SMoK:s representant.
SMoK:s representant tilldelades av mig en särskild position som nämnts ovan. Eftersom SMoK arbetar med övergripande frågor och på grund av sin karaktär av informations- och samarbetsorgan för cheferna för landets musik- och kulturskolor anser jag det värdefullt att få ta del av hur man där ser på det jag kallar aktuella frågor på fältet. SMoK har i dag en person som är heltidsanställd och som bl a arbetar med frågor om relationen mellan kulturskola och grundskola. Det föll sig naturligt att tillfråga den personen om en intervju.
Urval av fyra politiker.
Det är svårt att uttala sig om huruvida en mer eller mindre klargörande information skulle kunna erhållas från politiker om de väljs slumpvis jämfört med att välja utifrån vissa grunder. Min tidigare erfarenhet är att medvetenhetsgraden hos politiker om specifika problem i
kultursfären och att engagemanget varierar starkt. För att försöka säkra ett större
informationsvärde utgår jag från karaktären hos de frågor jag vill ha svar på. Jag kan då urskilja tre faktorer som kan tjäna som vägledning vid urval av intervjupersoner.
1. Tillhörighet till kommun som är speciellt aktiv eller passiv när det gäller att formulera kulturpolitik och utforma uppdrag eller styrdokument till sin musik-/kulturskola.
2. Erfarenhet av kulturskola. (En viktig fråga utifrån intervjuerna med musiklärare var just införandet av kulturskola där även andra ämnen ingår.)
3. Politisk färg. Det är naturligt att se politiskt ställningstagande som en essens av värderingar, smak, kultursyn mm, alltså mycket av vad som ryms under begreppet habitus.
Utifrån dessa grunder valde jag att intervjua en socialdemokratisk politiker från en mindre kommun vid Norrlandskusten med kulturskola och med en svagt uttalad kulturpolitik och vaga eller inga styrdokument. Denne man kallas i uppsatsen Politiker 1. Jag intervjuar därefter en kvinna från vänsterpartiet i en större mellansvensk stad där man har mycket klara
kulturpolitiska mål och ett preciserat uppdrag till sin kulturskola. Kvinnan kallas i uppsatsen Politiker 2. Så följer en man som representerar folkpartiet i en medelstor stad i
Sockholmstrakten där man har en kulturskola med förhållandevis gamla rötter och en verksamhetsplan. Han kallas här Politiker 3. Och så ytterligare en manlig politiker från folkpartiet i ännu en rätt stor stad i Mellansverige där man har en kulturskola och alldeles nyskrivna styrdokument. Denne politiker kallas här Politiker 4.
Här finns således två representanter för det socialistiska blocket och två för det borgerliga om man vill se det så. Politikerna representerar kommuner på olika nivåer av handlingskraft när det gäller att driva en aktiv kulturpolitik, från en svagare position (men med en process i vardande) till en mycket stark och drivande position.
Urval av intervjufrågor.
Intervjufrågor utifrån problemfråga 1.
Frågorna rör agenternas respektive praktiker, dvs hur han eller hon faktiskt handlat i de här s k aktuella frågorna. En ambition är att tona ner tyckandet och åsikterna, även om dessa med nödvändighet måste komma fram som del av grunden för ett agerande.
1. Musiken som mål och/ eller medel, uppfostran till musik eller genom musik?
Intervjupersonen ges en introduktion utifrån slutsatserna om detta i C-uppsatsen, dvs dels att okunskap verkar råda om polariteten mellan musik som mål och musik som medel (att det också går att använda musik till annat än estetik). Dels att synsättet att använda musik för utommusikaliska mål också för med sig en fråga om nya målgrupper att ta ställning till (se ovan om detta på sidorna 4 och 5).
1.1 Skall musik-/kulturskolan ägna sig åt att vara utvecklande för människor från flera målgrupper eller skall den utveckla det rent musikaliska hos en enda målgrupp? 1.2 Vad har du beslutat, drivit eller gjort i enlighet med din syn i den här frågan?
2. Demokrati/rättvisa/funktionshindrade mm
Ingress: Enligt regeringens proposition 1999/2000:79 skall alla samhällssektorer genomsyras av hänsynstagande till funktionshindrade. SMoK:s undersökning 2004 visar att 89% av musik-/kulturskolorna efterlyser kompetensutveckling på området och att 69% menar att de saknar lämpliga redskap (instrument). Musiklärarna själva verkar ha en rätt positiv attityd, men saknar uppenbarligen kunskaper och metoder. De bemöter därför ofta funktionshindrade med samma metodik som alla andra i elevströmmen, ”fast långsammare” som en intervjuad musiklärare sade. Redogör också för intervjupersonen om förhållandet att målgruppen elever trots ett ofta aktivt musikintresse inte självmant söker sig till kultur-/musikskolan för att de eller deras föräldrar inte har råd, eller för att de har en annan kulturell bakgrund (invandrade barn eller barn till invandrare) Nämn också tanken att vanliga vuxna skulle kunna få köpa musikundervisning.
2.1 Vad har du beslutat, drivit och hur agerar du i denna demokratifråga, speciellt när det gäller funktionshindrade? Hur lösa problemen?
3. Media.
Ingress till intervjupersonen: Musiklärarna ser uppenbarligen media som en historiskt sett ny och allt starkare aktör med stor makt över eleverna och över deras val av instrument och genre.
3.1 Har du agerat på något särskilt sätt eller beslutat någonting apropå
musik-/kulturskolans förhållningssätt till medias påverkan, populär- ungdomskulturen etc?
4. Kulturskola.
Ingress: Det antyds bland de musiklärare jag intervjuat tidigare (C-uppsatsen) att beslutet att införa kulturskola tagits ”över huvudet” på musiklärarna, att kulturskolan minskar utrymmet för musiken och att frustration, missnöje såväl som konstruktiva synpunkter inte har något forum för diskussion, utan i sämsta fall kan gro under ytan på ett destruktivt sätt. Många musiklärare välkomnar dock en kulturell breddning.
4.1 Hur bör vi hantera dessa55 önskemål och konsekvenser av dem? (Önskemålen:
Enkätundersökning år 2004 i en kommun där 600 elever svarade på frågan vilka ämnen de gärna såg i kulturskolan om de önska helt fritt.)
4.2 Hur har du beslutat, handlat/kommer att handla i frågan om kulturskolans vara eller icke vara, problematik, framtid etc?
5. Politikers makt och kommunikation med musiklärarna/kulturskolan.
Ingress: Enligt de intervjuade musiklärarna är politikernas makt stor över deras
(musiklärarnas) verksamhet. Av åtminstone tre skäl kan den antas ha ökat med åren och oroar nu musiklärarnas tidigare betydligt lugnare gata: Lågkonjunkturen med kommunala
åtstramningar i början av 1990-talen med nedläggningshot på sina håll, införandet av kulturskola och de tydligare kraven på styrdokument, kvalitetssäkring på alla
verksamhetsområden i samhället.
5.1 Skall politikerna ta ett fast grepp och formulera styrdokument eller bör musik-/kulturskolan formulera sådana själva?
5.2 Har du beslutat om styrdokument eller annars agerat eller håller på att agera i frågor om beslut och kommunikation mellan politiker och musik-/kulturskola?
6. Grundskolan.
Ingress: Alltfler grundskolor tycks efterfråga lärare från musik-/kulturskolan när de själva saknar musiklärare för klassundervisning. Tema- och projektarbeten tycks bli allt vanligare i grundskolan. Om t ex ett kunskapstema gestaltas med hjälp av musikinslag vänder man sig till musik-/kulturskolan. Lärarna där saknar oftast kompetens och redskap för grupp- och
klassundervisning.
6.1 Hur agerar du i denna fråga om relationen mellan musik-/kulturskola och grundskolans behov?
Intervjufrågor apropå problemfråga 2.
Här behövs inga intervjufrågor. Underlaget för att söka besvara denna finns i
intervjumaterialet från problemfråga 1 och i underlaget från musiklärarna i C-uppsatsen.
Intervjufrågor apropå problemfråga 3. Frågor om habitus.
Principen är att välja ut fyra-fem habitus-karakteristika, och sedan formulera frågor inom vart och ett av dessa. Frågorna väljs i första hand utifrån ett musikperspektiv, i andra hand från ett allmänt kulturellt perspektiv med tonvikt på konstarterna bild, dans, poesi etc.
Eftersom habitus bl a innefattar kulturell identitet, livsstil (=göra/inte göra),
smak/stil/värderingar(= föredra/avfärda, bra/dåligt, konsumtion) och kommunikations-/informationsmönster gjordes en struktur utifrån dessa karakteristika.
1. Kulturell identitet. (Vad du fått med dig.) 1.1 I vilken kultur har du dina rötter?
1.2 Vilka grundläggande kulturella värden hävdar du? 1.3 Fanns det musik i hemmet?
1.4 Hur upplevde du musiken i skolan?
2. Livsstil. (Vad du väljer att göra eller inte göra. Tonvikt på kultur.) 2.1 - Utövar du kultur (musik) i någon form?
2.2 - Har du själv gjort någon egen manifestation eller föreställning inom musik, komposition, författande, utställning, hantverk eller liknande ?
2.3 - Hur använder du musik, och i vilka situationer? ( Gym, bakgrund, städning, meditation, walk-man, bilen, konc lyssning i fåtöljen….
2.4 - Vad vill du definitivt inte använda musik till?
2.5 - Gillar du att dansa? – vilken typ av dans och var och när?
2.6 - Hur mycket tid ägnar du åt kulturformer som musik, bild, dans…..läsning osv under tex en månad och på vilket sätt? Som aktiv utövare eller som konsument?
2.7 - Hur ofta har du gått på konsert de senaste två åren? Vilken typ av konserter? 2.8 - Kastar du dig i bilen för att åka och se Mamma Mia?
2.9 - Ser du på Idol?
3. Smak, värderingar (Vad föredrar/avfärdar du, bra/dåligt? Tonvikt på musik.) 3.1 - Vilka musikgenres föredrar du / vilken sorts musik tycker du om?
3.2 - Om du tycker om en genre – vad är det som är positivt med den , kan du uttrycka det med ord?
3.3 - Finns det musikstilar som du definitivt inte tycker om?
3.4 - Om du inte tycker om en genre – vad är det som är negativt med den - kan du uttrycka det med ord? (Alternativt: - Vad tycker du om hip hop, opera death metal, trash, world….)
3.5 - Hur ser din skivsamling ut – genres i %? 3.6 - Har du själv idoler på musikområdet?
3.7 - Vad i musiken värderar du högt – klanger, melodier, vackert, uttrycksfullt….? 3.8 - Finns det någonting i ditt val av kläder, bilar, möbler, dagligvaror (Hemköp eller
ICA) som flaggar för att du själv har en viss kultursyn?
4. Informationskanaler och kommunikationsmönster.
4.1 - Hur får du och söker information? Vilka dagstidningar läser du? TV, radio, Internet, facktidningar; hur många, vilka? Via mail? Från böcker? Film? Personligen från andra?
4.2 - Hur kommunicerar du? Ringer upp från jobbet, mobiltelefon, SMS, skriver skrivelser, går på möten,…? Går hem till dem du vill kommunicera med? 4.3 - Söker du aktivt information och tar aktiva kontakter eller tar du emot info och