Den arbetsgrupp som deltog i studien bestod av ett femtontal sjuk- sköterskor. Som framgått arbetar de i en stadsdel som utmärks av att en relativt stor del av människorna som bor där har utländsk bakgrund. Det skedde ett urval av tio respondenter som var strate- giskt i den meningen att endast sjuksköterskor med flera års yrkes- erfarenhet tillfrågades att delta i studien. Deltagarnas erfarenhet spänner mellan 10 och 40 år i sjuksköterskeyrket. Merparten av sjuksköterskorna har specialistutbildning till disktriktsköterska.21 Intervjuerna genomfördes under en period av nio månader och genomfördes på sjuksköterskornas arbetsplats. Intervjuerna varie- rade i längd och varade mellan 50 och 90 minuter. De spelades in med en bandspelare och skrevs ut ordagrant av ansvarig forskare.22 Studien och dess upplägg och forskningsetiska överväganden har behandlats av Etikrådet vid Malmö högskola. Studie aktualiserar de överväganden som klassiskt sett görs som handlar om att inte skada, deltagarnas rätt till information och samtycke, rätten till anonymitet och att personlig integritet inte kränks (se Vetenskaps- rådet 2002). Tillåtelse att genomföra studien inhämtades från verk- samhetens ledning (avdelningschef samt enhetschef för Vård- och Omsorg i den aktuella stadsdelen) vilka även var behjälpliga med att etablera en initial kontakt med arbetsgruppen. Deltagarna (re- spondenterna) har informerats skriftligt och muntligt om att studi- en bygger på frivillighet samt rätten att dra sig ur även vid senare tillfälle. De har lämnat sitt skriftliga samtycke. De är informerade om att material endast presenteras i avidentifierat skick och att samtliga personer således förblir anonyma.
Metod
Studien bygger på intervjuer. En intervju är i grunden ett samtal som syftar till att ge forskaren material genom att be en intervju- person svara på frågor i ett visst syfte (Burgess 1984:102). Att ar- beta med intervjuer innebär att förankra sig i en ”verstehende” tradition; att sträva efter att förstå sociala handlingar utifrån aktö- rernas subjektiva mening, deras meningsskapande.
21 Distriktssköterska är en skyddad yrkestitel. En distriktssköterska är legitimerad sjuksköterska med en specialistutbildning.
22 Med en av respondenterna genomfördes två intervjuer på grund av ett tekniskt problem med in- spelningen vid den först intervjun. Utöver detta genomfördes en kortare kompletterande telefoninter- vju med samma respondent för att klargöra några faktauppgifter i intervjun.
Intervjuer klassificeras efter hur styrt samtalet är av intervjuaren; om intervjun är strukturerad, semistrukturerad eller infor- mell/ostrukturerad. De senare formerna avser att ge möjlighet för intervjupersonen att utveckla samtalet utöver en förberedd fråge- struktur (Burgess 1984:102). Intervjuerna i denna studie var till sin form tematiskt semistrukturerade intervjuer. De teman som togs upp var förberedda och preciserade och medvetet kombinerade med en möjlighet för intervjupersonen att introducera flera ämnen vilket gjorde att intervjuerna på så vis liknade samtal.
Studien gäller erfarenheter i en yrkesverksamhet. Mot den bak- grunden användes ett i det närmaste klassiskt sätt att med specifika och systematiska procedurer samla in material som återger erfa- renheter som går under benämningen Critical Incident Technique (CIT). Tekniken syftar till att samla in information rörande bete- enden och aktiviteter i en viss situation (Carlsson 2008:27). Dess fundamentala principer och ett årtiondes samlade forskning be- skrevs av J.C. Flanagan 1954. Grundidén, att be respondenterna att ”think of some occation …” och beskriva vad de ”saw, heard or felt” för att få beskrivningar av erfarenheter i specifika situatio- ner fortlever, så även metodens applicering i forskning kring yrkes- verksamheter, ofta med fokus på vad yrket kräver av dess utövare (se Flanegan 1954).23
Den centrala idén i CIT är att respondenten ombeds återge en ”kritisk händelse”, i detta fall i möte med patien- ter.
Tekniken anses väl lämpad att ”lyfta fram den dolda kunskapen och artikulera erfarenhetens tysta förtrogenhetskunskap” (Skyvell Nilsson 2006:15 med ref. till Grahn 1993) dvs. erfarenheter i prak- tiskt arbete. Styrkan i tekniken ligger i att den ger en bild av realis- tiska detaljer av händelser, handlingar och dess sammanhang som kan utebli i konventionella intervjuer. Metoden har använt i forsk- ning kring olika typer av serviceyrken (Gremler 2004) men även om sjuksköterskor (Benner 1984, Rooke 1990) och annan vårdper- sonal som läkare och arbetsterapeuter (Skyvell Nilsson 2006; Carlsson 2008).
23 Metoden utvecklades inom amerikanska flygvapnets psyklogiska program under andra världskri- get med inriktning på bombningsuppdrag och ledarskap i strid. Utvecklingsprogrammen fokuserade ”observable human activities” med frågor som ”describe the officers actions. What did he do?” och respondenterna ombads ”to think of some occasion during combat flying in which you personally experienced feelings of acute disorientation or strong vertigo” (se Flanegan 1954:328-329).
Det är viktigt att notera att ”kritisk händelse” betecknar händelser som kan återberättas. Detta innebär att ”kritisk” inte skall tolkas som krisartat utan snarare som en situation som var speciell och viktig för respondenten. Därför kan respondenten återge ett hän- delseförlopp förhållandevis detaljerat. De kritiska händelserna kan ha upplevts på olika sätt och både i positiva och negativa termer. Respondenterna i studien informerades vid ett gemensamt perso- nalmöte om att studien genomfördes inom forskningsprogrammet ”Migrationens utmaningar för hälsa, vård och omsorg” och där- med om att studiens intresse för tillit tog sin utgångspunkt i att de- ras patienter representerar en kulturell och etnisk mångfald (se bi- laga 1, Informationsblad till personal). Ramen för studien uttryck- tes som att intresset gäller hur man gör ett ”bra jobb” med tanke på att patienterna kommer från hela världen. Utifrån att respon- denterna hade denna bakgrundsförståelse, som även oundvikligen ligger i forskningsplattformens benämning, ställdes en centrala och inledande fråga vid intervjuerna.
Kan du berätta om ett tillfälle – en händelse – som du varit med om som sjuksköterska i möte med en patient? Det kan vara en händelse som du är nöjd med eller en som du upp- levde var svår att behärska, inte blev så bra eller som du hade tänkt dig.
Frågan preciserades med en rad följdfrågor anpassade till situatio- nen om vad respondenten gjorde, tänkte och övervägde, följande ordalydelse. Den var avsiktligt brett formulerad för att inte styra in samtalet på invandrade patienter. I flera intervjuer frågade respon- denten emellertid om studien endast gällde just invandrade patien- ter varvid svaret gavs att så inte var fallet.
När det gäller studiens intresse för tillit formulerade den inledande frågan cirkulärt (Tomm 1989).
Om jag hade frågat någon av dina patienter så här: ”Vad är det din sjuksköterska gör som gör att du känner tillit för henne?”, vad tror du då att patienten hade svarat då?
Vid sidan av ”kritiska händelser” berördes även anhöriga och vad som brett kan beskrivas som organisatoriskt stöd (egen vidareut- bildning, kollegiala samtal). Intervjuguiden finns i sin helhet som bilaga 2.