Utgångspunkter för genomförandets design

Forskningsdesign speglar ställningstaganden under processen vad gäller insamling och analys, till exempel vilken betydelse olika beteenden har i specifika kontexter (Bryman, 2011). För att besvara studiens syfte och frågeställningar kombineras hermeneutik med abduktion. Hermeneutik är en tolkningsmetod som ofta hör ihop med den kvalitativa metodens djupa meningsskapande. Kopplingen mellan delar och helhet är betydelsefull och kontext ses som föränderlig och kan leda till en ny kontext som öppnar för nya

kunskapsfält (Alvesson och Sköldberg, 2008). Studien tillämpar kvalitativ metod inklusive intervjuer och tolkningar av informanternas uppgifter ledde till ett abduktivt förhållnings-sätt eftersom material i tidigare forskning användes flitigt mellan respektive intervju. Abduktion utgår från ett empiriskt fenomen, något som har inträffat i verkligheten, och går därefter till teorin och sedan tillbaka till empirin som kan stärka teorin (Alvesson och Sköldberg, 2008; Schwandt, 2007). Abduktion är inte lika stringent som andra metoder men söker efter bästa förklaringen och kan ge en bättre förklaring till vad som tidigare kan ha varit dolt eller okänt (Birkler, 2008). För studien utgick jag från Alnarps rehabiliterings-trädgård hos Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Gröna Rehabs verksamhet – två verkliga fenomen – och kopplade till framför allt till SLUs tidigare forskning. Att flera informanter förekommer i avsnittet tidigare forskning stärkte abduktionen. Vid varje intervjutillfälle återgick jag till teorier innan empirin fortskred. Intervjuer kan bli bättre på plats men är å andra sidan tidsödande, ofta stressiga och texten kan avspeglas i materialet. Att ha varit där ger dock en djupare förståelse och är mer än att bara intervjua (Alvesson och Sköldberg, 2008).

3.2 Datainsamling

3.2.1 Procedur

För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes kvalitativ metod. Vad skiljer kvalitativ forskning från kvantitativ forskning? Bryman beskriver några vanliga skillnader hur den kvalitativa fokuserar på naturliga miljöer, mening, deltagarnas uppfattning och är processinriktad medan den kvantitativa intar distans, är statisk och strukturerad, är

generaliserande, fokuserar på ”hårda” reliabla data och konstlade miljöer (Bryman, 2011). Utifrån en förförståelse av Grön Rehabilitering hade jag, författaren, kunskap om att Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp och Gröna Rehab i Västra Götalandsregionen

23

är organisationer som både forskar och tar emot deltagare med stressutmattning. Samma år kom båda organisationerna ut med böcker om sina verksamheter (Grahn och Ottosson, 2010; Larsson, 2010). SLU började med sin trädgårdsterapi i tidigt 2000-tal och Gröna Rehab kom igång 2006. Det skulle ha varit möjligt med en komparativ undersökning (Bryman, 2011) av dem men syftet fokuserar i stället på rehabiliteringsprogram än organisationerna i sig. När de två organisationerna hade valts tog jag, författaren, kontakt med dem båda per telefon, därefter per post och sedan uppföljande telefonsamtal och e-postmeddelanden. Förförståelsen bidrog till att jag direkt kontaktade SLUs avdelning Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi i Alnarp och Gröna Rehabs verksamhet i Göteborg, Västra Götalandsregionen. Inledningsvis kontaktades en informant hos varje organisation utifrån tidigare forskning och litteratur. Därefter skickades e-post inklusive information om avsändarens lärosäte, magisterprogram, syfte med studien och de semistrukturerade frågorna. Två män och två kvinnor intervjuades bland SLUs personal och tre kvinnor hos Gröna Rehab, Västra Götalandsregionen. Den fjärde kvinnan var vid intervjutillfället doktorand hos SLU, nu disputerad, men studier genomfördes hos Gröna Rehab i Västra Götalandsregionen. Efter första urvalet av två informanter skedde ett snöbolls- eller kedjeurval vilket är vanligt vid kvalitativa studier utifrån att personer som är intressanta för studien väljs ut och kan därefter leda forskaren vidare till andra

potentiella intervjupersoner (Bryman, 2011). Det kan ses som ett bekvämlighetsurval eftersom ett sannolikhetsurval hade krävt mer tid för att identifiera och slumpa fram potentiella deltagare (ibid). I det här fallet behövdes extra tid att planera och genomföra resor och övernattningar till Göteborg och Alnarp eftersom författarens bostadsort var i Sundsvallsområdet. Först besöktes Gröna Rehab i Göteborg och dagen därpå gick resan vidare till Skåne där jag, författaren, var tillgänglig till dess att samtliga intervjuer där hade genomförts. Återresan planerades via Stockholm i syfte att intervjua en representant från Socialstyrelsen för ett mer nationellt perspektiv. Valet av Socialstyrelsen som informant skedde när övriga informanter redan valts och intervjun genomfördes som telefonintervju. Samtliga informanter är namngivna eftersom de flesta har publika professionsroller.

3.2.2 Litteraturgranskning

Litteratur i kapitlet Inledning och tidigare forskning har skett genom sökfunktioner i databaserna Epsilon, som är SLUs sökdatabas, och Google Scholar genom student-inloggning samt artikelsökning hos vetenskapliga tidskrifter hos Forest & Landscape Research, Journal of Environmental Psychology, Journal of Occupational Science,

24

Scandinavian Journal of Forest Research, Scandinavian Journal of Public Health, Socialmedicinsk Tidskrift, Urban Forestry & Urban Greening. Sökorden har varit Grön Rehabilitering, Naturbaserad terapi, Naturassisterad terapi, Trädgårdsterapi, Rehabilitering i skog, Nature-Based Therapy, Nature-Assisted Therapy, Garden Therpy och Forest Therapy. Urvalet begränsades till det som bäst stämde med syfte och frågeställningar. Forskarartiklar från Sveriges Lantbruksuniversitet prioriterades, särskilt färska artiklar. Böcker på svenska om Grön Rehabilitering har jag, författaren, inhandlat sedan tidigare och en uppdatering av utbudet på bokfronten visade sig vara skralt. Metodböcker söktes enbart bland Mittuniversitetets utbud. En förförståelse av Grön Rehabilitering bidrog till vetskap om databaser, vetenskapliga tidskrifter och sökord, vilket har både för- och nackdelar. En nackdel kan vara risken för bristande transparens till exempel hur slutsatser konstateras. Kvalitativ forskning kritiseras för att vara allt för subjektiv och svår att är replikera (Bryman, 2011). I samhällsvetenskap, och överhuvudtaget, är det inte möjligt att inta ett helt neutralt och värderingsfritt förhållningssätt (Silverman, 2006). Dock bör partisk subjektivitet undvikas men inte subjektivitet som innebär att flera perspektiv läggs på en och samma text. Olika perspektiv framkallar olika frågor vilket ger olika tolkningar som är en styrka och forskningsintervjun är en utveckling av vardagligt samtal (Ryen, 2004). Problemet med partiskhet behöver inte leda till att undvika ett ämnesområde som engagerar forskaren eller har erfarenheter av och ett sätt att testa icke-partiskhet är om forskaren överraskas av fynd i studien (Silverman, 2006).

3.2.3 Urval av intervjupersoner samt intervjutillfällen

Informanter från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tillhör alla avdelningen Arbets-vetenskap, ekonomi och miljöpsykologi i Alnarp. Informanter från Västra Götalands-regionen tillhör samtliga Gröna Rehabs verksamhet. Dessa organisationer beskrivs utförligt i avsnitt 1.4.3.3 som placerats där eftersom fyra informanter är referenser i avsnittet med tidigare forskning. Sammanlagt har nio kvalitativa intervjuer genomförts, se nedan, under april 2014. Alla intervjuer utom tre skedde hos organisationerna och spelades in via mobilbandspelare som därefter transkriberades. Tre intervjuer skedde per telefon och skrevs ned direkt vid varje intervjutillfälle. De namngivna informanterna består av: * Patrik Grahn, professor och landskapsarkitekt. Inititerat och utvecklat rehabiliterings-trädgården i Alnarp, invigd 2002, samt teorin Supporting Environment Theory, SET. Intervju skedde på plats hos SLU i Alnarp och spelades in. Den tog cirka 45 minuter. * Caroline Hägerhäll, professor i landskapsarkitektur och miljöpsykologi. Forskar bland

25

annat om fraktaler och vid post doc i Sydney 2001 var hon en av fåtal forskare på området. Intervju skedde per telefon och skrevs ned vid intervjutillfället. Det tog cirka 40 minuter. * Frederik Tauchnitz, trädgårdsmästare och landskapsarkitekt. Har byggt upp

rehabiliteringsträdgården i Alnarp, invigd 2002, tillsammans med Patrik Grahn. Intervju skedde på plats hos SLU i Alnarp och den spelades in. Tid: cirka 30 minuter.

* Sara Kyrö Wissler, rehabiliteringskoordinator, samordnar projekt Naturunderstödd Rehabilitering, NUR. Intervju spelades in på plats hos SLU i Alnarp. Tid: cirka 30 minuter. * Eva-Lena Larsson, fil.dr. (disputerade 2002), biolog och chef för verksamheten Gröna Rehab i Göteborg. Intervju skedde per telefon innan besöket hos Gröna Rehab när jag, författaren, var i Sundsvall. Den skrev ned direkt och tog cirka 20 minuter.

* Ella-Stina Wijk, arbetsterapeut hos Gröna Rehab i Göteborg samt kontaktperson för deltagare i Gröna Rehabs program. Intervju skedde på plats hos Gröna Rehab och spelades in. Det tog cirka 30 minuter. Jag, författaren, deltog även i föreläsning ledd av Wijk, som inte spelades in. De anteckningarna har inte använts eftersom intervjun uppfyllde behovet. * Lena Benjegård, trädgårdsmästare hos Gröna Rehab i Göteborg. Intervju skedde på plats hos Gröna Rehab och spelades in. Tid cirka 20 minuter.

* Eva Sahlin, vid intervjutillfället doktorand, nu disputerad, och har genomfört flertalet studier med Gröna Rehabs deltagare. Var doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Institutet för Stressmedicin med forskning av deltagare hos Gröna Rehab/Västra

Götalandsregionen. Intervju skedde hos SLU i Alnarp och spelades först in men tekniska problem medförde att den avslutades med anteckningar för hand. Tid cirka 20 minuter. * Mårten Gerle, vid intervjutillfället psykiatriker och anställd hos Socialstyrelsen sedan tio år tillbaka samt sakkunnig i psykiatrifrågor. Numera pensionerad. Intervju skedde per telefon och skrevs ned direkt under intervjun. Tid cirka 15 minuter.

3.2.4 Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer har valts och genomförts eftersom fokus riktas mot informanternas åsikter till skillnad från kvantitativa intervjuer som speglar forskarens intressen. Det önskvärda i kvalitativa intervjuer är att den tillåts röra sig i olika riktningar och

intervjuarna kan avvika i stor utsträckning från den formulerade intervjuguiden. På så sätt är kvalitativa intervjuer följsamma och följer intervjupersonernas riktning (Bryman, 2011). Den beskrivningen stämmer väl in på samtliga intervjuer genomförda för den här studien och även om en del informanter gärna ville följa den semistrukturerade frågemallen, som betyder att en lista med specifika teman har utformats på förhand men med stor frihet att

26

utforma svaren på eget sätt utan krav på den ordning som intervjuguiden föreslår (ibid). Bilagorna V, VI, VII och VIII visar informanternas intervjumallar som de fick sända till sig per e-post i god tid innan varje intervjutillfälle.