag har mött många elever som inte funderat kring vilka signaler deras kläder och attityder sänder. Vad påverkar deras val? Idag liksom på 1780-talet ökar

inkomstklyftorna och det sker en ökad segregering. Att då som ung människa idag förstå vad olika beslut kan ha för betydelse hjälper dem att göra val i den riktning de vill komma privat och för samhället. Vi möter idag i massmedia personer som menar att det bara är att jobba hårt så lyckas man. Här skulle jag eller mina elever kunna ge en mer nyanserad bild genom att delta i samhällsdebatten genom t ex insändare. Lpo 11 uppger att ”undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk

referensram och en fördjupad förståelse för nutiden”.276 Gy 11 går längre och lägger till ”förmåga att orientera sig inför framtiden”.277

Jag tänker mig att jag introducerar 1700-talets förutsättningar och det jag tagit upp under bakgrund. Gy 11 uppger ”undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.”278 Därefter förmedlar jag statusforskning och teori. Härifrån sätter jag eleverna i arbete med att göra någon liten del av min undersökning och utifrån den dra slutsatser. Allt sker efter var elevgruppen befinner sig, vilket kan vara väldigt olika från en sjua till årskurs tre på gymnasiet. Det kan handla om att läsa olika tabeller från min studie och där identifiera det

gemensamma i klädseln i en grupp eller att jämföra män och kvinnor och vad det lägger på kläder eller vilka plagg som gav status. Att använda historiskt källmaterial och där resonera och dra slutaster kring materialet är ett betygskriterie för åk 9 i Lpo 11 och tas upp i det centrala innehållet i alla kursplanerna i historia för gymnasiet.279 Därefter resonerar vi kring Bourdieus teorier och försöker förstå det vi sett. Slutligen undersöker vi vår nutid och försöker tolka det på samma sätt som vi tolkade 1780-talet. De olika momenten där eleverna är aktiva tänker jag kan antingen göras enskilt eller i grupp respektive muntligt eller skriftligt efter hur gruppens förutsättningar är. Det skulle också gå att jobba ämnesövergripande t ex i matematik och där jobba med statistisk.

Genom att ge mina elever kunskaper om hur identitet, makt, status och

grupptillhörighet skapas och hur strukturen ser ut får de verktyg i hur de ska förhålla sig till sin samtid. De får också en möjlighet att undersöka historiskt källmaterial. Att med hjälp av historiska källor förstå ”människors och gruppens strävan att påverka sina egna och andra levnadsvillkor”280 finns med i både Lpo 11 och i alla kursplanerna i historia för gymnasiet.281 Med min uppsats kan jag visa att kvinnor inte var några offer under mode eller männen. De var aktiva i sina egna beslut. De lokala förutsättningarna påverkar hur gruppers habitus blir till.

276 Lpo 2011:172 277 Gy 2011:66 278 Gy 2011:66 279 Lpo 2011:184f, Gy 2011:66, 68, 78, www.skolverket.se 280 Lpo 2011:176 281 Gy 2011:66, 68, 78, www.skolverket.se