Urvalet av läroböcker i föreliggande studie följer den tankekedja som Niklas Ammert presenterar i sin avhandling. Den första länken i denna kedja består i att läroböckernas perspektiv, urval och innehåll ger den bästa bilden av hur förhistoria/historia har förmedlats i historieundervisningen. Den andra länken är att de böcker som har sålts mest också har använts i störst utsträckning och den sista länken är att det är dessa böcker som i högst grad har präglat undervisningen och därmed den historiekultur som eleverna har fått med sig.75 Lärobokstexten i sig är den vanligaste formen av pedagogisk
text och därför det medium som flest elever har kommit i kontakt med.76 Då
det har visat sig vara svårt att säkerställa vilka böcker som faktiskt har sålts mest har urvalet av läroböckerna i denna undersökning grundats på de böcker som har tryckts i mer än en upplaga eller flera tryckningar, följaktligen böcker som det varit stor efterfrågan på och som därför sannolikt har präglat undervisningen i hög grad.77 Under första hälften av under-
sökningsperioden finns ett antal böcker som har tryckts i ett flertal upplagor medan böckerna under andra delen av undersökningsperioden har tryckts i färre upplagor. Mot slutet av 1900-talet och början av 2000-talet finns några böcker som bara har tryckts i en upplaga, men däremot har flera tryckningar gjorts av densamma och boken har sålts under flera år.78 De 34 utvalda
läroböckerna kommer att jämföras med, och sättas i relation till innehållet i de sju populärvetenskapliga översiktsverk som har skrivits, av för sin tid, ledande professorer i arkeologi. I denna studie representerar dessa verk både de arkeologiska forskningsresultaten och en tidstypisk syn på förhistorisk tid.
Studiens periodindelning utgår från de arkeologiska standardverken och ramarna för perioderna utgörs av verkens utgivningsår. En naturlig förskjutning blir ofrånkomlig från det att en populärvetenskaplig bok ges ut och tills dess att resultaten syns i läroböckerna, mendå böckerna har varit tillgängliga för läroboksförfattarna har denna periodindelning fasthållits. Endast vid ett tillfälle förekommer en bok med samma tryckår som det arkeologiska standardverket men då denna lärobok fortsätter att ges ut under lång tid påverkar det inte undersökningen.79 De 34 texterna har
grupperats utifrån fyra perioder där period 1 innehåller tolv texter, period 2
75 Ammert (2008) s. 74. 76 Långström (1997) s. 15. 77 Ammert (2008) s. 74.
78 Exempelvis har Åsa Lennartsson och Jan Sundströms lärobok ”Historia: vikingatid, medeltid” tryckts tio gånger i samma upplaga mellan åren 1994 och 2013. Cecilia Lidström Holmbergs lärobok ”Forntidsboken” finns även den i endast en upplaga från 1994 men säljs fortfarande 2014. Göran Körners lärobok ”Forntiden” har även den tryckts i endast en upplaga från år 2000 och även den säljs fortfarande år 2014.
79 Torsten Eklund, Karl-Gustav Thorén & Alf Åberg. Nya Ur Folkens Liv 1-3. Historia för
tio texter, period 3 fem texter och period 4 sju texter. Studien delas in i följande fyra perioder:
Period 1 1903-
1943 Nationen och den osynliga kvinnan Period 2 1944-
1968 Efterkrigstiden - kvinnorna läggs till Period 3 1969-
1987
Nya samhällsidéer och en uppgörelse med de traditionella könsrollerna Period 4 1988-
2010 Mot individualitet och jämställdhet
Den nordiska arkeologin etablerades som vetenskap vid sekelskiftet 1900 och då denna tid markerar den arkeologiska akademins begynnelse utgör detta år en naturlig gräns vid en periodindelning menar Evert Baudou.80 En
stor förändring har skett i tolkningarna av det arkeologiska materialet sedan 1870-talet och Oscar Montelius sammanfattar den nya kunskapen i första delen om forntiden i Sveriges historia intill våra dagar som utkom år 1903.81 År 1919 gavs en ny upplaga ut vilket betyder att Montelius till stor del
har präglat den här tidens arkeologiska förmedling. Under 1940-talet utkom ytterligare två arkeologiska översikter med vilka läroböckerna under period två kommer att jämföras: Svenskt Forntidsliv av Sune Lindqvist (1944) och Sveriges historia genom tiderna i vilken Holger Arbman har skrivit delen om forntiden (1947). En oförändrad upplaga av Montelius översikt från 1919 gavs också ut 1948, men då resultaten i denna inte kan ses som aktuella har läroböckerna i första hand jämförts med Arbman och Lindqvists böcker. Lärobokstexterna är dock i några fall fortfarande influerade av Montelius redovisningar. Läroböckerna från den tredje perioden jämförs med Mårten Stenbergers Sten, Brons Järn (1969) och det jämförande verket från period fyra är Göran Burenhults Länkar till vår forntid: en introduktion i Sveriges arkeologi (1988). Det finns också två mer omfattande verk av Stenberger och Burenhult men en avgränsning har här varit nödvändig och då syftet har varit att se förändring över tid har de populärvetenskapliga verken setts representera de mest grundläggande texter som läroboksförfattarna kan ha kommit i kontakt med. Den främsta avgränsningen angående det jämförande materialet är just att det har varit nödvändigt att göra begränsningar i den arkeologiska litteraturen. Att i en licentiatavhandling både studera bredd och djup på ett sådant detaljerat sätt som denna studie inbjuder till har av tidsskäl varit omöjligt och det har varit nödvändigt att göra vissa avgränsningar. Då jag inte själv är verksam arkeolog kan jag ha missat aktuella forskningsdetaljer men syftet har varit att se förändring över
80Evert, Baudou. Den nordiska arkeologin: Historia och tolkningar (Stockholm 2004) s. 202, 205. 81 Baudou (2012) s. 302.
lång tid och jag har därför varit tvungen att ge avkall på detaljerna för att istället se de stora mönstren i materialet.
Klas-Göran Karlsson och Niklas Ammert ser den historiedidaktiska kommunikationskedjan som en historiekultur i vilken läroboken kan ingå. Läroboken i sig är en historieprodukt som ses som en färskvara då den svarar mot skiftande intressen i samhället. Att läroboken styr under- visningens innehåll är känt men hur de omgivande förutsättningarna i form av bland annat vetenskapliga rön och politiskt klimat påverkar läroboken är ännu inte helt klarlagt.82 I denna studie har lärobokstexterna satts i relation
till den arkeologiska forskningen som i sig speglar värderingarna i samhället.83 Läroplanerna och kursplanerna säger mycket litet om hur
förhistoria ska studeras och då syftet med studien har varit att se på förmedling och förändring av lärobokstexter över lång tid, har läroboks- författarna som förmedlare hamnat utanför studiens syfte. Läroplanerna visar dock på förändringar i samhället och presenteras därför i samband med de olika perioderna.