Urval och material

I och med uppsatsens utformning och ämne har förbund valts utifrån likhe- terna mellan sammansättning, nämligen små kommun/er som har ingått i ett förbund med åtminstone en större kärnkommun. De små kommunerna har klassificerats dels utifrån SKL:s storleksordning, dels har de också valts utifrån hur förbundens sammansättning har sett ut och vad som i den miljön har kunnat ses som mindre kommuner1_{. En mest lika-design har använts vid} valen av både förbund, och till stor del de små kommuner som har valts ut i förbunden. Mest lika-design är precis som det låter, en design som fokuserar på fall som har mycket gemensamt och ser väldigt lika ut (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2012, s. 103).

1 Borgholm klassificeras enlig SKL som landsbygdskommun med besöksnäring, Torsås klassificeras som pendlingskommun nära mindre stad/tätort, precis som Nordanstig. Ragunda klassificeras som lands- bygdskommun. Askersund och Laxå kommun klassificeras båda som lågpendlingskommuner nära större stad. Alla kommuner har en befolkning på mindre än 12.000 människor (SCB, Hitta statistik:

Precis som med de flesta fall kan inte två vara exakt likadana, med exakt likadana förutsättningar, men de förbund och kommuner som har valts har vid första anblick stämt väl överens med konceptet mest lika. Alla fyra för- bund har en liknande sammansättning av kommuner, två av förbunden har fyra kommuner, där två är lite större, och två är små. I de andra två finns tre kommuner. Förvisso är en av förbundens, Hälsinglands Utbildningsförbund, mindre kommun, väldigt liten jämfört med de två små i det andra förbun- det med tre kommuner. Men likheter kan fortfarande dras mellan dem då utformningen av direktionen i förbunden ser likadan ut. Två av förbunden startade verksamheten under 1990-talet, ett startade 2005 och ett av förbun- den är helt nytt och startade 2015. Anledningen till att ta med två äldre och två unga förbund är dels på grund av viljan att se om och hur de har observerat de äldre och arbetar därefter, dels för att det är intressant för att se om det finns nya förbehåll för att ingå ett samarbete, eller om det finns en anled- ning till varför det inte har startats tidigare. Valen av förbund gjordes först, med kunskap om att varje förbund hade minst en mindre medlemskommun. Sedan valdes kommunerna i förbunden dels baserat på befolkningsmängd, alltså de kommuner som hade minst befolkningsmängd, dels med hänsyn till vilka kommuner som var villiga att delta i arbetet. Förfrågningar ställdes till samtliga små kommuner, sju kommuner totalt, varav sex kommuner ställde upp. Eftersom uppsatsens syfte är att beskriva och förstå är det lämpligast att använda mest-lika designen för att få fram likheterna som sedan skulle kunna ge svar på frågorna. Om en mest-olika design hade använts hade det varit svårt att hitta fall, då de flesta fall av den här typen av samverkan liknar varandra (Teorell & Svensson, 2007, s. 232).

Trots den initiala mest-lika designen är det ett faktum att inget fall är det andra likt och det fanns från början en vilja att se på olikheter baserade på den geografiska platsen. En skillnad som utgjorde en grund i valen av kommuner och förbund var den geografiska spridningen, alltså ett inslag av en mest-olika design. Det fanns liknande sammansättningar i fyra olika delar av landet som gör att likheterna och de potentiella skillnaderna mellan de små kommunerna kan diskuteras i kontext med kommunernas geografiska läge. Det vill säga, finner de små kommunerna inom Sydnärkes och Kalmarsunds förbund i södra delen av landet samma motiv, roll och effekter av ett samarbete som de små mer nordliga kommunerna inom Hälsinglands och Jämtlands förbund? Trots att studien endast tar med fyra förbund och sex kommuner är resulta- ten och slutsatserna viktiga och bidrar med kunskap, framförallt då antalet förbund som har gymnasieskolan som huvudansvar är få. Urvalet var därför begränsat, men de som valts passar väl för att jämföra och dra slutsatser om. Grundstrukturerna är lika, men eftersom antalet är få och tidigare studier inte har behandlat gymnasieutbildningen på liknande vis är studien inte bara av en mest-lika och en mest-olika design vid vissa tillfällen, utan också explo- rativ där det som undersöks ska kunna användas för att förklara ett skeende

genom att prova ut olika mätinstrument (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2012, s. 188) som till exempel teoretiska utgångspunkter och perspektiv. Skolstrukturen är i sig olik i de olika förbunden, och skolans historia i respektive kommun är inte heller densamma i alla kommuner. I Kal- marsunds Gymnasieförbund finns sju olika skolenheter, där tre av de största ligger i den stora kommunen Kalmar, med en historia av mindre skolor i de andra mindre kommunerna runt om (Kalmarsunds Gymnasieförbund, 2012). Under Jämtlands Gymnasieförbunds direktion finns sex olika skolenheter där en av dem är av större slag och ligger i den större kommunen Östersund, den mindre kommunen i den här studien har inte och har inte heller haft gym- nasieutbildning lokalt (Jämtlands Gymnasieförbund, 2015). Hälsinglands Utbildningsförbund består av två skolenheter där de nationella programmen samlas i de två större kommunerna, medan den mindre inte bedriver någon gymnasieutbildning (Hälsinglands Utbildningsförbund, 2015). I Sydnärkes Utbildningsförbund bedrivs två skolenheter där båda har sitt säte i den större kommunen, Hallsberg. De mindre kommunerna har inte bedrivit egen gym- nasieutbildning (Sydnärkes Utbildningsförbund, 2015).

På grund av att många små kommuner helt har överlåtit ansvar till för- bunden i fråga om verksamhet som egentligen ska bedrivas i kommunen, har det inte varit helt lätt att hitta representanter i alla kommuner som har varit villiga att ställa upp, eller överhuvudtaget funnits. Många av de poster, det vill säga kontakter, i kommunerna, som tidigare har funnits gällande gym- nasieutbildningen har avslutats för att helt övertas av förbunden. I flera fall finns det ingen annan koppling till gymnasieskolan annat än genom en eller några politiska kommunrepresentanter som arbetar i direktionen. Därför har kontakt tagits både med kommunerna och förbunden, samt representanterna i direktionerna för att nå personer lämpade att delta, eller som skulle kunna ge förslag på personer som kunde svara på frågorna. Därför har studien fått begränsas till de förbund där det har funnits chans till intervju och har genom- förts där. Intervjusvaren har sedan analyserats tillsammans med dokumenten från förbunden och kommunerna. Valen av informanterna har i stor utsträck- ning berott på vad kommunerna själva har uppfattat som lämpliga intervju- personer, just på grund av att vissa kommuner helt har avsagt sig ansvaret för gymnasieskolan. Intervjuguiden har skickats ut till kommunerna med frågan om det har funnits en representant som har insikt i situationen och som är villig att delta. Hur tillgängligt och lätt kontakten med kommunerna har varit har varierat då vissa anser att gymnasiefrågor inte längre rör kommunen då verksamheten är förflyttad till kommunalförbundet, men de kommuner som har ställt upp har bidragit till att rätt person får svara på frågorna som ställts. Endast sex av sju tillfrågade kommuner har låtit sig intervjuas.

Vid val av intervjupersoner har ett delvis subjektivt urval skett där personerna som tros ge bäst och lämpligast information har valts ut. De har haft en tydlig relevans för undersökningen och de har erfarenheter och

kunskaper som kan ge en realistisk bild över situationen (Denscombe, 2016, s. 74). Utöver det subjektiva urvalet har också ett snöbollsurval använts då jag har uppmuntrat och frågat efter andra lämpliga personer att prata med. Att använda en snöbollsmetod kan göra att ett större förtroende och en större närhet bildas mellan forskaren och informanten eftersom urvalet mer har skett på en personlig basis med hjälp av rekommendationer (ibid s. 76). I den här uppsatsen har båda urvalsprocesserna använts på grund av tidsramen för arbetet, och på grund av dess enkelhet.

Materialet som används är dels det empiriska intervjumaterialet, men också olika dokument som förbundsordningar, avtal, utredningar, policys och styrdokument. Alla kommuner har inte allt dokumenterat likadant, eller samma typ av avtal, men de dokument som existerar är fortfarande av intresse. Speciellt intressant är dokument från starten av förbunden och kom- munernas överenskommelse om att ingå i en samverkan, för att kunna se dels vad motiven var från början och vad som väntades av ett samarbete, dels för att se om det stämmer överens med vad som sägs i intervjuer och om det har blivit som man trodde från början