Utformning samt lokalisering av utjämningsvolymer

Av de beräkningar som genomförts ovan framgår att totalt ca 90 m³ dagvatten bör fördröjas före anslutning till det konventionella dagvattensystemet. Nedan

presenteras olika typer av utjämningsanläggningar samt metoder för hur dagvatten-avrinningen från planområdet kan reduceras. Ett principiellt förslag till framtida dagvattenhantering beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 2.

Det bör dock observeras att för flertalet av nedan beskrivna

utjämnings-anläggningar är funktonen beroende av de specifika markförhållandena inom plan-området. I de fall en konstant hög grundvattennivå förekommer rekommenderas att utjämningsanläggningarna utgörs av täta anläggningar såsom rörpaket vilka även de beskrivs nedan.

3.3.1 Diken

Utformning av diken kan ske på flertalet olika sätt. I denna utredning presenteras makadamdiken och svackdiken.

Makadamdiken

Den fria volymen dvs. magasinerings- eller utjämningsvolymen i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. De är mindre utrymmes-krävande än svackdiken och kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor.

Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem med dränledning i dikets botten.

I Långströmsparken föreslås makadamdiken anläggas för avledning av dagvatten från den östra och södra delen av vägen i planområdet, samt vägen mellan radhus-längorna i södra delen av området, se bilaga 2. I figur 4 visas en principsektion.

14 (20)

skrivningar utredningar pm\utredningar - ömsparken 110111 sluthandling.docx

Figur 4. Principsektion. Smågata med makadamdike för avvattning

Svackdiken

Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en låg längsgående lutning. Svackdiken bör minst ha en släntlutning på 1:4 med hänsyn till skötsel samt lekande barn.

Svackdiken som är relativt ytkrävande och föreslås anläggas längs den norra och västra delen av vägen genom planområdet, där erforderlig plats finns att tillgå, se bilaga 2. Med nuvarande planområdesgräns ryms inget svackdike mellan den norra planområdesgränsen och vägen. Bedömningen görs dock att planområdesgränsen kommer att justeras då även ett radhus och delar av vägen för närvarnade är lokaliserade utanför planområdesgränsen. Om det inte finns möjlighet att justera planområdesgränsen åt norr föreslås att makadamdike anläggs istället.

Grunda svackdiken kan dock vara att föredra framför makadamdiken av renings- och estetisk synvinkel. Om möjligt kan svackdikena dessutom underlagras av viss makadamfyllning för att utjämningsvolymen skall öka, se figur 5. Viktigt är att intilliggande ytor lutar mot svackdikena och att dessa helst ej förses med tät kant (mur, kantsten o.d.) som samlar vatten till en punkt, vilket lätt ger erosion.

15 (20)

edningar pm\utredningar - 110111 sluthandling.docx

Figur 5. Exempel på svackdike med underlagring av makadam (Eslövs kommun, 2010)

3.3.2 Dagvattendammar

En fördröjningsdamm kan med fördel anläggas eftersom utrymme finns inom området, se bilaga 2 för förslag på placering. Dagvatten från svackdiken föreslås ledas till damm innan anslutning till befintlig dagvattenledning.

Anläggningen förses med ett strypt eller reglerat utlopp vilket gör att det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen minskar töms dammen successivt. Dammen kan utformas som våt eller torr beroende på om önskemål finns att alltid ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. Särskilt viktigt vid anläggning av dammar i bostadsområden är att säkerhetsaspekten beaktas, dvs dammen bör utformas på sådant sätt att risken för drunkningstillbud minimeras.

3.3.3 Makadammagasin

Takavvattning från fastigheterna föreslås ske via makadammagasin. I magasinet utjämnas dagvattnet och kan sedan ledas till befintlig dagvattenledning. För

radhusen i aktuellt planområde kan utjämningsvolymerna anläggas per radhuslänga eller som större magasin och i bilaga 2 visas ett förslag på lokalisering.

Den fria volymen dvs. magasinerings- eller utjämningsvolymen i makadam-magasinen utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %.

16 (20)

skrivningar utredningar pm\utredningar - ömsparken 110111 sluthandling.docx

3.3.4 Rörpaket

Om det pga. höga grundvattennivåer etc. inte bedöms vara möjligt att anlägga makadammagasin kan s.k. rörpaket anläggas. Dessa har fördelen att de är täta vilket gör att den tillgängliga utjämningsvolymen inte påverkas av intilliggande grundvatten etc. En annan fördel är den långa livslängden. De främsta nackdelarna är kostnaden och att de inte har någon reningseffekt. Utformningen av rörpaketen kan varieras från att bestå av ett enda större rör till en konstellation av flera rör enligt figur 6.

Figur 6. Exempel på rörpaket

3.3.5 Minimering av anslutna hårdgjorda ytor

För att minska den volym dagvatten som behöver tas omhand från planområdet kan flera åtgärder tillämpas. Några metoder eller verktyg för detta beskrivs nedan.

”Gröna tak” (växtbeklädda tak)

Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konven-tionella, hårdgjorda tak. Gröna tak, t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Gröna tak bedöms även vara estetiskt tilltalande för de högre belägna områdena till väster om aktuellt planområde. En förutsättning för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Ett exempel på gröna tak visas i figur 7.

17 (20)

edningar pm\utredningar - 110111 sluthandling.docx

Figur 7. Exempel på gröna tak vid Eriksbergs centrum i Göteborg

Genomsläppliga beläggningar

Ett exempel på genomsläppliga beläggningar som t.ex. kan användas på parkeringsytor istället för konventionell asfalt är betonghålsten, se figur 8.

Figur 8. Exempel på genomsläpplig parkeringsyta, (Sannegårdshamnen, Göteborg)

18 (20)

skrivningar utredningar pm\utredningar - ömsparken 110111 sluthandling.docx