och i de flesta fall också beskrivit ett undertryckt behov att få göra just detta. Denna drivkraft kan ses som incitament till både intra- och interkollektivt utbyte utifrån ett utbildarperspektiv (Liliequist, 2003). Den organiserade reflektionen som Reynolds och Vince (2004) efterfrågar, verkar i nuläget främst finnas i småpratet mellan likasinnade poliser som till exempel polislärare, aspiranthandledare och aspirantinstruktörer, men i vissa regioner även från ledarhåll (Polismyndigheten i Stockholms län, 2014).
Utgångspunkter för fortsatt forskning
Denna avhandling kan bidra med nya perspektiv på yrkesutbildning, framförallt genom det relativt ovanliga empiriska materialet där bilder från svenska intraprofessionella polisutbildare vittnar om hur mening skapas i utbildningsmiljön. Val av metod och kombinationen av teoretiska begrepp kan också inspirera till nya studier i kunskapsområdet rörande individuellt och kollektivt meningsskapande och utveckling i yrkesutbildning och yrkesverksamhet.
Men det finns mycket mer att lära sig, om forskare bara lyckas få tillgång till fältet (Peterson, 2009). För även om jag aldrig fullt ut kan förstå polisarbete eftersom jag själv aldrig har utövat det, kan jag utifrån min erfarenhet av både polisverksamhet och polisforskning, förstå en tvekan från poliser att släppa in forskare. Denna tveksamhet kan delvis bero på en hänsyn till medborgare som mot sin vilja blir betraktade och beforskade i sin utsatthet. Dessutom är polisers bedömningar och aktioner ofta svåra för icke insatta att bedöma och värdera, vilket jag tror är ett skäl till att poliser kan vara motvilliga till att delta i forskningsprojekt. Idag finns dessutom ett intresse för polisarbete av ett närmast sensationellt slag och det kan vara svårt för poliser att bedöma om forskningen kan vara till gagn för dem själva och inte bara för forskare som kanske vill bevisa sina egna teser. Därför bör samarbetet mellan yrkes- och forskningsfältet ytterligare stärkas och förtroenden skapas för ett gemensamt gagnande på lång sikt. Polisarbetets olika komplikationer kan ses som en indikator på den riktning samhället utvecklas i (jmf Larsson, 2010; Manning, 2010) och det finns en rad spännande rön att göra via polisers upplevelser av hur man utvecklar sin professionella kunskap.
Under sommaren 2016 kom indikationer på att fler poliser än tidigare väljer att sluta beroende på missnöje över arbetsvillkoren, speciellt de som är yngre i tjänst (Jasarovic, 2016). Det pågår också en långt gången diskussion om en akademisering av polisutbildningen, som till exempel innebär att kraven för antagning till polisutbildningen ska sänkas (TT, 2016).
Utifrån dessa pågående diskussioner, kombinerat med de insikter som denna avhandling gett, föreslår jag fler studier av hur nya och erfarna poliser lär sig och skapar mening i yrkeslivet. Det finns också mer att lära om hur
polisstudenter ser på relationen mellan lärande i polisutbildningen och lärande i polisverksamheten.
Fikarumssoffan
För att avsluta och återgå till den fikarumssoffa som nämndes i inledningen, får den symbolisera både en pragmatisk och dynamisk arena (Se SOU 2016:39, s. 192). På denna arena skapades mening i polisutbildning av människor som genom individuell och kollektiv reflektion ökade sina kunskaper om sitt utbildningsuppdrag. Detta händelseförlopp liknar också till stor del den process som polisutbildarna i denna avhandling beskriver. Intervjupersonernas berättelser visar också hur de i flera fall tagit sig an utbildningsuppdraget utan någon egentlig förberedelse. För att förstå sitt uppdrag har dessa polisutbildare antagit ett övergripande perspektiv på sin egen polisroll och på detta sätt skapat mening i sina utbildande handlingar i olika faser (se Moon, 2004). Denna form av lärprocess kan ställas emot en polisiär situation där en polis står med hög puls och tunnelseende, utan möjlighet till eftertanke eller reflektion. Det kan utifrån en sådan situation verka långsökt att prata om vikten av reflexivitet för meningsskapande även i ordinärt polisarbete. Dewey och Moon med flera, påminner oss emellertid om vikten av att reflektera över våra erfarenheter för att skapa förståelse och mening i det vi gör i vår yrkesutövning, på ett individuellt såväl som på ett kollektivt plan. Sett utifrån ett sådant perspektiv kan ett spridande av en pedagogisk tankestil som polislärare, aspiranthandledare och aspirantinstruktörer redovisar i denna avhandling, därför bli en förutsättning för att polisorganisationen ska bli mer lärande och främja till exempel kunskapsutbyte.
Men kanske ännu viktigare, att utbilda till en konstruktiv reflexivitet blir, i enlighet med redovisad forskningslitteratur, en förutsättning för att framtidens poliser ska uppleva det än mer meningsfullt att utföra det i demokratiskt hänseende så viktiga uppdraget som polis. Denna känsla av meningsfullhet som får frodas i kreativa samtal på en fikarumsarena, bidrar med all sannolikhet till en ökad professionalism inom svensk polis. Denna utveckling är i slutändan till gagn för det som polisen är till för; individerna och det demokratiska samhälle som de är en del av.
Tack
Ett stort tack till Simon, Josef, Johanna och andra på Pedagogiska institutionen på Umeå universitet som tillsammans med forskarskolan på Lärarhögskolan i Umeå gav mig chansen att slutföra ett i tid utdraget men spännande forskningsprojekt. Staffan och Ulrika, ni gav mig väl avvägd och professionell handledning och visade stor tillit till mina förmågor. Jag har också lärt mig väldigt mycket om akademiskt skrivande av er och era kollegor. Doktorander och personal på Peddan bidrog också mycket till att min flackande tillvaro blev högintellektuellt mys när jag var uppe i Umeå. Jag fick i Umeå också kontakt med mina västerbottniska rötter (Se Sara Lidmans ”Spadarabdon”), vilket visade sig i en instinktiv lust att dika upp en myr. Skytteholmsfältet i Solna är numera helt torrlagt och färdigt för sådd. Jag måste också nämna er på Polishögskolan och ute i polisverksamheten, som under 15 år både inspirerat mig och bidragit till detta alster. Ni förtjänar en stor poliskram.
Sist men absolut inte minst; utan de närmastes stöd och förståelse för mitt nomadliv hade det här inte kunnat genomföras. Tack alla ni och puss på er!
Referenser
Agevall, L., & Jenner, H. (2006). Polisarbetet som en uppgift att hantera dilemman. I A. Lena & J. Håkan (Eds.), Bilder av polisarbete: samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav (s. 13-30). Göteborg: Intellecta Docusys.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskaps-filosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson Arntén, A.-C. 2014. Förändringsprocesser inom svensk polis - Nulägesanalys, ur perspektivet en lärande organisation. (Rapport 2014:3). Rikspolisstyrelsen.
Andersson, S. (2003). Ordnande praktiker : en studie av status, homosocialitet och maskuliniteter utifrån två närpolis-organisationer. (Doktorsavhandling), Stockholms universitet, Stockholm.
Argyris, C., & Schön, D. A. (1978). Organizational learning: A theory of action perspective (Vol. 173). Reading, MA: Addison-Wesley.
Argyris, C., & Schön, D. A. (1996). Organizational learning II. Reading MA: Addison-Wesley.
Aristoteles, f. K. (1980). The nicomachean ethics. Oxford: Oxford U.P. Balogun, J., Huff, A. S., & Johnson, P. (2003). Three Responses to the
Methodological Challenges of Studying Strategizing*. Journal of Management Studies, 40(1), 197-224.
Bek, A. (2012). Undervisning och reflektion. (Doktorsavhandling), Umeå universitet, Umeå.
Bergman, B. (2004). Elev eller kollega? - Perspektiv på polisutbildningen. (Magister), Lärarhögskolan, Stockholm.
Bergman, B. (2009). Att omskapa sin professionella identitet- Från polis till polislärare via intersubjektiva möten. (Licentiat), Stockholms universitet.
Bergman, B., & Heder, M. (2013). Polisstudenters och polisers uppfattning om polisutbildningen. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Bergman, B., & Jansson, P. (2010). Polisen som lärande organisation. I L.-E. Lauritz & M. Ghazinour (Eds.), Nordisk polisforskning 2010 (s. 71-83). Umeå.
Bowers, H. F. (2006). Designing quality course management systems that foster intra-professional education. Nurse Education in Practice, 6(6), 418-423.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner (1654-6520). Retrieved from Borås högskola 2016-03-15:
Bronäs, A. (2006). Mötesplats eller tomrum - Funderingar kring en akademisk professionsutbildning. I A. Bronäs & S. Selander (Eds.), Verklighet, verklighet: Om teori och praktik i lärarutbildning (s. 119-133). Finland: Norstedts akademiska förlag.
Brown, J., Nolan, M., Davies, S., Nolan, J., & Keady, J. (2008). Transforming students’ views of gerontological nursing: realising the potential of ‘enriched’environments of learning and care: a multi-method longitudinal study. International Journal of Nursing Studies, 45(8), 1214-1232.
Burr, V. (2003). Social constructionism. London/New York: Routledge. Campbell, M. (2009). Learning in early-career police: Coming into the
workplace. Asia-Pacific Journal of Cooperative Education, 10(1), 19-28.
Chan, J. B., Devery, C., & Doran, S. (2003). Fair cop: Learning the art of policing. Toronto: University of Toronto Press.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education (5 th ed.). London: Routledge Falmer.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research Methods in Education (7 th ed.). London: Routledge.
Colliver, J. A. (2000). Effectiveness of problem‐based learning curricula: research and theory. Academic Medicine, 75(3), 259-266.
Crank, J. (2004). Understanding police culture (2. ed. ed.). Cincinnati, OH: Anderson Pub.
Creswell, J. W. (2014). Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. U.S.: Sage publications.
Cunliffe, A. L., & Easterby-Smith, M. (2004). From Reflection to Practical Reflexivity: Experential learning as Lived Experience. I M. Reynolds & R. Vince (Eds.), Organizing reflection (s. 30-46). Aldershot: Ashgate.
de Ruyter, D. J., & Kole, J. J. (2010). Our teachers want to be the best: on the necessity of intra‐professional reflection about moral ideals of teaching. Teachers and Teaching, 16(2), 207-218.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1916/1966). Democracy and Education: An introduction to the philosophy of education (1. Free Press paperback ed. ed.). New York: The Free Press.
Dewey, J. (1916/1997). Demokrati och utbildning (N. Sjödén, Trans.). Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Dewey, J. (1933/1998). How we think: a restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. Boston: Houghton Mifflin.
Ekman, G. (1999). Från text till batong : Om poliser, busar och svennar. (Doktorsavhandling), Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, Stockholm.
Emsheimer, P. (2005). Reflektionsteorier. I P. Emsheimer, H. Hansson, & T. Koppfeldt (Eds.), Den svårfångade reflektionen (s. 35-51). Lund: Studentlitteratur.
Eraut, M. (2000). Non-formal learning and tacit knowledge in professional work. British Journal of Educational Psychology, 70(1), 113-136. Eraut, M. (2004). Informal learning in the workplace. Studies in Continuing
Education, 26(2), 247-273.
Eraut, M. (2009). Transfer of knowledge between education and workplace settings. I H. Daniels, H. Lauder, & J. Porter (Eds.), Knowledge, values and educational policy: A critical perspective (s. 65-84). Wiltshire: Routledge.
Fielding, N. (1988). Joining forces: Police training, socialization, and occupational competence. London: Routledge
Finstad, L. (2016). Det konfliktfyllda polisarbetet. I P. Larsson, R. Granér, & H. Gundhus (Eds.), Polisvetenskap: en introduktion (s. 229-254). Lund: Studentlitteratur.
Fleck, L. (1935/1997). Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum : Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. Eslöv B. Östlings bokförl. Symposion.
Fontana, A., & Frey, J. H. (2003). The Interview: From structured Questions to Negotiated text. I N. Denzin & Y. Lincoln (Eds.), Collecting and Interpreting Qualitative Materials (Second ed., s. 61-106). London: SAGE.
Fransson, G. (2006A). Att se varandra i handling : En jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. (Doktorsavhandling), Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm (HLS förlag).
Fransson, G. (2006B). Drivkrafter för diskussioner kring ” teori och praktik”: nedslag i texter om fyra yrkesgruppers yrkes- och utbildningsarenor.
I A. Bronäs & S. Selander (Eds.), Verklighet verklighet: Teori och praktik i lärarutbildning (s. 99-116). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Fritzén, L. (2009). Handledningens pedagogiska praktik. I M. Stigmar (Ed.), Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i högskolan (s. 79-96). Stockholm: Liber.
Gazzola, N., & Theriault, A. (2007). Super- (and not-so-super-) vision of counsellors-in-training: Supervisee perspectives on broadening and narrowing processes. British Journal of Guidance & Counselling, 35(2), 189-204.
Granberg, O. (2014). Lära eller läras: Om kompetens och utbildnings-planering i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Granér, R. (2004). Patrullerande polisers yrkeskultur. Lund: Social-högskolan, Lunds universitet.
Greenhalgh, T., & Peacock, R. (2005). Effectiveness and efficiency of search methods in systematic reviews of complex evidence: audit of primary sources. Bmj, 331(7524), 1064-1065.
Gustafsson, A. (2004). Att förstå andra genom att förstå sig själv. I A. Gustafsson & P.-J. Ödman (Eds.), Den Trankellska vändningen: Ett levande hermeneutiskt arv (s. 120-148). Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Handal, G., Lauvås, P., & Lycke, K. (1990). The concept of rationality in academic science teaching. European Journal of education, 319-332. Hedlund, E. (2004). Yrkesofficersutbildning, yrkeskunnande och legitimitet:
En studie av yrkesofficersprogrammet i spänningsfältet mellan förändring och tradition. (Doktorsavhandling), Lärarhögskolan i Stockholm (HLS förlag).
Hmelo-Silver, C. (2004). Problem-Based Learning: What and How Do Students Learn? Educational Psychology Review, 16(3), 235-266. Holgersson, S. (2005). Yrke: Polis - Yrkeskunskap, motivation, IT-system och
andra förutsättningar för polisarbete. (Doktorsavhandling), Linköpings universitet.
James, I. A., Milne, D., Marie-Blackburn, I., & Armstrong, P. (2007). Conducting successful supervision: Novel elements towards an integrative approach. Behavioural and cognitive psychotherapy, 35(2), 191-200.
Jasarovic, D. (2016). Många unga poliser väljer att sluta. SVT. Nerladdad från http://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-unga-poliser-valjer-att-sluta-mycket-strul 2016-07-13
Johnson, S. (2013). Transferable skills. I Bailey, R. Barrow, D. Carr, & C. McCarthy (Eds.), The SAGE Handbook of Philosophical of Education (s. 353-367). UK: SAGE Publications Ltd.
Johnston, L. H., & Milne, D. L. (2012). How do supervisee's learn during supervision? A Grounded Theory study of the perceived developmental process. Cognitive Behaviour Therapist, 5(1), 1-23. Justitiedepartementet 2016. Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende
Polismyndigheten. (Ju2015/09812/LED(delvis) Ju2015/02002/PO Ju2015/02071/PO m.fl.).
Karp, S., & Stenmark, H. (2011). Learning to be a police officer. Tradition and change in the training and professional lives of police officers. Police Practice & Research, 12(1), 4-15.
Kelchtermans, G. (1993). Getting the story, understanding the lives: From career stories to teachers' professional development. Teaching and Teacher Education, 9(5), 443-456.
Kolb, A. Y., & Kolb, D. A. (2009). The Learning Way: Meta-Cognitive Aspects of Experiential Learning. Simulation & Gaming, 40(3), 297-327. Kolb, D. A., Boyatzis, R. E., & Mainemelis, C. (2001). Experiential learning
theory: Previous research and new directions. I R. J. Sternberg & L.-f. Zhang (Eds.), Perspectives on thinking, learning, and cognitive styles. (s. 227-247). Mahwah, NJ, US: Lawrence Erlbaum Associates Publishers.
Kratcoski, P. C. (2004). Police Education and Training in a Global Society: Guest Editor's Introduction. Police Practice and Research, 5(2), 103-105.
Kronkvist, O. (2013). Om sanningen skall fram: polisförhör med misstänkta för grova brott. (Doktorsavhandling), Linnéuniversitetet, Växjö. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund:
Student-litteratur.
Lander, I. (2013). Obstacles for changes within the (Swedish) police force: Professional motivations, homosociality, and ordering practices. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 14(1), 43-61.
Larsson, P. (2010). Tillit til politiet: Fra nærhet til forhandlet legitimitet. I S. R. Runhovde (Ed.), Tillit til politiet (Vol. 4, s. 7-19). Oslo: Politihøgskolen.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International journal of research & method in education, 32(1), 25-38.
Lauritz, L. E. (2009). Spirande polisidentiteter: En studie av polisstudenters och nya polisers professionella identitet. (Doktorsavhandling), Umeå universitet.
Lauritz, L. E., & Karp, S. (2013). Impact of Selection and Distrust in Construction of Professional Police Identity. I M. C. de Guzman, A. M. Das, & D. K. Das (Eds.), The Evolution of Policing: Worldwide Innovations and Insights (s. 77-90). Boca Raton: Crc Press.
Lauvås, P., & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori (2., [utök.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Liliequist, B. (2003). Ludwik Flecks jämförande kunskapsteori. (Doktorsavhandling), Institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, Umeå.
Macvean, A., & Cox, C. (2012). Police education in a university setting: emerging cultures and attitudes. Policing, 6(1), 16-25.
Manning, P. K. (2010). Policing Contingencies. Chicago, US: University of Chicago Press.
McCoy, M. R. (2006). Teaching style and the application of adult learning principles by police instructors. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 29(1), 77-91.
McNulty, E. W. (1994). Generating Common Sense Knowledge Among Police Officers. Symbolic Interaction, 17(3), 281-294.
Mezirow, J. (1990). How critical reflection triggers transformative learning. I J. Mezirow (Ed.), Fostering critical reflection in adulthood- A guide to Transformative and Emancipatory Learning (s. 1-20). San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
Moon, J. A. (2004). Reflection in learning and professional development: Theory and practice. London: Routledge.
Nitz, L. (2011). Låt poliserna bli högskoleutbildade. Västmanlands Läns Tidning. Nerladdad från http://vlt.se/asikt/debatt/1.1170615-polisforbundet-lat-poliserna-bli-hogskoleutbildade 2016-05-10 Ohlsson, J. (2013). Team learning: collective reflection processes in teacher
teams. Journal of Workplace Learning, 25(5), 296-309.
Orland‐Barak, L. (2006). Convergent, divergent and parallel dialogues: knowledge construction in professional conversations. Teachers and Teaching, 12(1), 13-31.
Paoline, E. A., & Terrill, W. (2007). Police Education, Experience, and the Use of Force. Criminal justice and behavior, 34(2), 179-196.
Peterson, A. (2009). The researchers Gaze - A Critical Agenda for research on policing. Föreläsning på Nordisk Politiforskningsseminar, Oslo 14/8 2009.
Petersson, O. (2015). Att bli polis: Från utbildningens förväntningar till gatans norm. (Doktorsavhandling), Norstedts Juridik, Stockholm. Polanyi, M. (1962/2002). Personal knowledge: Towards a post-critical
philosophy. London: Routledge.
Polisen.se 2014. Bli polis- Statistik.
http://www.polishogskolan.se/Polisprogrammet/ Nerladdad 2015-01-15 13:27: Rikspolisstyrelsen.
Polishögskolan 1995. Professionell handledning av polisspiranter- slutrapport. Polishögskolan.
Polishögskolan 1996. Rapport från Utvecklingsgruppen vid Polishögskolan Del 1 juni 1996: Förändrad polisutbildning för förändrad polisroll. Polishögskolan 2002. Utbildningsplan Polisprogrammet 80 poäng.
(PHS-761-3859 /02).
Polishögskolan 2014a. Aspiranthandledarutbildning. (A282.276/2013). Polishögskolan 2014b. Polisiär grundutbildning- En kartläggning av
höstterminen 2013. (A435.617/2014). Polishögskolan.
Polishögskolan 2014c. Utbildningsplan Polisprogrammet. (A257.845 /2014). Polishögskolan.
Polismyndigheten 2015. Aspirantutbildning - organisation och ansvarsfördelning. (A245.764/2015).
Polismyndigheten i Stockholms län 2014. Årsberättelse.
Rachlew, A. (2010). Å forske på sine egne. Paper presented at the Arbeidsmetoder og metodearbeid i politiet, Oslo 2010.
Rantatalo, O., & Karp, S. (2016). Collective reflection in practice: an ethnographic study of Swedish police training. Reflective Practice, 1-16.
Rantatalo, O., Karp, S., Ghazinour, M., & Lauritz, L.-E. (2015). Hur utvecklas nya polisers reflexiva förmågor under yrkes-socialisation? – en agenda för framtida forskning (How do new police officers develop their ability to reflect during socialisation?). Paper presented at the The Past, the Present and the Future of Police Research, Växjö. Reid, A.-M. (2015). The role of the practice trainer as an agent of
co-configuration. Studies in Continuing Education, 37(2), 170-186. Reynolds, M., & Vince, R. (2004). Organizing Reflection: An Introduction. I
Rikspolisstyrelsen 2000. Utvärdering av den nya grundutbildningen för poliser. Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen 2009. FAP 761-1 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas medverkan vid utbildning av polisaspiranter och nationell kursplan för aspirantutbildning. (RPSFS 2009:6).
Rikspolisstyrelsen 2012. Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen HR-704-317/11. (HR-704-317/11). Rikspolisstyrelsen 2013. Nationell kursplan för Polisaspirantutbildning.
(HR-761-460/09).
Rodgers, C. (2007). Att definiera reflektion: John Dewey och det reflektiva tänkandet. I C. Brusling & G. Strömqvist (Eds.), Reflektion och praktik i läraryrket (s. 49-79). Lund: Studentlitteratur.
Rolf, B. (1995). Profession, tradition och tyst kunskap : en studie i Michael Polanyis teori om den professionella kunskapens tysta dimension. Nora: Nya Doxa.
Rønnestad, M. H., & Skovholt, T. M. (2003). The journey of the counselor and therapist: Research findings and perspectives on professional development. Journal of career development, 30(1), 5-44.
Schön, D. A. (1983). The reflective practitioner: How professionals think in action (Vol. 5126). U.S.: Basic books.
Selander, S. (2006). Kunskapsformer, topiskt tänkande och tolknings-praktiker. I A. Bronäs & S. Selander (Eds.), Verklighet, verklighet. Teori och praktik i lärarutbildning. (s. 1-223). Finland: Norstedts Akademiska förlag.
SFS 1984:387. Polislagen Justitiedepartementet. SFS 1993:100. Högskoleförordning.
SFS 2014:1104. Polisförordningen. Justitiedepartementet.
SFS 2014:1105. Förordning om utbildning till polisman. Justitiedepar-tementet.
SOU 2007:39. Framtidens polis. Justitiedepartementet.
SOU 2008:39. Framtidens polisutbildning. Justitiedepartementet.
SOU 2016:39. Polis i framtiden - polisutbildningen som högskoleutbildning. Stockholm: Elanders.
Stenmark, H. (2005). Polisens organisationskultur: En explorativ studie. (Doktorsavhandling), Umeå universitet.
Stephens, C., & Long, N. (2000). Communication with police supervisors and peers as a buffer of work-related traumatic stress. Journal of Organizational Behavior, 21(4), 407-424.
Sundli, L., & Söndenå, K. (2007). Reflektion och handledning i lärar-utbildningens praktik. I C. Brusling & G. Strömquist (Eds.), Reflektion och praktik i läraryrket (s. 167-195). Lund: Studentlitteratur.
Swennen, A., Jones, K., & Volman, M. (2010). Teacher educators: their identities, sub‐identities and implications for professional development. Professional Development in Education, 36(1-2), 131-148.
Thång, P. O. (2013). Yrkespedagogisk forskning i vardande? I I. Wernersson & I. Gerrbo (Eds.), Differentieringens janusansikte-En antologi (s. 223-257). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
TT. (2016). Sänkta begåvningskrav på poliser. Dagens Nyheter. Nerladdad från http://www.dn.se/nyheter/sverige/sankta-begavningskrav-pa-poliser/ 2016-07-13
Tveiten, S. (2010). Yrkesmässig handledning - mer än ord (3 ed.). Lund: Studentlitteratur.
Tveiten, S., & Severinsson, E. (2006). Communication–a core concept in client supervision by public health nurses. Journal of nursing management, 14(3), 235-243.
Tyler, M. A., & McKenzie, W. E. (2011). Mentoring first year police constables: police mentors' perspectives. Journal of Workplace Learning, 23(8), 518-530.
Tyler, M. A., & McKenzie, W. E. (2014). Training by the dashboard lights: Police training officers' perspectives. Studies in the Education of Adults, 46(1), 74-90.
Van Ham, I., Verhoeven, A. A. H., Groenier, K. H., Groothoff, J. W., & De Haan, J. (2006). Job satisfaction among general practitioners: A systematic literature review. European Journal of General Practice, 12(4), 174-180.
Van Maanen, J. (1975). Police socialization: A longitudinal examination of job attitudes in an urban police department. Administrative Science Quarterly, 20(2), 207-228.
Webster-Wright, A. (2009). Reframing professional development through understanding authentic professional learning. Review of educational research, 79(2), 702-739.
Weick, K. E., Sutcliffe, K. M., & Obstfeld, D. (2005). Organizing and the process of sensemaking. Organization Science, 16(4), 409-421.
Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab: Vetenskapsrådet (The Swedish Research Council).
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (1). Stockholm.
White, D. (2006). A Conceptual Analysis of the Hidden Curriculum of Police Training in England and Wales. Policing & Society, 16(4), 386-404. White, D., & Heslop, R. (2012). Educating, legitimising or accessorising?
Alternative conceptions of professional training in UK higher education: a comparative study of teacher, nurse and police officer educators. Police Practice and Research, 13(4), 342-356.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wieslander, M. (2014). Ordningsmakter inom ordningsmakten: Diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald. (Doktorsavhandling), Karlstad University, Karlstad. (Series: Karlstad University Studies; 2014:40 )
Wimelius, M. E. (2013). Mänskliga rättigheter, svenska myndigheter och svensk polis. I N. Eklund & L. Landström (Eds.), Polisen - verksamhet och arbete (s. 41-65). Malmö: Liber.
von Wright, M. (2003). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Uddevalla: Daidalos. Young, M. (1994). An Inside Job. Australian & New Zealand Journal of