Vårt kodschema och vår kodinstruktion är utformade med en del hjälp från andra tidigare studier där man undersökt ungefär samma saker som vi gjort, men på
nyhetsartiklar och tv-inslag. Det vi då har fått göra är att anpassa variablerna så att de går att använda för att undersöka just nyhetsgrafik.
En sak som kan behöva klargöras är en punkt i kodschemat vi valt att kalla Bärande eller
35
bärande menar vi att grafiken i sig är något eget som inte direkt behöver kopplas till någon artikel utan att den innehåller självständig information som inte återkommer på annat håll. Är den ett tillägg betyder det att informationen i grafiken fungerar som något fördjupande i kombination med artikeln, informationen är till för att komplettera
artikeln.
Punkt för punkt på kodschemat så har vi tänkt så här:
Tidning: Här anger vi helt enkelt vilken tidning vi undersökt.
Datum: Här anger vi vilket datum i november det är plus veckodag.
Antalet nyhetssidor i tidningen: Anges bara med siffror efter definitionen som finns i kodinstruktionen. Vi har specificerat vilka sidor som är nyhetssidor noggrant eftersom det är just grafiken på nyhetsplats vi är intresserade av, inte något annat.
Typ av grafik: Det finns fem alternativ definierade i kodinstruktionen. Dessa har utformats med stöd i tidigare forskning av Outi Järvi. Hans definition av begreppet nyhetsgrafik har vi använt som mall men vi har gjort om den lite. Han använder sig av fem kategorier, varav tabeller och statistiska grafer (diagram) räknas som två. Vi har helt enkelt gjort dessa till en kategori i stället på grund av att vi tycker att tabeller inte tillhör kategorin nyhetsgrafik över huvud taget eftersom det är mer baserat på text än grafiska element.
Antal av varje grafik: Anges med en siffra för hur många av varje typ som förekommer i den undersökta tidningen.
Dessa variabler är våra formvariabler eller identifikationsvariabler, de som visar formen på våra analysenheter, hur de ser ut i verkligheten. Resten av variablerna är
våra innehållsliga variabler (Esaiasson et al., 2007, sid 230; Nilsson, 2000, sid 131).
Vilken journalistisk genre tillhör grafiken: Anger vilken huvudsaklig genre grafiken tillhör. Är framtagen med hjälp av Håkan Hvitfelts undersökning från 1985 (Hvitfelt, 1985, sid 136) som mall, men vi har tagit bort några samt lagt till några egna på grund av egna erfarenheter av nyhetsgrafik. Vi vill kunna se i vilken genre som man använder sig mest av grafik.
Har grafiken en byline: Anger vem som gjort grafiken, eller om det inte finns någon indikation på vem som gjort den. Det är värt att poängtera att den punkten
36
endast är relevant då vi i vårt urval gör klart att vi valt Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet delvis på grund av att de har egna nyhetsgrafiker.
Är grafiken bärande eller används den som tillägg: Är förklarad delvis i stycket ovanför denna lista. Anger helt enkelt vilken roll grafiken har. Detta har vi
undersökt för att hjälpa till att skapa en bild av hur man använder grafik. Som Pettersson och Strand skriver så tar grafik ofta inte så stor plats utan ingår i ett större sammanhang. Detta tycker vi är relevant att undersöka då det kan vara en indikator på hur mycket man förlitar sig på grafiken, om man vågar ha en bärande grafik i stället för en bild till exempel.
Finns människor i grafiken: Här anges på vilket sätt personerna förekommer i grafiken. Det som bör sägas är att vi inte har något teoretiskt stöd för vilket alternativ som kan ses som "mer personifierat" än något annat, men att vår
uppfattning är att en bild är klart mer personifierad än en teckning, en teckning är mer personifierad än om en människa nämns i text. Alternativet kombination anger att det förekommer människor på mer än ett sätt i grafiken. Vi har också döpt om kategorin Vanliga människor till Okänd vilket i princip innebär att vi lagt till några typer av människor som kan ingå i den kategorin.
Vem är människan/människorna på bilden: Anger vem eller vilka personer som förekommer i grafiken. Alternativen är utformade delvis med hjälp av de variabler Håkan Hvitfelt använde sig av 1985 (Hvitfelt, 1985, sid 166), men med några modifikationer. Vi har plockat ut politiker från kategorin elitperson och gjort en egen kategori för det. Detta därför att vi med hjälp av vår testkodning och egna tidigare erfarenheter insett att politiker förekommer ofta i grafik.
Vilken grad av personifiering finns: Här anges hur pass personifierad grafiken är med fyra variabelvärden. Dessa värden har vi definierat med hjälp av tidigare undersökningar av Hvitfelt och Strömbäck (Hvitfelt, 1985, sid 164-165 samt Strömbäck, 2008, sid 27-28) men vi har gjort några egna mindre ändringar. Vi talar om människor som deltar passivt eller aktivt i grafiken, i stället för som i Hvitfelts fall om människor "deltar och nämns", eller om de "står i förgrunden". Anledningen till att vi valt att undersöka just personifiering är att det är ett väl erkänt grepp som journalister använder sig av för att locka läsare. Det finns också
37
mycket tidigare forskning kring personifiering som gjort det enkelt för oss att hitta operationella indikatorer som omsätter teorin till handling.
Är grafiken polariserad: Anges med sex förutbestämda alternativ som är baserade på stereotyper som Lars Hultén beskriver i Journalistikens
villkor (Hultén, 1996, sid 219). Denna kategori skulle kunna ha massor med
svarsalternativ, men vi har plockat ut de som vi i förväg trodde skulle vara vanliga. De som faller utanför dessa hamnar i kategorin övrigt.
Är grafiken konkretiserad: Anger i vilken grad grafiken är konkretiserad. Här har vi använt Jesper Strömbäcks modell från rapporten På nyhetsmediernas
agendor som mall (Strömbäck, 2008, sid 28-29). Vi har dock anpassat
kodinstruktionerna för nyhetsgrafik.
4.5.1 Test av kodschema
Innan vi startade vår undersökning gjorde vi en pilotstudie där vi testade vi kodschemat på tio slumpvis utvalda exemplar fördelat på de fyra tidningar som ingår i vår studie. Efter testet var vi tvungna att definiera om vilka sidor som räknas som nyhetssidor samt lägga till ett variabelvärde i punkt tolv angående polarisering, vilket var Ja, övrigt. Vi lade också till variabelvärdet Kombination under punkt nio. I övrigt fungerade kodschemat som beräknat på det cirka tiotal nyhetsgrafiska enheterna som ingick i testet.
4.6 Metodproblem
4.6.1 Medielogik/Nyhetsvärdering vs Nyhetsgrafik
Ett problem i vår studie är att det helt enkelt inte finns något att utgå ifrån, väldigt lite tidigare forskning, väldigt lite teori. Dessutom har vi valt att lägga vikt vid teorier om medielogik och nyhetsvärdering, som egentligen inte är utformade för nyhetsgrafik. Ett ytterligare problem som uppkommer när vi väljer att undersöka nyhetsgrafik
kvantitativt med medielogiken och nyhetsvärdering som grund är just att dessa i sig är något kvalitativa. Vi tror dock att vi lyckats anpassa våra operationella indikatorer på rätt sätt.
Vi har valt bort delar av medielogiken på grund av att den helt enkelt inte är
anpassningsbar på nyhetsgrafik som del i ett större sammanhang och andra delar av medielogiken har vi kvantifierat för att kunna få ett kvantitativt resultat i en
38
undersökning som med fördel skulle gå att göra kvalitativt. Dock skulle det kräva väldigt mycket mer tid, och förmodligen mer arbete då vi skulle blivit tvungna att undersöka en större del av nyheten – inte bara grafiken.
4.6.2 Ekonomibilagor i DN och SvD
Ett metodproblem som uppstod under undersökningens gång är hur tidningarna delar upp sina nyheter. I kvällstidningarna kommer de flesta sidor vilka vi klassificerat som nyhetssidor i ett flöde till skillnad från morgontidningarna med sina ekonomibilagor där de särskiljer ekonominyheterna. Just att de har dessa bilagor innebär att de mer eller mindre är tvingade att producera ett visst antal ekonominyheter varje dag. För vår del innebär det följande:
Morgontidningarna har fler grafiska moment som hamnar inom nyhetsgenren ekonomi.
Morgontidningarna har fler diagram då diagram mer eller mindre är en form i vilken man beskriver ekonomi i.
Morgontidningarna har ett större antal grafiska moment än kvällstidningarna både totalt och räknat per 100 nyhetssidor, eventuellt på grund av ekonomibilagorna. Varför vi påpekar detta är för att understryka att vi har räknat ekonominyheter som "nyheter" då t.ex. ett uppslag Saabaffären i en Expressen givetvis skulle räknas som två nyhetssidor, och vi måste då ta med respektive morgontidnings ekonomibilaga. Samt så påpekar vi detta för att det inte ska gå att generellt hävda att t.ex. DN har mer grafik än Aftonbladet. Däremot går det att jämföra SvD och DN eller Aftonbladet och Expressen på detta sätt enligt vår studie.
Vi ser inte detta som ett problem som påverkar vår studie negativt, utan det är snarare en intressant iakttagelse och vi bearbetar just genren "ekonomi" lite extra under resultatanalysen (se 5.3). Är fallet så att morgontidningarna helt enkelt har mer nyhetsgrafik så är det så verkligheten såg ut då undersökningen utfördes enligt vårt urval.
39