Urval

Att forskaren kan undersöka allt som denne skulle vilja är sällan möjligt och på grund av detta måste ett urval göras. Urvalet är en liten del av hela populationen och det får en stor betydelse för studiens validitet och reliabilitet. Det är viktigt att vara uppmärksam på vilka individer som ska medverka i studien, respondenterna måste lämna korrekt information och ha en god kännedom kring ämnet som undersöks. (Jacobsen, 2002) Nedan presenteras urvalet av organisation samt respondenter.

Val av organisationer

Urvalet till telefonintervjuerna skedde delvis i samråd med Fornell och delvis genom att vi, via ett antal implementeringskonsulters hemsidor, fick kontakt med några av deras kunder. De implementeringskonsulter vars kunder vi har intervjuat är Implema, Acando, IFS och Medius. Vi diskuterade internt vilka företag som skulle vara intressanta samt vilka som kunde tänka sig avvara tid till studien. I huvudsak var urvalskriterierna till telefonintervjun baserade på att företaget ska ha implementerat ett affärssystem som för längst 15 år sedan samt att det implementerade systemet inte skulle vara egenutvecklat. Vi valde även att inte kontakta allt

23

för stora företag då arbetet i första hand vänder sig till små och medelstora företag. Målet var att kontakta ett tjugotal företag och att det skulle finnas företag som arbetade med sitt affärssystem på olika sätt, sett till de olika framgångsfaktorerna i litteraturen, något Jan Fornell hade kännedom om gällande de företag han föreslog. Av de 20 kontaktade företagen ställde elva upp på en telefonintervju. En sammanställning av samtliga genomförda telefonintervjuer användes sedan i urvalsprocessen till de djupare intervjuerna. Då ingen av de nio företag som valde att inte ställa upp i studien ansågs av oss representera ett område eller vara på något annan sätt annorlunda gentemot de företag som valde att delta i studien anses bortfallet inte ha påverkat vår tilltänkta beskrivning av problemområdet i en stor grad. Den skillnad som blivit ifall samtliga kontaktade företag hade deltagit i studien var att problemområdet hade därmed kunnat beskrivas både djupare, säkrare grund till slutsatser, och bredare, nya aspekter hade kunnat visats.

Då vi valde vilka företag som skulle genomgå en djupare intervju utgick vi i första hand våra grundläggande krav. De grundläggande kraven var att respondenten skulle ha god kännedom om företagets implementering av affärssystem samt att de ska ha genomgått flera steg i postimplementeringen, alltså implementeringen bör ha ägt rum för minst ett år sedan. Att företagen var belägna nära geografiskt var också viktigt med tanke på de begränsade resurserna i studien samt var även företagens visade intresse för studien av stor vikt. Om företag uppfyllde kraven eller inte framgick från den tidigare genomförda telefonintervjun.

Genom att identifiera och utföra empiriska undersökningar på ytterligheterna i den teori som presenteras i referensramen ansågs välgrundade antaganden kunna göras för hela problemområdes, något som i sin tur skulle hjälpa oss besvara frågeställningarna. Med anledning av detta resonemang var huvudkriteriet för urvalet till de djupare intervjuerna att de två företagen skulle vara så skilda varandra som möjligt sett till de kritiska framgångsfaktorerna som presenteras i referensramen, nämligen ledning, organisation, projekt och system. En annan faktor som ansågs som viktig vid urvalet var att företagen skulle befinna sig i olika nivåer av strategiskt arbete samt att det skulle vara en betydlig skillnad i omsättningen mellan företagen. De aspekter som skulle hållas lika mellan företagen var de ovan nämnda grundläggande kraven.

Efter att ha tillämpat våra urvalskriterier till den information vi fick från telefonintervjuerna föll valet på företagen Arvid Nordquist och ESMA. Båda

24

företagen uppfyllde de grundläggande kraven och skillnaderna mellan företagen, sett till de kritiska framgångsfaktorernas, ansågs som tillräckligt stora för att för att uppfylla det kravet. De huvudsakliga skillnaderna mellan företagen redogörs för i detalj i empirikapitlet.

Val av respondenter

Valet av respondenter på de två valda företagen har skett genom att vi på förhand har beskrivit för företagen att vi ville ha kontakt med en person i ledningen, med stor kännedom kring företagets arbete med affärssystemet eller med en person som ansvarar för affärssystemet och dess utvecklingsprojekt. Företagen kom med förslag till personer som passade beskrivningen och som hade möjlighet att avvara tid för intervju. Sett till Arvid Nordquist fick vi intervjua Gabriella Fällman, IT-chef. På ESMA fick vi intervjua ekonomichefen Mikael Sommer som sitter med i företagets ledning. Av tidigare beskrivna anledningar valde vi även att kontakta ytterligare personer på dessa företag för att insamla deras åsikter. Denna kontakt förmedlades av Gabriella Fällman respektive Mikael Sommer där vårt krav var att vi ville prata med en användare som har jobbat på företaget under längre tid, samt en person i ledningen med god kännedom om affärssystemet. Intervjuerna med dessa personer gjordes via telefon, detta berodde på dessa respondenters tidsbegränsning. Idealt för studien hade naturligtvis varit ifall en längre intervju fick göras med även dessa personer, speciellt då samtliga gav mycket goda synpunkter under telefonintervjun, något respondenternas tillgänglighet i kombination med denna studiens tidsbegränsning inte tillät.

Vi valde även att intervjua en implementeringskonsult med stor erfarenhet inom området. Detta för att belysa en ytterligare aspekt av problemområdet. I och med detta kunde vi ställa konsulternas utsagor mot företagens och på så sätt upptäcka eventuella oenigheter för vidare analys. Vi ansåg inte att valet av konsultorganisation var av betydelse för denna rapport och således valdes respondenten baserat på tillgänglighet. Kravet fanns dock att han/hon skulle ha mångårig erfarenhet av att implementera affärssystem hos olika företag. Samtliga personer som intervjuades i de två fallföretagen samt konsultintervjun är listade i tabell 1.