gällande normer och villkor som omgivningen i dess närhet har. Att vara tjej på ett manligt könsstämplat gymnasieprogram gör tjejer till en avvikande grupp. De är redan stämplade av fördomar, genom att de tillhör en viss grupp som ifrågasätts och bedöms utan att någon vet vilka dem är. Trots det uppger de tjejer som deltagit i vår studie att de trivs med manliga normer och attityder. Att de genom sitt otraditionella gymnasieval blev annorlunda gav ofta positiva reaktioner från omgivningen. I intervjuerna uppgav tjejerna att de vill vara annorlunda och speciella och att de tyckte att det var häftigt att välja en gymnasieutbildning som inte var så vanlig för tjejer att välja. Detta kan ha underlättat för tjejerna att bryta traditionella könsnormer och välja ett program med manlig könsstämpel, de såg det inte som något negativt att bryta den traditionella könsnormen utan snarare som något positivt. Både tjejernas egen attityd samt omgivningens attityd om deras utbildningsval är positiv och gör därmed att fördomarna minskar. Med rådande manliga normer och kultur på programmet upplevde tjejerna en mer avslappnad attityd vad gäller klädsel och smink och kände också att det var mer fritt att vara sig själva. En tjej uppgav dock att hon hade blivit ifrågasatt och bemötts med negativa attityder och fördomar om att hon var homosexuell eftersom hon valt ett program med en så tydlig manlig könsstämpel. Tjejerna i den här studien ser sig själva inte som typiska tjejer utan snarare som “pojkflickor” vilket förmodligen gör att de passar bättre in i den norm och kultur som råder på programmet. Att de bryter mot traditionella könsnormer när de väljer programmet bryr de själva sig inte så mycket om. Tjejerna i studien har vistats i en miljö där ett manligt ideal har varit deras förebild, ofta i form av pappa som de känner både närhet och auktoritet till men som också påminner om sig själv. Genom att vara med pappa har de lärt sig gynnsamma beteenden, både kroppsligt och mentalt, deras habitus har influerats och gjort att steget att välja det könsstämplade Fordons- och transportprogrammet inte är så främmande
36
och könsbrytande för dem utan snarare självklart. Intresset för fordon och maskiner har de fått med sig i sin “ryggsäck” och några av dem uppger att intresset för fordon och maskiner också har ökat sedan de började på programmet vilket tyder på att deras habitus har förändrats i takt med utbildningen och dess påverkan. Många av tjejerna är också realistiska, en fallenhet som lämpar sig väl på det praktiska Fordons- och transportprogrammet, där praktiska egenskaper som att vara händig och tycka om att arbeta med maskiner är en personlighetstyp som passar in. Precis som det underlättade för tjejerna att välja programmet då de vill vara annorlunda och speciella, blir det enklare att välja en traditionell mansinriktning när de tidigare har varit i kontakt med yrket.
En av tjejerna funderade på Barn- och fritidsprogrammet vilket hade varit ett traditionellt och väntat utbildningsval för henne eftersom både hennes mamma och mormor hade gått det programmet. De var för henne modeller och förebilder som hon traditionellt skulle ha tagit efter med hänsyn till likhet, närhet och auktoritet. Tendensen är att idealet är någon i ens närhet, ofta någon i familjen som personen ser upp till. Även utifrån rådande könsnormer och handlingsmönster hade det varit ett logiskt val för hur personen bör agera men hon beslöt sig för att bryta könsnormen och göra ett mansdominerat utbildningsval. Vid tidpunkten för gymnasievalet hade hon varit på öppet hus där lärarna hade visat att det var möjligt för henne att välja annorlunda. Hennes handlingshorisont, beslutsgränsen, förändrades vid den aktuella situationen när ny information tillkom och gjorde att hon såg Fordons- och transportprogrammet som ett lämpligt alternativ för henne utifrån hennes synsätt och erfarenhet. Om tjejerna inte haft någon erfarenhet av yrket från exempelvis kompisar som valt programmet eller föräldrar och släkt som arbetat inom branschen hade de eventuellt inte sett programmet som ett tänkbart alternativ. Tjejernas praktiska personlighetstyp och intresset för utbildningen gjorde det också lättare att välja en manlig yrkesinriktning. De sökte sig mot ett yrkesområde där de kände sig bekväma och som verkade intressant.
6.3 Sammanfattning
Tjejer i vår studie sökte Fordons- och transportprogrammet därför att de såg det som ett tänkbart val utifrån deras handlingshorisont. Deras habitus hade som barn påverkats till
37
att utveckla ett intresse för fordon och maskiner. Ett intresse som väcktes med hjälp av förebilder och ideal i deras omgivning genom närhet, likhet och auktoritet till förebilderna. Detta har även gett dem ett praktisk handlag som gör att deras personlighetstyp passar detta utbildnings- och yrkesval.
De tjejer som deltog i vår studie har också uppgett att de vill vara annorlunda, vilket de har blivit genom valet till Fordons- och transportprogrammet som gör att de bryter mot könsnormer och traditionella utbildningsval. Det som ses som en typisk manlig inriktning är inte så främmande för dem då de har haft manliga förebilder redan som unga och har därigenom lärt sig gynnsamma beteenden som leder till att stärka deras självbild och underlättar för dem på utbildningen och i kommande yrkesliv. Deras attityder knyter an till deras självbild som innehåller positiva värderingar som ger uttryck för uppskattning, vilket tjejerna också bemöts med från de flesta killarna på Fordons- och transportprogrammet. För tjejerna är det inte så konstigt, som en av dem berättade “jag är bara en helt vanlig tjej som väljer att bli lastbilschaufför”.
38
7 Diskussion
Många av de yrkesförberedande programmen på gymnasiet är könsstämplade och Fordons- och transportprogrammet är ett av dem. Trots det har antalet tjejer som söker till programmet mer än fördubblats de senaste tio åren. Könsstämplingen av programmet är ingenting som avskräcker de tjejer som deltagit i vår undersökning. Att fler tjejer gör ett otraditionellt utbildningsval och söker till programmet kan göra det lättare för andra tjejer att se det som ett möjligt alternativ när de ska välja till gymnasiet. De tjejer som är normbrytare tror vi eventuellt kan bana vägen för övriga tjejer genom att visa att det är möjligt att gå programmet även som tjej. Ytterligare en anledning till att antalet tjejer som söker till programmet ökat kan vara de rekryteringskampanjer som syftar till att locka fler tjejer till programmet och branschen. Kampanjerna har även de fokuserat på att marknadsföra de tjejer som valt programmet och visa att det inte enbart riktar sig till killar. Fordons- och transportindustrin har även efterfrågat fler kvinnor till branschen och de som har gått utbildningen har ofta fått ett arbete direkt efter studenten. För de tjejer som intervjuades var en av anledningarna till att de sökte till programmet att de hoppades på att få ett arbete efter avslutad utbildning.
7.1 Resultatdiskussion
Våra förväntade resultat inför den här studien var att tjejer sökte Fordons- och transportprogrammet därför att de har varit i kontakt med fordonsbranschen sedan tidigare genom släkt och vänner eller för att erhålla ett gratis körkort. Gällande den manliga könsstämpeln trodde vi eventuellt att de skulle svara att det inte hade någon betydelse för dem. Resultatet som så småningom växte fram ur studiens syfte och frågeställningar visade att vi delvis hade rätt i våra förväntade resultat. Ingen av de tjejer som intervjuades uppgav att de valt Fordons- och transportprogrammet enbart på grund av ett gratis körkort. Däremot har flera av dem föräldrar och syskon inom yrkesområdet som har påverkat dem i deras utbildningsval, i många fall deras pappa. Lövström (2004) fick i utredningen Den könsuppdelade arbetsmarknaden fram liknande resultat där både
39
tjejer och killar i årskurs 3 på gymnasiet trodde att deras pappa var den som hade störst påverkan på deras yrkesval. Men resultatet visade också att färre tjejer än killar uppgav att de påverkas av förebilder inför yrkesvalet. Bjerrum Nielsen och Rudberg (1991) påtalar att killar ofta har mer verklighetsförankrade framtidsvisioner när det gäller yrkesval eftersom de utformar deras illusioner utifrån existerande yrkesbenämningar medan tjejer är mer kluvna. De tjejer som deltog i vår undersökning hade dock tydliga framtidsvisioner och bilder över yrken som de ville arbeta med i framtiden som till exempel lastbilschaufför och de var väldigt tydliga med att de ville ha ett arbete efter avslutad utbildning.
Ett något överraskande resultat i vår studie var att de flesta tjejer så tydligt framhävde en vilja om att vara annorlunda och framhöll mansdominansen och könsstämplingen av programmet som något bra. De flesta uppgav också att de ville slippa tjejer och menade att det var så skönt att inte ha krav på kläder, smink och håruppsättningar. De tyckte också att konflikterna blev färre när det inte var så många tjejer. Vi drog paralleller till detta med Sandells (2007) doktorsavhandling där de främsta resultaten visade att både tjejer och killar tog avstånd från det som traditionellt förknippas med det som är kvinnligt och att den rådande normen i närmiljön har stor betydelse. Deltagarna i vår undersökning ville också distansera sig mot det som ses som klassiskt kvinnligt och genom att välja det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet blev de annorlunda jämfört med andra tjejer. I studierna gjorda av Lahelma, Lappalainen och Mietola (2013) kände de tjejer som valt ambulanssjukvård sig pressade att ta avstånd från det som anses vara kvinnligt. Deras kön utgjorde ett hinder. Studien visade också att det var möjligt att välja annorlunda men ändå behålla tudelningen av traditionell könsdelningen genom att killar gjorde något manligt inom den kvinnliga sektorn. Tjejer i vår studie hade uppmanats att köra personbil istället för lastbil, ett tecken på att attityden hos killar var att tjejer var mer lämpade att köra personbilar istället för lastbilar. Där sågs också deras kön som ett hinder. Att köra personbil var att göra något kvinnligt inom den manliga sektorn.
40
7.2 Teoridiskussion
De teorier som användes i undersökningen syftade till att beskriva och analysera tjejers val till Fordons- och transportprogrammet. Begreppen handlingshorisont och habitus var nära till hands, dels då de på ett bra sätt kan beskriva vad en individ ser som möjligt samt att vi är väl bekanta med begreppen sedan tidigare då de vid flertalet tillfällen använts i vår utbildning till studie- och yrkesvägledare. Dessa begrepp var till hjälp för att förstå hur tjejerna resonerade när de sökte till programmet och när vi analyserade vad det är som gör att de bryter mot traditionella könsnormer.
Vi använde oss även av Hollands teori om personlighetstyper. En anledning till att vi valde Hollands teori var att den är bred och relativt enkel att förstå och tillämpa. En individs personlighetstyp är dock något som ofta mäts genom tester och denna typ av resultat används i större utsträckning vid kvantitativa undersökningar (Larsen, 2009, 24). Trots detta ville vi pröva att använda olika personlighetstyper för att beskriva och analysera hur de tjejer som intervjuades resonerade när de sökte till programmet.
Då många av tjejerna i den här studien haft familjemedlemmar som förebilder ansåg vi att den sociala inlärningsteorin modellinlärning var lämplig att använda för att förklara varför de valde att bryta mot traditionella könsnormer.
Dock var inget av de enskilda begreppen tillräckligt för att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transporprogrammet. Det var kombinationen av begrepp som var användbart. Exempelvis förklarar begreppet handlingshorisont hur tjejer ser Fordons- och transportprogrammet som ett möjligt alternativ men passar inte in för att förklara att de väljer programmet utifrån sitt kön.
7.3 Metoddiskussion
Informanterna som deltog i undersökningen gick i årskurs 2 på Fordons- och transportprogrammet. De eleverna hade inte ännu haft någon praktik inom yrket och hade enbart gått ett drygt år på utbildning. Vi diskuterade hur utfallet hade blivit om urvalsgruppen hade varit elever i årskurs 3 som då hade haft lite mer erfarenhet av yrket. Dessa elever skulle förmodligen haft fler reflektioner om utbildningen, det kommande yrket samt attityder om tjejer i branschen. Praktiken de då hade haft skulle
41
även kunna ge ytterligare kunskap om de verkliga förhållanden som tjejerna möter när de kommer ut och arbetar. Om vi istället intervjuat tjejer i årskurs 3 hade vi eventuellt kunnat få en mer djupgående bild av hur tjejer resonerar om valet av utbildningen och om traditionella könsnormer.
I arbetet med utformningen av intervjuguiden använde vi oss av de färdigheter som vi i studie- och yrkesvägledarutbildningen har lärt oss om att ställa relevanta och öppna frågor. Efter intervjuerna reflekterade vi även om hur våra samtalsfärdigheter kom till användning när vi genomförde intervjuerna. Att vi hade en kunskap om att föra ett samtal och en utvecklad intervjuteknik underlättade både för oss och informanterna i intervjusituationen. I efterhand tror vi att intervjuerna hade blivit bättre om vi hade haft mer tid på oss att utföra dem då vi önskade mer tid för reflektion och utvärdering mellan intervjuerna. På grund av att eleverna hade höstlov förlades samtliga intervjuer till två dagar. Om ytterligare tid hade funnits mellan intervjuerna hade vi kunnat revidera och utveckla intervjuguiden mer utförligt. Den provintervju som genomfördes hjälpte oss dock i arbetet med att utarbeta en bättre intervjuguide.