Utfallsrum: perspektiv på kompetens

I detta avsnitt samlar vi de olika perspektiven med tillhörande relationer som kommit att utgöra det utfallsrum när det kommer till beskrivningskategorin kompetens. Under denna beskrivningskategori finns det fler perspektiv då upplevelserna kom att variera i större utsträckning.

I en tid formad av snabba förändringar och teknikutveckling kan det vara svårt även för den mest intresserade att hänga med i svängarna. Genom fenomenografin har vi kunnat identifiera det mest framträdande perspektivet nya tider påkallar nya kompetensbehov, när det kommer till upplevelser av kompetens. Detta perspektiv blev något av ett nav för de andra perspektiven inom beskrivningskategorin, just för att den har relationer åt så många olika håll. Det hade varit möjligt att dela upp informanternas upplevelser i betydligt fler, och mindre, perspektiv med fokus på de olika kompetenserna som informanterna lyfter fram under sina respektive intervjuer. Vi valde dock att jobba på bredare front med en form av paraplybegrepp för att täcka in alla de nya behoven som uppstått till följd av samhällets digitalisering. Vi har kommit att basera detta perspektiv på de upplevelser informanterna lyfter fram när det kommer till mötet med användaren och hur dennes frågor kommit att förändras över tid.

Vidare har ovan nämnda perspektiv, nya tider påkallar nya kompetensbehov, direkta kopplingar till behoven av återkommande kompetensutveckling och omvärldsbevakning inom professionen. Relationer skapas således till perspektiven kollegialt lärande, avsaknad av kompetensutveckling, egen inställning och oklara riktlinjer skapar otydliga kompetensbehov.

När det kommer till informanternas upplevelse av den egna kompetensen kunde vi identifiera två för varandra kontrasterade perspektiv. Den första bygger på att individen har kompetens och kan hjälpa till i ärendet. Det andra perspektivet handlar istället om att individen upplever en osäkerhet eller avsaknad av kompetens och därför har svårt att hjälpa till. Dessa två perspektiv har externa relationer till beskrivningskategori ansvar och ansvarskonflikt då de tillsammans visar på två sidor av samma mynt. Vi baserar dessa tolkningar på att bibliotekspersonalen i många lägen hjälper till, även om de är osäkra på om de har rätt kompetens och att ärendet kan ligga utanför bibliotekets ansvarsområde just för att det återkopplar till den inre konflikt vi omnämner under ansvarskonflikt tidigare i texten.

I försök att tänka utanför ramarna när det kommer till att möta de samtida behoven på kompetens inom biblioteksverksamheten så finns där perspektivet nya lösningar för samtida kompetensbehov vilket vi kommit att basera på informanternas upplevelse när det kommer till olika lokala och nationella satsningar som görs inom folkbibliotekssektorn. DigidelCenter är ett exempel på satsningar som görs, även om det finns andra lösningar att tillgå. Detta perspektiv har en något lös relation till upplevelsen av fler yrkeskategorier inom verksamheten som delar av informanterna lyfte fram som framtida lösningar då det finns begränsningar på hur mycket personalen kan tänkas hinna kompetensutveckla för att hinna med hela verksamheten, även de delar som inte rör just digitala frågor.

I texten ovan har vi beskrivit de nio perspektiv vi kommit att identifiera och som utgör utfallsrummet inom beskrivningskategorin kompetens. De olika perspektiven och dess relationer visualiseras på nästa sida i figur 2. Den gula rutan i bilden är från beskrivningskategori ansvar och visar extern relation. En större bild av figuren finns i bilaga 4.

Figur 2.

Figur 3 visar en helhetsbild över de två beskrivningskategorierna med respektive utfallsrum som vi kommit att identifiera när det kommer till fenomenet samhällets digitalisering. En större bild av figuren finns i bilaga 5.

Figur 3.

6 Diskussion

Nu lämnar vi resultat- och analysavsnittet och går till en något friare diskussion där vi även belyser tankar och reflektioner vi gjort under studiens gång.

Vi lyfte frågan ”vad tänker du när jag säger det digitala samhället?” under intervjuerna med våra informanter och svaren som kom var i olika grad kvalitativt skilda. Informanternas resonemang visar dock på hur digitaliseringen idag genomsyrar hela

samhället, vilket kan vara både på gott och ont. Ingen idag skulle nog vilja återgå till den helt analoga världen som var innan datorernas tillträde, samtidigt finns det fortfarande många luckor att täcka upp när det kommer till övergripande ansvar och digitalisering på många plan i samhället. Vi kommer att resonera kring detta längre ned i texten i avsnittet upplevelser relaterade till ansvar. Vidare talade deltagande informanter om en kunskapslucka i samhället idag när det kommer till digital teknik. Såväl biblioteksanvändare som personal, kan uppleva att man använder teknik idag även om man ’kan men inte kan’ tekniken. Det kommer fram användare till bibliotekspersonal och ber om hjälp med privat teknik där personalen förväntas besitta kunskaperna även om hen inte är den som köpt och använder just den tekniska prylen till vardags. Att besitta sådan kunnighet eller kompetens ses inte som självklart inom professionen och vi återkommer kring detta i avsnittet upplevelser relaterade till kompetens. Frenander (2012, s. 21ff) menar här att det finns en otydlighet inom professionen i och med att folkbibliotekets roll inte är lika tydlig idag som längre tillbaka i tiden. Detta hänger samman med upplevelserna av ansvar och upplevelser av kompetens men våra tankar kring tidsperspektivet presenterar vi under avsnittet kollisionen mellan det traditionella och det nya inom professionen. Därefter fortsätter diskussionsavsnittet med att reflektera över val av metod och genomförande under avsnittet metodkritik samt presentera förslag på framtida forskning utifrån de tankar vi grubblat på under studiens gång. Avslutningsvis presenterar vi de slutsatser vi kommit fram till.