Med de förutsättningar som presenterats i detta examensarbete kommer byggnader med fjärrvärme som uppvärmningssätt gynnas framför eluppvärmda byggnader. Detta i samband med att primärenergifaktorn för el blir 2,5 och för övriga energibärare 1. Dock kommer årsvärmefaktorn för bergvärmepumpen bli avgörande för om kravnivåerna nås.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
I denna studie har inga ekonomiska faktorerna berörts. Det vore intressant att undersöka vidare hur kostnaderna påverkas för varje simulerat fall genom exempelvis en LCC- beräkning.
Vidare skulle man även kunna undersöka hur byggander i kombination med en större yta solceller klarar Boverkets framtida kravnivåer. Det skulle vara intressant att studera vidare om eluppvärmda byggnader i kombination med solceller gynnas i de framtida kraven jämfört med icke eluppvärmda byggander i kombination med solceller.
REFERENSER
Adalberth, K., & Wahlström, Å. (2009a). Energiberäkning för flerbostadshus och lokaler. i K. Adalberth, & Å. Wahlström, Energibesikting av byggnader (ss. 157-170). Stockholm: SIS förlag AB.
Adalberth, K., & Wahlström, Å. (2009b). Energibesiktning av byggnader - flerbostadshus
och lokaler. Stockholm: SIS Förlag AB.
AEC. (den - - -). AEC:utbildning-aec:navisworks. Hämtat från AEC:utbildning-
aec:navisworks: http://www.aec.se/utbildning-aec/navisworks/ den 05 06 2017 Allard, I. (2011). Nära-nollenergibyggnader . Umeå: Umeå Universitet.
Autodesk. (den - - 2017). Autocad. Hämtat från 2017 Autodesk, Inc.: https://www.autodesk.se/products/autocad/overview
Autodesk. (den - - 2017). Navisworks. Hämtat från 2017 Autodesk Inc.: https://www.autodesk.com/products/navisworks/3d-viewers BeBo. (2012). Kartläggning av VVC förluster. Stockholm: BeBo.
Boverket . (2015). Förslag till svensk tillämpning av nollenergibyggnader. Karlskrona: Boverket .
Boverket & Energimyndigheten. (2015). Utvärdering av lågenergibyggnader - en fallstudie. Karlskrona : Boverket och energimyndigheten .
Boverket. (2016). BFS 2016:12 BEN 1. Boverket. Boverket. (2016). BFS 2016:13 BBR 24. Boverket.
Boverket. (2016a). Konsekvensutredning BBR 24. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2017). BFS 2017:xx BBR (A).
Boverket. (2017). BFS 2017:xx BBR (B). Boverket.
Boverket. (den 28 April 2017). Luft och ventilation i bostäder. Hämtat från Inomhusmiljö - Boverket : http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-
inomhusmiljo/ventilation/luft-och-ventilation-i-bostader/ den 09 Maj 2017 Boverket. (2017a). Konseksvensutredning BBR (A). Boverket.
Boverket. (2017b). Konsekvensutredning BEN 2. Boverket.
Boverket. (2017c). Konsekvensutredning BBR (B). Karlskrona: Boverket.
Bångens, L. (2013). Belysningshandbok för flerbostadshus. Stockholm: Fastighetsägarna Sverige.
Ecofys. (2013). Towards nearly zero-energy buildings . Köln : Ecofys. (2015). Energiläget . Eskilstuna: Statens energimyndighet.
Energimyndigheten . (2016a). Energiindikatorer 2016. Statens energimyndighet. Energimyndigheten. (den 19 September 2014). Bergvärempumpar. Hämtat från
Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a- o/bergvarmepumpar/bergvarmepumpar/ den 07 Juni 2017
Energimyndigheten. (2016b). Utformning av energieffektiviseringsmål. Eskilstuna: Statens energimyndighet.
Energimyndigheten. (den 27 04 2017). Förnybart:solenergi:solceller. Hämtat från Solceller: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/solceller/ den 02 05 2017 Energimyndigheten. (2017). Nära-noll energibyggnader. Hämtat från
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/program-och-uppdrag/nne/ den 30 03 2017
EQUA. (den - - 2017). Programvara: IDA Indoor Climate and Energy. Hämtat från 2017 by EQUA Simulation AB: http://www.equa.se/se/ida-ice
Erik, P., & Ludde, G. (2012). Utvärdering av köldbryggor . Lund : Lunds universitet. Harrysson, C. (2009). Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras. Örebro : Bygg
och teknik.
Holm, H. (den 22 10 2015). Energieffektivisering:Uppvärmning. Hämtat från Energimyndigheten :
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/hemmet/uppvarmning/ den 24 04 2017
IVA. (2012). Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus. Stockholm: Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien.
JM. (den 04 11 2015). Om JM: Energiklassning riktlinjer . Hämtat från JM: https://www.jm.se/om-jm/hallbarhet/vad-vi-arbetar-med/miljo/frisk- miljo/energiklassning-riktlinjer/ den 01 06 2017
Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien. (2012). Energieffektivisering av Sveriges
flerbostadshus. Stockholm : Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien .
Levin, P. (2009). Brukarindata för energiberäkningar i bostäder. Stockholm: Sveby. Levin, P. (2010). Energieffektiva byggander. Stockholm : Kretsloppsrådet.
Li, H. D., Liu, Y., & Joseph, L. C. (den 5 Mars 2013). Zero energy buildings and suistainable development implications - A rewiev. Energy 54, ss. 1-10.
Panagiotis, C., Theodoros, T., & Bikas, D. (2016). Embodied energy in residential buildings- towards the nearly zero energy building: A literature review . Buildings and
Environment 105, 267-282.
SFS. (2011:338). Plan och byggförordningen . Näringsdepartementet RS N .
Singh, G. (2013). Solar power generation by PV (photovoltaic) technologhy: A rewiev .
Energy 53, 1-13.
Stridh, B. (den 30 05 2012). Hur mycket ger solceller per m2? Hämtat från Bengts nya villablogg: http://bengtsvillablogg.info/2012/05/30/hur-mycket-ger-solceller-per- m2/ den 12 05 2017
Stridh, B., & Hedström, L. (2011). Solceller – Snabbguide och anbudsformulär. Svensk Solenergi .
Stridh, J. (2016). Svenska kriterier för Nära nollenergihus. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Sveby. (2012). Brukarindata bostäder. Stockholm: Sveby. Sveby. (2013). Brukarindata kontor. Stockholm: Sveby . Svensk byggtjänst. (2017). Omvärldsbevakning. Hämtat från
https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2017/mars/nara- nollenergikraven-skjuts-fram/ den 05 04 2017
Svensk Ventilation. (2014). FTX-Ventilation med värmeåtervinning. Hämtat från Svensk Ventilation: http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx- varmeatervinning/ den 21 04 2017
Svensk Ventilation. (u.å). Värmeväxlare - Svensk Ventilation. Hämtat från Svensk Ventilation. den 7 Juni 2017a
Tarnawski, M., Penttilä, J., & Winkler, C. (2016). Befintliga modeller för att öka
egenavändningen av solel i flerbostadshus. Stockholm : BeBo.
Xiaodong, C., Xilei, D., & Junjie, L. (2016). Building energy-consumption status worldwide and the state-of-the-art technologies for zero-energy buildings during the past decade. Energy and buildings 128, 198-213.
Åslund Hedman, E., & Jensen Wennberg, A. (2016). Energieffektivisering av flerbostadshus. Stockholm: KTH.
BILAGA 1:
VENTILATIONSFLÖDEN (IDA ICE)
Zoner Luftbehandlingsaggregat Tilluft, L/(s.m2) Frånluft, L/(s.m2)
LOKAL FTX-aggregat, Lokal 1,31 1,31
LOKAL-1 FTX-aggregat, Lokal 1 1,31 1,31
LOKAL-2 FTX-aggregat, Lokal 2 1,31 1,31
1RoK-1 FTX-aggregat, lägenheter 0,865 1,27
4RoK FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
KOMPLEMENT-3 FTX-aggregat, lägenheter 0 0,833
KOMPLEMENT-9 FTX-aggregat, lägenheter 0 0,833
TEKNIK-1 FTX-aggregat, lägenheter 0 0,5
2RoK-18 FTX-aggregat, lägenheter 0,711 1,044
2RoK-19 FTX-aggregat, lägenheter 0,628 0,744
2RoK-20 FTX-aggregat, lägenheter 0,628 0,744
2RoK-21 FTX-aggregat, lägenheter 0,711 1,044
4RoK-7 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
4RoK-8 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
TRAPPHUS-12 -
2RoK-27 FTX-aggregat, lägenheter 0,711 1,044
2RoK-28 FTX-aggregat, lägenheter 0,628 0,744
2RoK-29 FTX-aggregat, lägenheter 0,643 0,762
2RoK-30 FTX-aggregat, lägenheter 0,711 0,822
4RoK-11 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
4RoK-12 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
TRAPPHUS-16 -
3RoK-16 FTX-aggregat, lägenheter 0,385 0,549
4RoK-14 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
FLÄKTRUM-3 -
TRAPPHUS-20 -
2RoK-8 FTX-aggregat, lägenheter 0,711 1,044
2RoK-9 FTX-aggregat, lägenheter 0,628 0,744
2RoK-10 FTX-aggregat, lägenheter 0,628 0,744
2RoK-11 FTX-aggregat, lägenheter 0,711 1,044
4RoK-3 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
4RoK-4 FTX-aggregat, lägenheter 0,467 0,633
TRAPPHUS-8 -
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00