För att undvika buller och avgaser bör lokaler för skola och barnomsorg inte placeras i anslutning till gator med mycket trafik, industriområden,
industriområden eller parkeringar.
Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SN RR 1978 rev 1983)
1:2 Ljudnivå
Riktvärden för bedömning av olägenhet för människors hälsa gällande buller inomhus är 30 dB (LAeqT) ekvivalent ljudnivå och 45 dB (LAFmax) maximal ljudnivå. Buller från den egna verksamheten, dvs. buller från prat, lek, mm ska inte räknas med vid mätning av ekvivalent bullernivå. Vid nyinstallationer bör man eftersträva riktvärdet 25 dB(LAeqT).
Vid förekomst av lågfrekvent buller, t ex från ventilationsanläggning, får de rekommenderade ekvivalenta ljudnivåvärden för respektive tersband inte överskridas
För trafikbuller gäller att medelljudnivån inomhus i skol- och förskolelokaler ska vara under 30 dB(LAeqT). Utanför fönster ska värdet inte överstiga 55 dB(LAeqT).
och på uteplatser ska bullernivån inte överstiga 70 dBA(LAeqT).
Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus 2005:6.
1:3 Ventilation
Dålig ventilation kan ge upphov till bland annat allergiska besvär som trötthet, klåda och allmänna irritationer i ögon och luftvägar. Härav är det viktigt att ventilationens luftflöde anpassas efter antalet personer i lokalen och det enskilda rummets storlek.
I skolor och lokaler för barnomsorg ska uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m2 golvarea ska göras så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor. Rekommendationen är dock att öka uteluftsflödet till cirka 10 l/s och person. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger 1000 parts per million (ppm), bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. Lufthastigheten i ett rums vistelsezon bör inte överstiga 0,15 m/s.
Socialstyrelsens allmänna råd (1999:25) om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation.
Friskluftsintag till byggnaden bör placeras så att olägenheter från bilavgaser och av luftsdon inte uppstår. Filter med tillräcklig stoftavskiljningsgrad bör
installeras i anläggningen.
Öppningsbara fönster ska finnas för möjlighet till vädring.
1.4 Städutrymme
Det ska i verksamheten på varje våning finnas ventilerade, låsbara städutrymmen med utslagsvask med varmt och kallt vatten. Det är viktigt att städutrymmet är lätt att hålla rent och att avsatt utrymme finns till ren och smutsig städutrustning i syfte att förhindra kontaminering.
Socialstyrelsens allmänna råd (1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar.
1:5 Ytor och planlösning
Det är viktigt att ventilationen och ljudnivån är anpassad till verksamheten. För många barn på en yta kan ge ökade problem med bland annat smitta, dålig luft och skadligt höga bullernivåer. Och till följd av detta är det viktigt att barn i förskola bör ha en yta på minst 7,5 m2 per barn. Personalutrymmen, kontor, städutrymmen och tekniska utrymmen såsom fläktrum och soprum ska inte tillgodoräknas till den yta som barnens yta beräknas på.
Att sträva mot en yta mindre än 7,5 m2 per barn kan vara ekonomiskt lönsamt på kort sikt men innebär i regel att lokalerna får sämre flexibilitet, större slitage och att verksamheten blir sämre ur barnens perspektiv.
Det är viktigt med tillräckligt med ljus och därför bör fönsterytan vara 10 % av golvytan. Fönstren bör vara utformade så barnen får möjlighet att titta ut. Av denna anledning är verksamhet i källarlokaler olämpliga.
1:6 Utomhusmiljö
Det är viktigt att alla skolgårdar är utformade så de lockar till utevistelse. En utomhusmiljö kan berika barnen/eleverna så deras välbefinnande ökar vilket även ger att deras koncentrationsförmåga påverkas positivt. Det bör av denna anledning finnas mycket grönska och lekanordningar som barnen/eleverna kan ta sig till.
Utomhusmiljön bör förses med riklig växtlighet och lekanordningar. Tomten bör ha ett soligt och vindskyddat läge och det bör finnas skuggade lekområden till barnen så de kan undvika skadlig UV-strålning vid starkt solsken.
Gårdens yta bör uppgå till 40 m2/barn i förskolegrupp. Om förskolan ligger 500 meter eller närmre en lekpark eller ett naturområde kan verksamhetens egna lekyta vara mindre. Om en verksamhet utnyttjar en lekpark eller ett naturområde flitigt ska avtal mellan markägare och verksamheten bifogas till anmälan.
Om förskolan ska delas med bostäder, t.ex. på en innergård måste den totala gårdsytan vara minst 3000 m2 och den ska för barnens säkerhet vara inhägnad.
1.7 Toaletter och hygienutrymmen
Det bör finnas minst en toalett per 15 tal påbörjat barn-/elevantal för elever och barn över 2 ½. På förskolor ska det dessutom finnas särskild skötplats för blöjbyte. För handhygienens skull ska det alltid finnas flytande tvål och engångshanddukar. Barn bör kunna stänga och låsa om sig. Vuxna ska kunna öppna utifrån. Handtvättställ ska finnas i anslutning till utrymmen som skötrum, kapprum och matsal för god hygien och oönskad smittspridning. Elever och barn ska lätt kunna tvätta sina händer till exempel när de kommer in eller innan de äter i matsalen.
Befintliga verksamheter med färre toaletter än rekommenderat ska som kompensation rengöras oftare.
1.8 Tvättmaskin
Tvättmaskin bör finnas på förskola och vara placerad i anpassat utrymme för detta ändamål, med våtrumsstandard och frånluftsventilation. Tvättmaskiner ska inte placeras i kök, städutrymme eller skötrum för att en god hygien ska uppnås och risk för smittspridning ska undvikas.
1.9 Vatten
För att förhindra utvecklingen av Legionella bakterier bör
varmvattentemperaturen inte understiga +50 C fram till varmvattenblandaren.
I varm-vattenberedaren bör vattentemperaturen inte understiga +60 C.
Vattentemperaturen vid tappställen där barn vistas bör inte överstiga +38 C.
Har förskolan/skolan egen dricksvattentäkt ska dricksvattnet uppfylla livsmedelsverkets krav ur både mikrobiologisk och kemisk synpunkt.
1.10 Allergianpassat
Vid val av byggnads- och inredningsmaterial bör lågemitterande material
(material som avger så lite kemiska ämnen som möjligt) väljas för att framförallt förebygga uppkomst av allergi. Verksamheterna ska bedrivas på ett sådant sätt att även barn med allergiska besvär kan utnyttja dem.
För att ett allergiskt eller överkänsligt barn skall hålla sig friskt ska det inte utsättas för sådana ämnen som barnet får allergiska symtom av eller som ökar barnets känslighet. En välstädad och ren miljö är betydelsefull från
förebyggande synpunkt.
1.11 Ute förskolor
Utomhusförskolor är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Vid etablering görs en bedömning i varje enskilt fall. En bedömning görs att en uteförskola är en förskola där barnen bedriver mycket uteverksamhet. Barn på en uteförskola är utomhus minst 70 % av förskolans öppentid per dag.
Barn på utomhusförskolan bör ha tillgång till en toalett i anslutning till det området där de vistas. Där ska även finnas varmt och kallt vatten för handtvätt.
En utomhusförskola måste ha en fast lokal där barnen kan samlas morgon och eftermiddag samt vistas i när det är för dåligt väder.
En uteförskola omfattas av samma krav som en traditionell förskola. Kravet på yta kan vara mindre än traditionell förskola, men barnen bör ändå ha tillgång till 5,5 m2 var.
2. Underhåll av lokalen i undervisningsverksamhet