Utblick och vidare forskning

Jag har inte för avsikt att med den här uppsatsen tillhandahålla en plan med förslag på förbättringar eller för det fortskridande arbetet. Min intention har varit att enbart skapa en överblick över processen med kommunikationsarbetet och där involverade parter har fått uttrycka sig kring processen.

Trots att min studie visat på positiva visioner och samarbete i arbetet med kulturskolans varumärkesbyggnad och profilering upplevde jag att det fanns några intressanta aspekter som kunnat vara intressanta att undersöka i fortsatta studier inom området. Något som jag blivit varse om under arbetets gång är att det finns en viss komplexitet i en del av kulturskolans arbete med marknadsföring. Orsaken är att det finns en diskussion kring verksamheten El Sistema som är en sidoverksamhet inom kulturskolan och en framstående genre internationellt. Verksamheten har en egen profil och egen hemsida och vill av den anledningen inte marknadsföras inom ramen för kulturskolan. Det har således skapat konflikt i dialogen med cheferna som vill lyfta fram El Sistema som en del av kulturskolan och den problematiken finns det i nuläget ingen lösning på som jag uppfattat det. Jag har därmed inga belägg för att uttrycka någon åsikt angående situationen men upplever det som relevant i vidare undersökning av Hisingens kulturskola för att se hur konflikten påverkar eller inte påverkar Hisingens kulturskolas profileringsarbete.

Ytterligare en intressant aspekt och som dessutom skulle kunna vara av intresse för vidare forskning handlar om inställningen till kulturskolan och framförallt föräldrarna som ser kulturskolan som en fritidsaktivitet. Utifrån mina samtal med enhetscheferna upplever jag att det finns en problematik i att många föräldrar inte ser kulturskolan som något seriöst eller allvarligt och att det finns en genomgående lat attityd. En undersökning av Hisingens kulturskola målgrupper och intressenters perspektiv vore därför av visst intresse för att börja tänka kring vilka sätt det går att skapa en professionell och attraktiv stämpel på enbart kulturskolans tjänster. Det skulle vidare även kunna vara av fördel för det fortsatta marknadsföringsarbetet av varumärket Hisingens kulturskola. Det är ju trots allt inte gamla musikskolan längre.

Referenslista

Aaker, David A. & Joachimsthaler, Erich (2000). Brand leadership. New York: Free Press Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1.

uppl. Malmö: Liber

Annette L.M. van den Bosch Wim J.L. Elving Menno D.T. de Jong, (2006). The impact of

organisational characteristics on corporate visual identity, European Journal of

Marketing, Vol. 40 Iss 7/8 pp. 870 – 885

Annette L.M. van den Bosch Menno D.T. de Jong Wim J.L. Elving, (2005). How corporate

visual identity supports reputation, Corporate Communications: An International Journal, Vol. 10 Iss 2 pp. 108 – 116.

Albert, S. and Whetten, C. (1985). ‘Organizational Identity’, Research in Organizational

Behavior 7: 263–95.

Arild Wæraas, Can public sector organizations be coherent corporate brands? Marketing Theory (2008) 8: 205 DOI: 10.1177/1470593108093325

Bernstein, David (1985). Image & verklighet. Stockholm: Sv. Dagbladet

Brickson, Shelley (2000). The Impact of Identity Orientation on Individual and

Organizational Outcomes in Demographically Diverse Settings. The Academy of

Management Review .Vol. 25, No. 1 (Jan., 2000). pp. 82-101.

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (red.) (2011). Strategisk kommunikation: forskning och

Hatch, Mary Jo & Schultz, Majken (2008). Taking brand initiative [Elektronisk resurs]:

how companies can align strategy, culture, and identity through corporate branding.

1. ed. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc.

Kapferer, Jean Noël (2002). Corporate brand and organizational identity. I Moingeon, Bertrand & Soenen, Guillaume B). (red.) Corporate and organizational identities:

integrating strategy, marketing, communication and organizational perspectives.

London: Routledge. pp. 175-193.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsson, Larsåke (2014). Tillämpad kommunikationsvetenskap. 4., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Moingeon, Bertrand & Soenen, Guillaume B. (red.) (2002). Corporate and organizational

identities: integrating strategy, marketing, communication and organizational perspectives. London: Routledge

Palm, Lars (2006). Kommunikationsplanering: en handbok på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur

Butler, Patrick & Collins, Neil (1995) Marketing public sector services: Concepts and characteristics, Journal of Marketing Management, 11:1-3, 83-96

Thelander, Åsa & Rosenqvist, Karolina (2011). I Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (red.).

Strategisk kommunikation: forskning och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dokument:

Göteborgs Stad, Göteborgs Stads informationspolicy och riktlinje för informations- och

kommunikationsarbetet inom Göteborgs Stad (2013)

Göteborgs Stad, Kommunikationsstrategi och grafisk plattform för kulturskolan i

Göteborg (2015)

Göteborgs Stad, Plan för Göteborgs Stads kommunikationskanaler (2014)

Kommunstyrelsen Göteborgs stad, Kommunikationsstrategi för Göteborgs stad (2014)

Internet:

Arbetsgivarverket, Att profilera sig som statlig arbetsgivare, 2009 [PDF].

http://www.arbetsgivarverket.se/upload/Avtal-Skrifter/Skrifter/Att%20profilera%20sig%20som%20statlig%20arbetsgivare.pdf

Hämtad: 2015-02-17

Göteborgs Stad, Hisingens kulturskola, 2014, [Hemsida]

http://goteborg.se/wps/portal/enheter/kulturskola/hisingens-kulturskola

Hämtad: 2015-04-19

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning (2009) [PDF].

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2015-05-17

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide

1. Inledning

Kan du beskriva vilken roll du har och på vilket sätt som du är involverad i Hisingens kulturskolas externa kommunikation?

– Hur kommer det sig att just du är involverad i kommunikationsstrategin av Hisingens kulturskola?

– Vad har varit din främsta uppgift med utformningen av kommunikationsstrategin? – Vad har du för bild av Hisingens kulturskola utifrån din position?

2. Bakgrund till kommunikationsstrategin för Hisingens kulturskola: Var och hur började arbetet med kommunikationen för Hisingens kulturskola?

– Skulle du kunna berätta varför Hisingens kulturskola var i behov av en ny kommunikationsstrategi?

– Vad vill ni uppnå med en kommunikationsstrategi för Hisingens kulturskola? – Vad är det övergripande målet?

3. Marknadsföring av Hisingens kulturskola – varumärke, profilering, image:

Hur tror du att bilden av Hisingens kulturskola ser ut idag bland Göteborgarna och framförallt Hisingsborna, rent generellt?

Vilken vision finns det för Hisingens kulturskola?

– Har alla involverade delat samma tankar eller har det varit svårt att enas och komma överens?

Hur vill ni att bilden av Hisingens kulturskola ska se ut och uppfattas? – Vilket budskap vill ni sprida?

– Hur har ni kommit fram till formuleringen av budskapet? Hur är tanken att budskapet om Hisingens kulturskola ska lanseras?

Upplever du att Hisingens kulturskola har och utövar de värden den promotar?

– Är dessa värden något som ligger till grund för den nya kommunikationsstrategin? Hur tänker omsätta kommunikationsstrategin rent praktiskt?

– Vad är ditt ansvar? – Kanaler?

Vad finns det för riktlinjer kring varumärkesbyggande/branding och profilering inom verksamheten?

– Fungerar dessa att arbeta utifrån?

– Skapar de problem eller sätter hinder för arbetet?

Vad tror du att det krävs för insatser (rent generellt) för att nå målet med kommunikationen för Hisingens kulturskola?

– Tex. ekonomiskt-, personalmässigt-, och tidmässigt- perspektiv.

3. Målgrupp och intressenters uppfattning av och kring Hisingens kulturskola: Vet du vad era målgrupper och intressenter vill ha ut av Hisingens kulturskola?

Vad tror du att de associerar med Hisingens kulturskola?

Era tidigare visioner och värden, om det funnits några bestämda, hur attraktiva och stöds de av era målgrupper och intressenter?

4. Personal och medarbetare

Vad finns det för interna mål för respektive stadsdelsförvaltning i arbetet med kulturskolans kommunikationsplan?

– Hur viktigt/ inte viktigt är det?

Hur tänker du kring identitetskapande för Hisingens kulturskola?

– Påverkar er interna kommunikation den externa kommunikationen? Ge gärna exempel. Upplever du att personlen (stadsdelsförvaltningarna och kulturskolan) bryr sig om hur målgruppen och intressenterna upplever Hisingens kulturskola?

Hur arbetar man med personalen (lärarna) med de nya målen och budskapet för kuturskolan? – Vad kommer att bli deras huvuduppgift i arbetet med lanseringen av Hisingens

kulturskola?

– Finns det några möjliga hot eller hinder?

Hur ser du på medarbetarna som ambassadörer för Hisingens kulturskola?

– Är det viktigt för att nå ut med budskapet och skapa en tydlig bild av kulturskolan? 5. Slutligen: