FEK är en årlig totalundersökning, som baseras på administrativt material (SRU) från Skatteverket. Större betydande företag (som får fullständig blankett) samt ett urval av övriga företag (som får SpecRR, SpecI och/eller SpecA) undersöks via frågeformulär. Frågeformuläret till de urvalsundersökta företagen kompletterar det administrativa materialet.
2.2.1 Fullständig blankett
För de allra största företagen och/eller för stora företag där de andra upp-giftskällorna kan antas eller befunnits vara bristfälliga sker i princip all datainsamling via en av undersökningen egen administrerad s.k.
fullstän-dig blankett. Denna blankett ställs direkt till respektive företag. Avgräns-ningen av de företag som ska få en s.k. fullständig blankett görs inte via ett sannolikhetsurval utan företagen väljs istället ut på kriterier:
1. Företag med flera VE (blankettyp 6-7). I FEK2014 avgränsades 40 företag för fullständig blankett på detta kriterium.
2. Vissa sammansatta företagsenheter, SFE (blankettyp 4-5). I FEK2014 avgränsades 13 företag för fullständig blankett på detta kriterium.
3. Företag med ständigt saknade SRU (blankettyp 4-5). Affärsverken (Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar, Svenska kraft-nät), stiftelser och ideella föreningar (juridisk form 51-72) samt ut-ländska företags filialer i Sverige (undersektor 112) ingår. I FEK2014 avgränsades 37 företag för fullständig blankett på detta kriterium.
4. De riktigt stora företagen som kräver detaljgranskning (blankettyp 4-5). Till den här gruppen hör ett antal av de allra största företagen där vi inte vill invänta administrativt data. I FEK2014 avgränsades 431 företag för fullständig blankett på detta kriterium.
5. Övriga företag med minst 200 anställda och bokslutsmånad janu-ari-april (blankettyp 4-5). Dessa företag får, till skillnad från ovan nämnda företag, blankett i augusti istället för i april. I FEK2014 avgränsades 53 företag för fullständig blankett på detta kriterium.
Totalt omfattade urvalet med fullständig blankett 574 företag.
Den fullständiga blanketten kan sägas vara en kombination av de tre nedanstående undersökningarna.
2.2.2 Specifikation av resultaträkning (SpecRR) 2.2.2.1 Syfte
Syftet med SpecRR-urvalet är att på stickprovsbasis ge information om framförallt branschvisa intäkts- och kostnadsstrukturer. Genom att utnyttja uppgifterna från den fullständiga blanketten och SRU har vi vid tidpunk-ten för urvalsdragning tillgång till variabelvärden för i princip hela popu-lationen (minus det bortfall som förekommer i SRU-materialet) på objekt-nivå gällande ett antal centrala variabler. SpecRR-urvalet används sedan för att skatta fördelningar till de (branschvisa) totalsummor som kan skapas, genom enkel summering över populationen, av dessa variabelvär-den. Det faktum att vi vid tidpunkten för urvalsdragningen har tillgång till dessa variabelvärden på objektnivå möjliggör användandet av en mycket effektiv urvalsdesign, vilken beskrivs i det följande.
2.2.2.2 Urvalsobjekt
Eftersom den statistik som ska baseras på uppgifterna som samlas in i SpecRR-undersökningen ska avse objektet verksamhetsenhet (VE) är SpecRR-urvalet i formell mening också ett urval av VE. I praktiken är det dock så att alla FE som delats upp på mer än en VE i FDB redan under-söks med fullständig blankett (se avsnitt 2.2.1), vari de variabler som ef-terfrågas i SpecRR-undersökningen ingår som en del. För den återstående delen av FEK:s rampopulation gäller ett-till-ett-förhållande mellan FE och
VE. I allokeringen av urvalet mellan branscher förs dock VE tillhörande ett företag med fler än ett VE till sin respektive VE-bransch.
2.2.2.3 Bestämning av total urvalsstorlek i SpecRR-undersökningen Den totala urvalsstorleken i SpecRR-delen av FEK bestäms framförallt av tillgängliga resurser, såväl fysiska (tillgång till personal) som ekonomiska och uppgick i FEK2014 till knappt 16 400 företag (FE).
2.2.2.4 Branschstratifiering
Stratifiering görs efter bransch. Huvudsyftet med branschstratifieringen är att möjliggöra redovisning av statistiken, för vilken SpecRR-undersökningen är källa, nedbrutet på NR:s årsbranscher. Dessutom har hänsyn tagits till variationer i intäkts- och kostnadsstrukturer mellan olika branscher. Slutligen har även de olika branschernas storlek både i termer av antalet ingående objekt och uttryckt i intäkter och kostnader vägts in när stratifieringen fastställts. Med undantag av två specialstratum ”Last-bilscentraler” (LBC) och ”Länstrafikbolag” (LTB) är ett objekts stratum-tillhörighet en funktion av objektets bransch. Till specialstratumet LBC förs alla objekt som klassats som Lastbilscentraler och till specialstratu-met LTB förs alla objekt som klassats som Länstrafikbolag.
Totalt ledde branschstratifieringen till användandet av nära 300 strata.
2.2.2.5 Urvalsmetod inom branschstratum
Inom respektive branschstratum dras oberoende urval på sådant sätt att inklussionssannolikheten blir proportionell mot företagets storlek. Detta åstadkoms genom att använda s.k. Pareto-Πps urval. En gedigen presen-tation av Pareto-Πps urval med såväl teoretisk bakgrund som praktisk tillämpning ges i följande R&D Reports av Bengt Rosén et al: 1995:1, 1998:2, 1998:5, 2000:5 och 2001:2.
Det storleksmått som används vid urvalsdragningen skapas genom att på objektsnivå bilda medelvärdet av företagets intäkter och kostnader och får ses som ett kompromissval mellan att optimera undersökningen med av-seende på intäkts- respektive kostnadsfördelningar.
2.2.2.6 Allokering av total urvalsstorlek mellan branschstratum
När det gäller att allokera urvalet mellan branschstratum är detta ett i högsta grad multivariat problem. Syftet med SpecRR-urvalet är att ge un-derlag för att skatta ett antal specifikationer till de för populationen kända totalsummorna Nettoomsättning, Övriga rörelseintäkter och Totala kost-nader. Varje specifikation består i sin tur av ett varierande antal variabler.
Totalt rör det sig om flera tusen variabler. Det är till syvende och sist dessa variabler statistiken ska avse. Det finns ett antal metoder för att han-tera multivariat allokering. Det som möjligen gör detta allokeringspro-blem lite speciellt är att i samma moment måste dels proallokeringspro-blemet med att allokera urvalsstorleken över stratum lösas, dels måste inklussionssanno-likheter åsättas för alla objekt i undersökningspopulationen. Ytterligare en begränsning är att urvalet ska dras inom ramen för SCB:s system för sam-ordnad urvalsdragning (SAMU). Funktionaliteten som för närvarande finns inbyggd i detta system blir därför styrande för vad som kan åstad-kommas. Allt detta sammantaget ledde fram till beslutet att förenkla
allo-keringsproblemet till ett univariat allokeringsproblem. Detta gjordes ge-nom att utgå från en av specifikationerna, nämligen intäkternas fördelning på verksamheter. Därefter gjordes allokeringen på estimatorvariansen för Π-skattningen av branschtotalerna för intäkterna. Allokeringen gjordes utifrån två mål:
1. Samma absoluta precision i varje bransch.
2. Samma relativa precision i varje bransch.
Resultaten från dessa två principer för allokering av urvalsstorleken över bransch jämkades sedan samman till ett gemensamt allokeringsförslag.
2.2.2.7 Avgränsning av undersökningspopulation för SpecRR-urvalet Ram- och målpopulation för FEK som helhet beskrevs i avsnitt 2.1.
Undersökningspopulationen för SpecRR är dock endast en delmängd av den rampopulation som används för FEK som helhet. Följande avgräns-ningar görs jämfört med FEK:s rampopulation:
1. Företag inom SNI 01-03 (Jordbruk, skogsbruk, fiske) exkluderas.
VE som tillhör SNI 01-03 men vars FE inte tillhör 01-03 kan dock inkluderas i urvalet.
2. Holdingbolag exkluderas. Fördelningen av intäkter och kostnader hanteras maskinellt. Intäkter sätts som koncerninterna tjänster och kostnadsfördelningen tas från SNI 2007 70.220.
3. Mindre företag med en saknad eller underkänd SRU exkluderas.
4. Cut-off-gräns, där samtliga företag vars storleksmått (medelvärdet av intäkter och kostnader) understiger 500 tkr exkluderas.
5. Ytterligare en cut-off gräns på branschstratumnivå efter det att punkt 3 och 4 ovan tillämpats. Denna innebär att de företag (sorte-rade i fallande storleksordning) som bidrar med de sista tio procen-ten till totalsumman av storleksmåttet också exkluderas.
2.2.2.8 Samordning av SpecRR-urvalet över tid
För FEK2005 användes en negativ urvalssamordning. I och med FEK2006 återfördes SpecRR-urvalet till den ursprungliga inplaceringen i SAMU. Detta medför att urvalen från och med FEK2006 är positivt sam-ordnade över tiden. Detta i sin tur innebär att vi får ett ökat överlapp (d.v.s. gemensamma företag) mellan två på varandra följande undersök-ningsomgångar.
2.2.3 Specifikation av aktier (SpecA) 2.2.3.1 Syfte
Främsta syftet med SpecA är att få ett marknadsvärde för onoterade aktier i den icke-finansiella företagssektorn. Det finns ett krav från det Europe-iska Nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) som gör det nödvändigt att dela upp aktieinnehavet mellan noterade, onoterade, svenska och ut-ländska aktier. Även en uppdelning mellan aktier i koncern- och intresse-företag respektive andra intresse-företag måste göras för att kunna beräkna mark-nadsvärdet på det onoterade aktieinnehavet. Undersökningen är beställd av NR.
2.2.3.2 Val av storleksmått
Det valda storleksmåttet är totalt aktieinnehav vid referensårets slut enligt SRU. Måttet valdes p.g.a. att denna uppgift är tillgänglig för hela populat-ionen och för att vi tror att vi med detta mått kan fånga upp så stor andel av det totala aktieinnehavet som möjligt.
2.2.3.3 Stratifiering
Stratifiering görs med hjälp av det totala aktieinnehavet som baseras på SRU-uppgifter för referensåret. Val av stratumgränser görs med hjälp av cum- f
metoden, vilken beskrivs i t.ex. Särndal, Swensson, Wretman 1992: ”Model assisted survey sampling”.
2.2.3.4 Allokering
Neyman-allokering har används med avseende på det totala aktieinneha-vet vid referensårets slut. Precisionen är satt till ett relativt medelfel i pro-cent på 0,2 av det skattade värdet på det totala aktieinnehavet.
2.2.3.5 Urvalsmetod inom strata
Urvalsmetoden är obundet slumpmässigt urval (OSU) inom strata. Detta gav 2014 en urvalsstorlek på 1 045 där 788 företag totalundersöktes (varav 574 företag är undersökta med fullständig blankett). Den totalun-dersökta delen består, förutom de som fått en fullständig blankett, av före-tag som har ett totalt innehav av aktier och andelar på mer än 100 mnkr.
2.2.3.6 Cut-off
Företag som har ett totalt innehav av aktier och andelar på mindre än 100 tkr undantas vid urvalsdragningen. Inga enskilda näringsidkare ingår i urvalet.
2.2.4 Specifikation av investeringar (SpecI)
Från SRU-materialet kan vi härleda summa nettoinvesteringar. Finns end-ast fend-astigheter eller maskiner/inventarier kan vi maskinellt objektsfördela investeringarna. Detta räcker inte för att uppfylla NR:s krav utan de här-ledda investeringsuppgifterna kompletteras via SpecI- frågeformuläret.
Samtliga företag som innehar både fastigheter och maskiner/inventarier och som investerat minst 5 miljoner kronor undersöks via frågeformulär för att objektfördela investeringarna.
NR:s investeringsbegrepp för fastighetsinvestering skiljer sig från det vi kan beräkna. Deras begrepp är ny-, till- och ombyggnad och för att skilja det från fastighetsköp undersöks via frågeformulär alla som investerat i fastigheter för minst 5 miljoner kr. Inom branschen fastighetsförvaltning finns också en uppdelning på bostadsfastigheter och övriga fastigheter.
Det finns även krav från NR att särredovisa investeringar i flygplan, fartyg och rälsbundna fordon så investeringar på minst 5 miljoner kronor inom branscherna transport och uthyrning undersöks via frågeformulär.
För företag inom C Tillverkningsindustri enligt SNI 2007 som har investe-ringar i maskiner och inventarier överstigande 5 miljoner kronor ska inve-steringen anges per kommun.
Investeringar undersöks via frågeformulär även kvartalsvis och från denna undersökning hämtades 2014 uppgifter för ca 7 500 företag. Därefter åter-stod, förutom de företag som fick fullständig blankett, knappt 4 200 före-tag som fick SpecI- blanketten (se blankettyp 9 i tabell 5).