utbildningslandskap
Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum.
Skolformer
För- och grundskola
Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. Den förlängning som trädde i kraft 2012-01-01 innebär att avtalet gäller till och med 2013-12-31.
Kommunerna har enats om gemensamma interkommunala ersättningar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR. Under året har ett aktivt erfarenhetsutbyte har skett i nätverken, där såväl ny forskning som nya lagar och styrdokument behandlats. Detta har ofta skett i samverkan med
universitet, Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt med Västra Götalandsregionen.
Gymnasieskola
Samverkansavtalet 2007-2011 för gymnasieskolan omfattar elever som inledde sina gymnasiestudier senast under våren 2011, då de har rätt att fullfölja studierna enligt dessa villkor.
Gymnasiesamverkansavtalet 2011-2015 omfattar elever som har antagits till år ett och två på ett nationellt program, till nationella inriktningar på de program där inriktning får starta år ett eller till särskilda varianter läsåret 2012-2013. Avtalet har inneburit att 1 382 elever (22,2 %) har valt att genomföra sin utbildning i annan kommun trots att den har erbjudits i hemkommunen. 59 elever har antagits till utbildning i annan kommun fast de har haft högre val till hemkommunen. Avtalet har också inneburit att många elever har antagits till utbildningar som inte har erbjudits i hemkommunen.
Möjligheten att söka till och genomföra ett introduktionsprogram i någon av GRs kommuner har ökat markant, då det nya avtalet omfattar samtliga programinriktade individuella val (IMPRO) och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar (IMYRK). 524 platser inom IMPRO och IMYRK har erbjudits. 408 elever är antagna och 163 placerade som reserver.
GR har under 2012 utvecklat ett systemstöd för att synliggöra fördelningen av antalet lediga platser på gymnasieprogrammens inriktningar och underlätta vid övergång för elev mellan programinriktningar inom GR. Systemet bidrar till större transparens, högre fyllnadsgrad, bättre planeringsförutsättningar och därmed en effektivare gymnasieskola. Funktionen går under namnet Göteborgsregionens inriktningsdatabas (GRINDA).
Regionalt samråd kring gymnasieutbudet inför 2013 har genomförts i Gymnasierektors-gruppen (inklusive fristående anordnare), UtbildningschefsGymnasierektors-gruppen och i Utbildningsgrup-pen samt med arbetsmarknadens parter inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege för utbildningar inom dessa två sektorer. Som underlag har regionala befolkningsprog-noser, beroendekartor, fyllnadsgradsstatistik samt statistik över elevers val under 2012
17
och tidigare använts. Andra regionala insatser som har stöttat samrådet har varit statistik från GRs webbplats Uppföljning, Utvärdering och Statistik.
Avtalet omfattar även Gemensamma gymnasiet, som på entreprenad erbjuder kurser för elever som inte kan genomföra studierna enligt sin studieplan på den skola den huvudsakligen går på. Gemensamma gymnasiet omfattar bland annat ett antal
språkkurser, vilket underlättar för eleverna att tillgodoräkna sig meritpoäng inom språk inför antagning till högskolan. Läsåret 2012/2013 har Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg haft 122 anmälda elever till olika kurser inom moderna språk - Japanska. Språkcentrum i Göteborg har haft 948 anmälningar till olika kurser inom moderna språk och 695 anmälningar till olika kurser inom modersmål, exklusive de kurser inom moderna språk som erbjuds sen eftermiddag eller kväll inom ramen för Gemensamma gymnasiet. GRs administrativa verktyg (GRUMO) för registrering av kurser, deltagare, kurstider och kontaktpersoner har vidareutvecklats och anpassats till den samordnade verksamheten inom Språkcentrum i Göteborg som köper tjänsten av GR. GRUMO har under hösten 2012 hanterat 1 643 gymnasieelever, vilka har anmälts till modersmålskurser och kurser i moderna språk.
Gymnasiesärskola
I samband med att gymnasiesärskolan genomgår en nationell reformering har GR, som en av de första regionerna i landet, reviderat samverkansavtalet kring gymnasiesärskolan. GR har inbjudits till SKLs nationella gymnasiekonferenser för att sprida tillvägagångssättet till andra regioner i landet. Det nya avtalet som gäller 2013-2015 anger att antagning till ett av de nio nya nationella programmen ska ske gemensamt om en urvalssituation skulle uppstå. Vidare har avtalet en paragraf som reglerar skolskjutsar mellan kommuner, så att elever som antagits till ett nationellt program ges rätt att få två resor om dagen mellan hemkommun och skola i anordnarkommun. Skollagen anger endast att skolskjuts ska
Yrkesutbildning i gymnasieskolan
Förändringen av elevernas preferenser när det gäller val till gymnasieskolans program efter reformen GY2011 har fortsatt. Antagningen till yrkesprogram har minskat till 2 886 vid slutantagningen år 2012 (3 267 år 2011) medan för högskoleförberedande program har motsvarande siffror varit 6950 (7 063 år 2011). Elevkullens nedgång är cirka 4 %. Yrkesprogrammens andel har varit 29 % (32 % år 2011) och högskoleförberedande programs 71 % (68 % år 2011). Störst nedgång mellan dessa två år har skett på bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, restaurang- och livsmedelspro-grammet, estetiskt program samt samhällsvetenskapsprogrammet. Ekonomiprogrammet och teknikprogrammet har ökat mest under 2012.
Samarbetet med Göteborgs Universitets (GU) Centrum för yrkeskunnande har under året fortsatt. Detta inom universitetets programråd för yrkeslärarutbildning och genom GUs lärarutbildningen.
18
Gymnasieantagningen
Utbildningsgruppen har bemyndigande från kommunerna att fatta beslut om
antagning till de kommunala gymnasieskolorna. Samtliga fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen köper antagningstjänster från GR. Verksamheten styrs av
målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett, samt att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld. Indra är det tekniska systemet för antagning Indra och Indranet anpassas ständigt för att på bästa sätt möta elever, skolor och övriga användares olika behov och under året har utvecklingsarbetet med att webbasera hela antagningssystemet fortsatt.
Nätverken
Utbildningschefsgruppen
Utbildningschefsgruppen (UC), som utgörs av kommunernas förvaltningschefer för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, har träffats regelbundet under året. Förvaltningscheferna har bland annat gjort en stor översyn av GRs nätverk på utbildningsområdet. Man har även tagit fram en
avsiktsförklaring för antagningsarbetet med de regionala utbildningarna inom yrkesvux och för 2013 enats om den interkommunala ersättningen för alla skolformer. UC har även Övriga punkter som varit på dagordningen under 2012 är pedagogik för moderna barn inom förskolan, IT-utvecklingen i svensk skola och jämställdhetsfrågan.
Nätverket Barn i behov av särskilt stöd
Nätverket består av chefer för barn- och elevhälsa i GRs kommuner. Årets nätverksträffar har innehållit arbete med och diskussion kring inkludering, dokumentationsstöd,
samt roller och ansvar i elevhälsans olika professioner såsom skolpsykologer och skolläkare.
Barnomsorgsnätverket
Barnomsorgsnätverket består av chefer inom förskola. Under året har nätverket avhandlat frågor om bland annat systematiskt kvalitetsarbete, förskolans samverkansavtal, omsorg på obekväm arbetstid samt tillsyn av fristående verksamhet
För- och grundskolechefer
För- och grundskolechefsgruppen (FOG) består av förskolechefer och rektorer från
stadsdelarna i Göteborg, samt motsvarande ledare i kranskommunerna. Nätverket har haft två möten under våren, där följande ämnen behandlades: ledarskap och skolutveckling, arbete i fritidshem samt elevers studieresultat (utifrån framgångsfaktorer enligt John Hattie). Med anledning av den nätverksöversyn som gjordes i Utbildningschefsgruppen (UC) ägde inga möten rum under hösten.
GRIA och GRUUS – Det kommunala informationsansvaret
Under 2011 bildades ett nätverk bestående av ledare för det kommunala information-sansvaret i GRs kommuner. Under 2012 har nätverket bland annat fått information om och fört en dialog kring Arbetsförmedlingens insatser för unga. Nätverket har även gett en lägesrapport om antalet avhopp jämfört med tidigare år samt arbetat vidare med begreppet informationsansvar. Dialog har även förts med sekreterare för regeringens utredning om unga som varken arbetar eller studerar. Tillsammans med lokala ramen för arbetet med det kommunala informationsansvaret.
2011 bildades arbetsgruppen för Göteborgsregionens Ungdomsuppföljningssystem
19
är att alla berörda parter, hemkommun, skolkommun, avlämnande skola och mottagande skola, snabbt ska bli varse förändringar som sker med ungdomarna. För det kommunala som står utanför gymnasieskolan. Arbetsgruppen för GRUUS har under 2012 bland annat arbetat med frågan om hur rapportering från gymnasieskola kan förbättras och hur den statistiska redovisningen kring avbrottsrelaterade händelser ska utformas.
Gymnasieekonomgruppen
Nätverket har under året tagit fram förslag till prislista för gamla och nya gymnasieutbild-ningar och gymnasiesärskoleutbildgymnasieutbild-ningar. Man har även tagit fram index för 2013 och förslag till hantering av pris för särskilda verksamheter som nationellt godkända idrott-sutbildningar, särskilt kostsamma regionala versioner av nationella program, tillägg för utökade yrkesprogram samt tillägg för regionalt sökbara introduktionsprogram.
regionala statistiken har diskuterats ur ett övervintrings- och rationaliserings-perspektiv. varit en viktig fråga för nätverket. Under ett par år kommer parallella system att bedrivas Ett arbete har också utförts för att göra underlagen för framtagning av index mer
likalydande mellan samtliga berörda skolformer. Vidare pågår processen kring att undersöka om Göteborgsregionens ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) kan anpassas för att även tillhandahålla säkrare underlag inför kommunernas interkommunala
fakturering.
Gymnasierektorsgruppen
Fokus för 2012 har fortsatt varit på
implementeringen av den nya gymnasieskolan (GY 2011), gymnasieförordningen och skollagen. Några exempel på fokusområden utifrån dessa är lärarbehörigheter, introduktionsår, lektorat, legitimation och kompetensutvecklingsbehov, bedömning och betygssättning, gymnasiearbetet, åtgärdsprogram samt stöd för att förhindra avbrott. Rektors roll som pedagogisk ledare har varit ett genomgående tema under nätverksmötena. Särskilt fokus har lagts på IT som pedagogiskt verktyg. Den ännu större behov av gemensam planering av utbudet, varför fristående rektorer inbjudits till två av sex nätverksmöten för gemensamma diskussioner om utbud och omställning inför 2013. Etiska regler för marknadsföring och information har vidareutvecklats.
Kvalitetsarbetet har varit fokuserat på arbetsplats-förlagd utbildning och arbetsplatsförlagt lärande (APU/APL), lokala och regionala programråd, stöd för att behålla behöriga elever på programmen och en mängd statistik kring elevers val av utbildning. Ett exempel är GRINDA, som beskrivs ovan under samverkansavtalet. Arbetslivets kompetensbehov har lyfts fram, till exempel kring det västsvenska paketet och via collegen.
Gymnasierektorsgruppen initierade en särskild satsning under Gymnasiedagarna i form av en programvägledningsyta där arbetsliv och utbildning möttes på 18 programvisa ytor. Genom denna satsning vreds fokus något från val av skola till val av program.
20
Introduktionsnätverket
Introduktionsnätverket består av representanter från kommunernas introduktionspro-gram. Man har sedan hösten 2011 arbetat aktivt med de fem
introduktionsprogram-men. Under 2012 har nätverket bland annat arbetat med frågor som rör gymnasieintygen, hur individuella alternativ utformas på bästa sätt, drop outs samt erfarenhetsbyte mellan kommunerna kring det första året med introduktionsprogrammet.
Kvalitetsnätverket
Kvalitetsnätverket har fortsatt sitt arbete med erfarenhetsutbyte, där olika modeller för att systematiskt höja kvaliteten i verksamheterna har varit ett genomgående tema. Under året har arbetet kring den regiongemensamma elevenkäten varit en återkommande punkt. Kvalitetsnätverkets medlemmar är kontaktpersoner i kommunerna vid genomförandet av elevenkäterna våren 2013. Förutsättningar för chefskap i offentlig förvaltning samt klagomåls- och synpunktshantering har också ingått i årets arbete.
Nätverket för Lärande på arbetsplats
Kvalitetssäkringen av försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, liksom ordinarie lärlingsutbildning i nya gymnasieskolan, har fortsatt. Nätverket har arbetat med erfarenhets- och idéutbyte kring lärande på arbetsplats av olika slag, samt tagit fram förslag på hur ett utbildningskontrakt mellan skola, arbetsliv och elev bör se ut. Skolinspektionens rapport om kvalitet i arbetsplatsbelagd utbildning har pekat ut nationella förbättringsområden som behandlats i nätverket. Även Arbetsmiljöverkets inspektioner har använts vid diskussionerna och verktyg och strategier har presenterats. Särskilt uppmärksammades nätverksdeltagaren Nösnäsgymnasiet i Stenungssund skola och arbetsliv. Nätverket har vidare följt Skolverkets arbete med kvalitet i yrkesutbildningen (KYRK). Vid en konferens, genomförd i Open space-format, bidrog nätverket genom att sprida sina erfarenheter till 200 andra deltagare i Västsverige. Aktuell forskning om yrkesdidaktik från Göteborgs Universitet har använts som diskussionsunder-lag vid nätverksträffarna.
21
Nätverket för Skolans internationalisering
Nätverket bildades i början av 2011, med fokus på EU och internationellt arbete inom skolan. Under 2012 har gruppen diskuterat internationalisering som ett led i
verksamheternas utvecklings- och kvalitetsarbete, vilket har resulterat i medverkandet av en utbildningsdag tillsammans med bland annat Internationella Programkontoret under temat Internationalisering som utvecklingskraft. Under 2013 antar nätverket en ny form som GR-grupp för idé- och erfarenhetsutbyte kring internationalisering inom utbildning-sområdet.
Skolbiblioteksnätverket
Skolbiblioteksnätverket består av skolbibliotekansvariga i GRs kommuner. Under årets möten har metoder för informationssökning och källkritik tagits upp och diskussioner har förts kring tolkning och tillämpning av Skollagen samt alternativa verktyg för läs- och skrivundervisning. Ett gemensamt möte har hållits med Skol IKT-gruppen. Tid har även ägnats åt nationell och lokal omvärldsbevakning, däribland utvecklingsprojektet ”Skolbibliotek och lärande” samt SKLs skrift ”Det obegränsade rummet – Det moderna skolbiblioteket”. Under 2013 ombildas nätverket till en så kallad GR-grupp.
Skolekonomgruppen
En prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR har tagits fram. Den går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas som anges i SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Utöver arbetet med interkommunal ersättning (IKE) har nätverket tagit fram så kallade spindeldiagram och diskuterat ekonomistyrning.
Skol-IKT-gruppen (Informations- och kommunikationsteknik)
Skol-IKT-gruppen består av GR-kommunernas skolutvecklare, med fokus på IKT som verktyg i lärandet. Gruppen har återkommande mötts för att delge varandra strategier och erfarenheter inom IKT-området, som kommit att bli en självklar del i skolutvecklingsar-lärande, en-till-en satsningar, rektors roll i skolutveckling med IKT, inkluderande arbetssätt med digitala verktyg, utbyte av inspiratörer och spetskompetens, konsekvenser av arbete med surfplattor, skolportaler samt utvärderingsformer. Gruppens arbete har under året skett vid möten på GR, vid studiebesök på skolor, i gemensamma ytor på webben samt genom direktkontakter kommunerna emellan.
SYV-nätverket
SYV-nätverket fungerar som samlingspunkt för regionens studievägledare och genom nätverket arbetar man med alla frågor som rör vägledning. Studievägledare från grundskolan, gymnasieskolan och komvux ingår. Under året har nätverket till stor del varit delaktigt i projektet SYVO, ett projekt för att stärka studievägledarnas roll samt öka och pågår under två år.
Särskolenätverket
Särskolenätverket, som består av representanter för grund– och gymnasiesärskolan samt särvux, har bidragit till att arbetet med dessa elever har utvecklats. Årets träffar har innehållit information om och diskussion kring den framtida gymnasiesärskolan GYS 2013, nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan, likvärdig bedömning och behörighet att undervisa i särskolan. Dialog har förts med Skolverket inför publicering av nya
allmänna råd för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola. En träff för samtliga mottagningsteam i Göteborgsregionen har arrangerats inom ramen för nätverket med syfte att främja likvärdigheten i arbetet med mottagande i särskola.
22
Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Under året har en kartläggning gjorts kring vilken statistik som idag publiceras av GR medlemskommunerna. Revideringen kommer att fortgå och ett nytt visualiseringsverk-tyg håller på att utformas för att göra statistiken mer lättillgänglig och användbar för brukarna. Tanken med det nya verktyget är att det ska bli lättare att hitta statistik, kunna olika år. De diagram som publicerats under föregående år och som beskriver samtliga skolformer hittas på Grkom.se/U3. I kartläggningen och utvecklingen inkluderas även
Regiongemensam elevenkät
Utbildningsgruppen har gett GR Utbildning i uppdrag att arbeta fram en regiongemensam elevenkät i GR-kommunerna. Syftet är att kunna göra jämförelser inom så kallat mjuka frågor som rör elevers uppfattning om utbildningen. Syftet är även att få en högre kost-nadseffektivitet samt att bidra till både högre kvalitet och utveckling av verksamheterna. Enkätundersökningen, som är webbaserad, genomfördes under våren 2012 och
innefattar framför allt elevenkäter för årskurs 2, 5 och 8 i grundskolan samt årskurs 2 i gymnasieskolan. Kommunerna och stadsdelarna har haft möjlighet att utöka antalet Resultatet av undersökningen presenterades på såväl skol- som kommunnivå för varje kommun som deltagit, samt per kommun för hela Göteborgsregionen under försommaren. För att få full jämförbarhet kommer enkätundersökningen att genomföras vid samma tillfälle och med samma målgrupp under de kommande åren.
Samverkan mellan utbildning och arbetsliv
Samverkan och kontakter mellan utbildning och arbetsliv är viktigt för att skapa goda förutsättningar för elevernas framtida yrkesval. Under 2012 har GR påbörjat ett strategiskt utvecklingsarbete kopplat till entreprenörskap, utbildning och arbetsliv där bland annat ESF projektet GRSYVO är ett viktigt verktyg.
SAK-rådet som är regionens referensgrupp för skola-arbetslivskontakter har fördjupat dialogen kring dessa frågor på en strategisk nivå. SAK-rådets uppgift är att synliggöra och stärka mötesplatser mellan skola och arbetsplatser för att främja Göteborgsregionens konkurrenskraft och tillväxt. SAK-rådet består av representanter från Arbetsförmed-lingen, Business Region Göteborg, Företagarna, Göteborgsregionens kommunalförbund, LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och Västsvenska Handelskammaren. Gemensamt för arbetet inom SAK-rådet är Avsiktsförklaringen som undertecknades första gången 2002 och som uppdaterades och reviderades i oktober 2011. Denna lyfter fram kriterier som syftar till att säkerställa en nödvändig kvalitet i kontakten mellan elev, skola och arbetsliv. SAK-rådet har även tagit initiativ till Praktikplatsen.se och Utmärkelsen.
Teknikcollege Göteborgsregionen (TCGR)
Arbetet med Teknikcollege (TC) har fortgått och samarbetet mellan utbildare och en femårsperiod. Tio enheter har erbjudit kvalitetssäkrad utbildning inom teknik och industriteknik. TC i Göteborg består av Göteborgsregionens tekniska gymnasium/ Göteborgs tekniska college, Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet SKF tekniska gymnasium/SKF Kompetenscentrum och Yrkeshögskolan Göteborg. TC i Kungsbacka består av Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Yrkeshögskolan Kungsbacka. TC i Kungälv består av Mimers hus och TC i Stenungsund består av Nösnäsgymnasiet.
23
Tio program med 16 inriktningar i år ett och två, nio program med 15 inriktningar i år Totalt antal studerande inom TCGR har varit 1 618 i gymnasieskola, minst 405 i vuxenutbildning och minst 206 i yrkeshögskola (exklusive Yrkeshögskolan Göteborg). Företrädare för Volvo Cars Corporation, SKF Sverige AB, Metso AB, Midroc Europé AB, i Teknikcollegerådets verksamhet, liksom kommunala och fristående anordnare. I de lokala styrgrupperna har ytterligare drygt 35 företag medverkat till lokal dialog och kvalitetssäkring.
Teknikcollege Göteborgsregionen har uppmärksammats i landet för sin stora andel
vuxenutbildning inom collegen. Bland annat genomfördes ett seminarium om detta under Teknikcollege Sveriges rikskonferens. I samband med konjunkturnedgången har många arbetslösa eller anställda tack vare Teknikcollege haft möjlighet att genomgå utbildning för att öka möjligheterna till anställning eller utveckling i sitt yrke.
Det ökade intresset för det nya teknikprogrammet med 982 antagna (940 under 2011, 570 under 2010) kan också vara ett resultat av regionens arbete med teknikcollege. samverkan med Chalmers, genom deltagande i aktiviteten Möjligheternas värld under mässan Scanautomation samt genom ett spridningsseminarium under Mötesplats Skola.
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen (GRVO-College) har genomfört sitt tredje år inom vård- och omsorg liksom regional sjukhusvård samt kommunala och fristående utförare av utbildning. Även primärvården deltar i arbetet.
Dessa är Kungsbacka, Lilla Edet, Ale och Kungälv. Sedan tidigare är Göteborg, Öckerö, nationella programråd för Vård- och omsorg har fungerat bra och regionen har haft möjlighet att påverka den nationella utvecklingen på ett antal områden, särskilt inom funktions¬hinderområdet. GRVO-College har också drivit på utvecklingen mot framtagandet av en nationellt fastställd handledarutbildningskurs. Syftet är att ytterligare samverkansavtal styr arbetet. GRVO-College har också haft betydelse för möjligheten att erbjuda en stor mängd vård- och omsorgsutbildningar inom bland annat Yrkesvux.
Utmärkelsen
Ugglums Skola i Partille, Nösnäsgymnasiet i Stenungssund och Eklandia Fastighets AB i Göteborg vann årets Utmärkelse för kvalitet och samverkan i skola-arbetslivskontakter. Premieringen ägde rum på Mötesplats Skola, där över 100 representanter från regionens skolverksamheter, fackliga organisationer, näringslivet och politiker samlats till ett
seminarium under temat ”Samhällsentreprenörskap – Minska glappet mellan utbildning och arbetsliv”. Seminariet genomfördes inom ramen för projektet GRSYVO.
Utmärkelsen arrangerades av SAK-rådet. Motiveringarna som legat till grund för
premierade skolor i Utmärkelsen utgår från hur väl verksamheterna följer intentionerna i den avsiktsförklaring gällande skola-arbetslivskontakter som är undertecknad av SAK-rådets företrädare.
24
Kompetensplattformen
Regeringen har genom regleringsbrev (N2009/9378/RT) lämnat uppdrag om att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Västra Götalandsregionen har påbörjat arbetet med kompetensplattformen tillsammans med företrädare för kommuner, kommunalförbund, övriga regionala och statliga aktörer