Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande

1. Ett Stockholm som håller samman

1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande

Indikator Årsmål KF:s

årsmål

Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt

barnsäkerhetsarbete

100 % tas fram av nämnden

År

Andel förskollärare av antal anställda 41 % 39 % År

Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik

Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 År

Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling"

3,7 3,7 År

Nämndmål:

1 Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Beskrivning

Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge möjlighet till lek, skapande och utforskande av matematik och språk. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete, där pedagogisk dokumentation ingår, utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik och språk fungerar. Förskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med

flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet

"Läsa mera" fortsätter under 2015. Målet är att förskolebarnen genom tidig kontakt med böcker och berättelser ska utveckla sitt språk och intresse för läsning.

Indikator Årsmål KF:s

årsmål

Periodicit et

Andel förskolor som främjar läsande och berättande (GUF) 95 % Tertial Andel förskolor som främjar matematiska förmågor (GUF) 88 % Tertial

Andel förskolor som har ett läsombud 100 % Tertial

Personalens bedömning av "barns matematiska utveckling"

(kvalitetsindikatorn)

3,7 År

Personalens bedömning av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" (kvalitetsindikatorn)

3,7 År

Åtagande:

Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Förväntat resultat

88% av barnen visar grundläggande förmåga för matematik

90 % av barnen visar grundläggande förmåga för språk och kommunikation.

90 % av föräldrarna anser att barnen uppmuntras i att utveckla sitt språk.

80 % av föräldrarna anser att barnen uppmuntras i att utveckla sitt matematiska tänkande.

Att personalens bedömning av barns ”språkliga kommunikativa utveckling”

(kvalitetsindikatorn) ligger på som lägst på nivå 3,7

Att personalens bedömning av barns ”matematiska utveckling” (kvalitetsindikatorn) ligger på lägst nivå 3,7

Arbetssätt

Språk och Kommunikation

Genom lek och samspel skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sitt språk och förståelsen av begrepp. De får sätta ord på sina upplevelser och lära sig uttrycka sina tankar.

Stor tonvikt läggs på det skapande arbetet och att ge barnen många uttrycksmöjligheter.

Pedagogerna hjälper barnen att se sitt eget lärande.

Barnen använder modern teknik och stimuleras med spännande och kreativt material i en miljö som är utmanande för barnen. Barnens språkutveckling stimuleras genom att vi bland annat använder oss av "Före Bornholmsmodellen", ett material som möter de yngre

förskolebarnens nyfikenhet, lust och att öka den språkliga medvetenheten.

Barns berättande har stor betydelse för barns språkliga och kommunikativa utveckling. Vi kommer därför att fortsätta vårt arbete med att barnen får själva berätta, återberätta och skapa egna berättelser.

Två förskollärare deltar i ett nätverk ” Läsa Mera”. Nätverket är ett samarbete mellan bibliotek och stadsdel där nya böcker presenteras och erfarenhetsutbyte sker. Inspirerande läsmiljöer kommer att utvecklas i alla basgrupper på förskolan.

Förskolans övergripande språkprojekt är ”barns kommunikation”, i detta projekt arbetar barnen med kommunikation utifrån barnens behov och intressen. Det kan se olika ut från basgrupp till basgrupp.

Vi har även en pågående Learning Study studie inom språk och kommunikation.

Förskolan har under tre år arbetat systematiskt med att utveckla undervisningen genom att aktivt genomföra flera Learning studies per år. Förskolan har under flera år samarbetet med Stockholms universitet. Genom detta arbete bidrar vi till en beprövad erfarenhet som delas inom kollegiet och sprids genom föreläsningar på Learning Study konferenser både

internationellt och i landet.

Matematik

Den pedagogiska miljön har rikligt med möjligheter där barnen kan prova, undersöka och utforska matematik. Barnen utvecklar sitt intresse för matematik, teknik och grundläggande begrepp i tid och rum. Förhållningssättet som pedagogerna har med barnen kännetecknas av ett synliggörande av vardagsmatematik. Alla tillsvidareanställda pedagoger har gått

utbildning i ”ute-matte”. I våra gemensamma hav finns ljusbord för spännande lek och utforskande. Smart Board med olika pedagogiska möjligheter som lockar och stimulerar barnen.

Variation är viktigt för barns lärande. Vi använder oss av samma begrepp i olika sammanhang, för att skapa en djupare förståelse för barnen exempelvis lika och olika.

Pedagogerna arbetar med barnen i mindre grupper för att se alla barn, kunna utmana och stimulera barnen i deras utveckling.

Resursanvändning

Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens. För att ta tillvara medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt har medarbetarna bland annat

ansvarsområden utifrån kompetens och intresse. Medarbetarna känner förskolan som en gemensam arbetsplats och samarbetar med varandra. De samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer. Vi har två förskollärare som deltar i stadsdelens nätverk för läsombud, ett samarbete mellan stadsdel, bibliotek och förskolor på Södermalm.

Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola – ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen.

Förskolan använder även skolans bibliotek.

Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera

verksamheten och i dialog med vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information på skolans App och hemsida.

Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare.

Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det

pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med vårdnadshavarna.

Uppföljning

Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk

dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs en gång per år.

Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning.

Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden;

Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation,

Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, vårdandshavare och barn svarar på en enkät.

Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs 1 gång per år.

Stadens medarbetarenkät genomförs en gång per år, genom den får vi fram vilka utvecklingsområden vi har när det gäller medarbetarskap och ledarskap.

Utveckling

Förskolan kommer att fortsätta med det påbörjade arbetet med att fram tydliga planer för barnens utveckling i språk, kommunikation och matematik. För att stimulera

ämnesövergripande undersökningar, kommer vi utveckla tydliga miljöer med utmanande material som stimulerar barnen att räkna, lokalisera, mäta och konstruera.

Förskolan har från januari 2015 två läsombud som deltar i stadsdelens nätverk för läsombud "

Läsa Mera", de kommer att fortsätta inspirera och tillsammans med förskolans pedagoger utveckla stimulerade läsmiljöer.

Förskolans övergripande projekt är ” Barns kommunikation”. I detta projekt arbetar barnen med kommunikation utifrån barnens behov och intressen. Det kan se olika ut från basgrupp till basgrupp.

Vi har även en pågående Learning Study – studie inom språk och kommunikation.

Åtagande:

Barnen är delaktiga och har inflytande Förväntat resultat

• 84 % av barnen är delaktiga och har inflytande

• 88 % av vårdnadshavarna anser att deras barn uppmuntras till att ta eget inititativ och eget ansvar.

Arbetssätt

Mening och Sammanhang

Barnen lär sig ingå i små och stora grupper. Våra hemvister har ett gemensamt hav som

fungerar som mötesplats mellan barn-barn, vuxna – barn och vuxna - vuxna.

Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord på sina ideér, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka och att göra på. Vi skapar en organisation som möjliggör allas delaktighet.

Genom bildstöd ger vi barnen en tydlig struktur över dagen. Barnen använder också bilder när de gör sina egna val.

Vi uppmuntrar barns lek både enskilt och i grupp. Genom att synliggöra barnens olika

förmågor och samtidigt uppmuntra barnen att fråga om eller ge någon hjälp, kan de på många olika sätt lära och hjälpa varandra -vara resurser för varandra. Samlingen kan vara en typ av mötesplats för förhandling och upplägg av dagen men också återkoppling där alla syns.

Genom barnintervjuer, dokumentationer och observationer tar vi till vara på barnens tankar och idéer för att utveckla vår verksamhet.

Barnen väljer aktiviteter, miljö och material, deras intressen och behov styr verksamhetens innehåll.

Den pedagogiska miljön både ute och inne är tydlig, tillåtande och tillgänglig, så att barnen kan göra egna val utan att fråga en vuxen.

Resursanvändning Resursanvändning

Vi har pedagoger som deltar i olika lärgrupper/nätverk både inom förskolan och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet.

Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola – ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen.

Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera

verksamheten. Förskolan satsar på en IKT -utbildning för alla pedagoger, där de utbildar sig i användandet av Ipads och Smart-Boards. Alla pedagoger har en egen Ipad, vilket innebär att de har ett verktyg som underlättar dokumentationen och ger möjligheter återkommande reflektioner tillsammans med barnen.

Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med

föräldrarna/vårdnadshavarna.

Uppföljning Uppföljning

Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har

förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk

dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år.

Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning.

Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden;

Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation,

Kompetens, Resursutnyttjande och Image.

Personal, vårdnadshavare och barn svarar även på en enkät.

Utveckling Utveckling

Vi kommer att ta med barnen i förändringsarbetet av den pedagogiska miljön, genom att ställa frågor och inte bara tolka deras behov. Barnen kan vara med i det praktiska arbetet kring skapandet av miljön. Vi behöver utveckla strategier för hur barnen får större möjligheter att göra sina egna val.

Dokumentationen av varje barns lärprocesser behöver vidareutvecklas så att läroprocesserna ännu tydligare synliggörs för barnet och vårdnadshavarna. Barnens inflytande över

arbetssättet behöver utvecklas och förskolan behöver hitta metoder för att varje barn ska bli än mer delaktig i dokumentationen av sitt eget lärande.

Genom att utveckla barns inflytande kommer vi att utveckla en aktivitetstavla med bilder på de aktiviteter barnen kan välja. Barnen sätter sitt foto under den aktivitet de valt.

Nämndmål:

2 Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus

Beskrivning

Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön erbjuder en estetisk miljö med ett varierat och rikt material. Miljön är utformad med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen och fungerar som ett stöd för barnens lärande, lek och utveckling. Miljön är också genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggör kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön kan utvecklas under 2015.

Indikator Årsmål KF:s

årsmål

Periodicit et Personalens bedömning av "pedagogisk miljö och material"

(kvalitetsindikatorn)

3,7 År

Åtagande:

Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Förväntat resultat

80 % av vårdnadshavarna anser att den pedagogiska miljön uppmuntrar till utveckling och lärande.

Att personalens bedömning av ” pedagogisk miljö och material ” ligger lägst på nivå 4.

Arbetssätt

Förskolans lokaler är moderna, ljusa och ändamålsenliga.

De pedagogiska miljöerna är väl genomtänkta, inbjudande, tillåtande och tillgängliga för barnen. Den pedagogiska miljön har rikligt med möjligheter där barnen kan prova, undersöka och utforska. Barnen bygger och konstruerar med hjälp av olika material och tekniker.

Verksamheten är kreativ, rolig och spännande, barnen frågor tas på allvar och pedagogerna hjälper barnen hitta nya utmaningar i utforskandet av sin omvärld.

Den pedagogiska miljön anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå och utmanar barn att utforska och upptäcka. Stor tonvikt läggs på det skapande arbetet och att ge barnen många uttrycksmöjligheter. Pedagogerna hjälper barnen att se sitt eget lärande. Vi skapar

pedagogiska hörnor på gården som vattenbord, utebyggplats, ateljéer m.m. Vi försöker låta barnens lek fortgå utan avbrott, att barnen själva kan styra när de vill äta mellanmål m.m.

Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen. Det finns en utomhuslekplats som tillhör förskolans barn men det finns även möjlighet att disponera skolgården.

Varje våningsplan har ett gemenstamt ”hav” med ateljé, bygghörnor, scen, Smart-Board m.m.

Basgrupperna på varje våningsplan samarbetar nära med varandra och barnen vistas gemensamt i de lokaler som finns på respektive våningsplan.

En rik och utmanande miljö med många ”hörnor” gör barnen självständiga då de har många möjligheter att göra egna val. Att barnen känner - JAG KAN är en viktig aspekt när vi tänker om hur miljön skall fungera.

Resursanvändning

Förskolan har fina ljusa lokaler som är anpassade för förskoleverksamhet. Alla rum är lika viktiga och vi förnyar material och inventarier i samverkan med barnen och efter barnens intressen.

Vi har fem pedagoger som varit i Staden Reggio Emilia och deras kunskaper är viktiga för den fortsatta utvecklingen av den pedagogiska miljön både ute och inne.

Vi har en förskollärare som deltar i stadsdelens nätverk ” giftfri förskola” för miljöombud, ett samarbete mellan stadsdelen och förskolor på Södermalm.

Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en

organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma

dokument i kataloger som alla kan ta del av. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information på skolans App och hemsidan. Inför kvällsmöten får föräldrarna en påminnelse via sms om att

förskolan stänger kl. 16.00.

Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det

pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med vårdnadshavarna.

Uppföljning

dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs en gånger per år.

Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning.

Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden;

Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation,

Kompetens, Resursutnyttjande och Image.

Personal, föräldrar och barn svarar även på en enkät.

Utveckling

Vi har påbörjat vårt arbete med ta bort material som kan innehålla farliga plaster. Vi arbetar för en giftfri förskola. En förskollärare kommer att ingå i en miljögrupp i Stadsdelen, där miljöombuden träffas och byter erfarenheter.

Vi har en utvecklingsgrupp på förskolan som arbetar med att utveckla den pedagogiska miljön ute och inne. Vi kommer att fortsätta våra diskussioner med att utveckla en planerad

pedagogisk verksamhet på förskolans gård.

Nämndmål:

3 Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning

Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer som stimulerar lärandet inom olika områden.

Den pedagogiska dokumentationen ska ligga till grund för att utveckla lek och lärande.

Indikator Årsmål KF:s

årsmål

Periodicit et Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt 92 % Halvår

Indikator Årsmål KF:s årsmål

Periodicit et utveckling, lek och lärande (GUF)

Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande (FU)

81 % Halvår

Antal yngre barn i förhållande till antalet medarbetare 5 barn År Antal äldre barn i förhållande till antalet medarbetare 7 barn År

Åtagande:

Barnen visar att de har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande

Förväntat resultat

92% av barnen visar grundläggande förmåga för fortsatt utveckling, lek och lärande.

80 % av vårdnadshavarna är nöjda avseende utveckling och lärande Arbetssätt

Genom lek och lustfyllt lärande stimulerar vi barnens fantasi, lek och skapande genomsyrar hela verksamheten. Vårt arbetssätt är uppmuntrande och utforskande med leken i fokus.

Lärande ”aha”, Kunskap ”ha, ha, ha” ” FÖRSTÅELSE ”aaa…”

Barnen är med och upptäcker, utforskar och har inflytande i verksamheten. Genom ett projektinriktat arbetssätt som utgår från barnens intressen får barnen stort utrymme i att utveckla sina tankar och idéer, sin fantasi och kreativitet. Barnens tankar och funderingar gör skillnad för verksamhetens utformning. Pedagogerna finns med i leken och är nyfikna på barns lek, de hjälper barnen minnas, förstå och synligöra lärandet genom barnens lek.

Tema/Projekt är ett verktyg som utgår från barnets ålder, intresse och förutsättningar. Det innebär att alla barns och vuxnas erfarenheter och intressen kan bidra till att få en gemensam förståelse för det område man valt att arbeta med.

Aktiviteter och lek genomförs i mindre grupper för att pedagogerna skall kunna fånga barnens intressen som inspiration för att kunna utmana barnen vidare i leken..

Vår musikpedagog arbetar med alla barn på förskolan i mindre grupper där de skapar musik, ljud och rytmer tillsammans. Musiken används för att skapa en varm och positiv atmosfär, stödja barn att lära sig sociala värderingar, beteende, siffror, språk och solidaritet. Barnen uppträder för varandra och för vårdnadshavarna.

Varje termin genomför vi en Learning Study, vilket innebär att vi utvecklar vårt arbete med lärobjekt, det vill säga något som är viktigt för barnen att lära sig men som kan vara svårt att förstå. För att främja barnens lärande kartlägger pedagogerna barnens förkunskaper inom ett

In document Sjöstadsskolans förskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (24) (Page 7-21)