• No results found

53 Uthållighet: Orka stå kvar. Utvecklingsarbete tar tid och organisatoriska förändringar påverkar

möjlighet till uthållighet. För många satsningar på gång samtidigt, stötvisa pengar och externt finansierade projekt från olika aktörer kan i värsta fall skapa motsatsen till uthållighet. Skapa istället förutsättningar för långsiktiga strategiska satsningar, genomför saker i full skala och följ upp resultaten.

Framtida studier

Denna studie har undersökt det strategiska ledarskapets betydelse för etablering av evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Resultaten visar stora skillnader i uppfattning mellan chefer och medarbetare men även likheter i uppfattningar om vad som behövs. Utifrån att empirin samlades in under

vår/sommar 2013 (enkäten) och 2014 (fokusgrupperna) vore det intressant att följa upp resultaten och undersöka om det skett några förändringar; är det t ex fortfarande lika stora skillnader i uppfattning? I båda stadsdelarna har såsom beskrevs i bakgrundkapitlet flera förändringar skett på ledningsnivå – har detta haft någon inverkan på det strategiska ledarskapet såsom det undersökts i denna studie?

De två stadsdelar har lagt ner mycket energi och resurser på sitt utvecklingsarbete och de har kommit en bit på väg. Hur ser det ut överlag i kommunala organisationer? Finns det stora skillnader mellan medarbetare och chefers uppfattning generellt? Det vore intressant om dessa frågor

undersöktes i ett större perspektiv.

Andra intressanta studieobjekt vore att studera tillgången till de andra organisatoriska

förutsättningarna för EBP inom socialtjänsten som beskrevs i kapitlet Tidigare forskning. Särskilt intressant skulle vara att undersöka faktorn lärandekultur kopplat till Scheins ramverk om

organisationskultur. Finns det tillgång till och möjlighet till en lärandekultur inom socialtjänsten i Sverige idag och på vilket sätt yttrar det sig i så fall?

54

Referenser

Aarons, G. A., Ehrhart, M. G., Farahnak, L. R., (2014). The implementation leadership scale (ILS):

Development of a brief meaure of unit level implementation leadership. Implementation Science 9:45.

Alvesson, M., Sköldberg, K., (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod 2 uppl. Studentlitteratur: Lund.

Austin, M., Dal Santo, T., Lee, C., (2012). Building organizational supports for research-minded practitioners. Journal of Evidence-Based Social Work, 9:1-2, 174-211.

Austin, M., Lee, C., (2012a). Building organizational supports for knowledge sharing in county human service organizations: A cross-case analysis of works-in-progress. Journal of Evidence-Based Social Work, 9:1-2, 3-18.

Austin, M., Dal Santo, T., Lee, C., (2012b). Building organizational supports for research minded practitioners. Journal of Evidence-Based Social Work, 9:1-2, 174-211.

Avby, G., Nilsen, P., Abrandt Dahlgren, M. (2014). Ways of understanding evidence-based practice in social work: A qualitative study. British Journal of social work, (44), 6, 1366-1383.

Bergmark, A., Bergmark, Å., Lundström, T., (2006). Mot en evidensbaserad praktik?

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2.

Bergmark, A., Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik, praktik.

Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, Alan., (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Damschroder, L., Aron, D., Keith, R., Kirsh, S., Alexander, J., Lowery, J., (2009). Fostering implementation of health services research findings into practice: a consolidated framework for advancing implementation science. Implementation Science 4:50.

Daniels, A. C., Daniels, J.E., (2006). Performance management. Changing behavior that drives organizational effectiveness. Atlanta: Performance management publications.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga projekt inom samhällsvetenskapen.

Lund: Studentlitteratur.

Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches.

3rd ed. Thousand Oaks, CA: Sage.

Evidence-Based Medicine Working Group. (1992). Evidence-Based Medicine – A new approach to teaching the practice of medicine. JAMA: Vol 268. No 17.

Fixsen, D. L., Naoom, S. F., Blase, K. A., Friedman, R. M. & Wallace, F., (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL: University of South Florida, Louis de la Parte Florida Mental Health Institute, The National Implementation Research Network (FMHI Publication

#231.

55

Gifford, W., Davies, B., Edwards, N., Griffin, P. & Lybanon, V. (2007). Managerial leadership for nurses' use of research evidence: an integrative review of the literature. Worldviews of Evidence Based Nursing, 4: 126-45.

Gray, M., Joy. E., Plath, D., Webb, S. (2013). Implementing Evidence-Based Practice: A Review of the Empirical Research Literature. Research in Social Work Practice. Nov 15;23(2):157–66.

Hunter, D., (2006). Using a theory of change approach to build organizational strength, capacity and sustainability with not-for-profit organizations in the human service sector. Evaluation and program planning: 29 p193-200.

King, N. Using templates in the thematic analysis of text i Cassell C, Symon G, editors. Essential guide to qualitative methods in organizational research. London: Sage Publications; 2004. p. 256–69.

Kvale, S., (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Denmark: Nayana Press.

Ljungberg, A., Larsson, E. (2015). Processbaserad verksamhetsutveckling Varför – vad - hur? Lund:

Studentlitteratur.

Jergeby, U. red (2008). Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: IMS och Gothia förlag.

Kitson, A.L., Rycroft-Malone, J., Harvey, G., Mc Cormack, B., Seers, K., Titchen, A., (2008).

Evalutating the successful implementation of evidence into practice using the PARiHS framework:

theoretical and practical challenges. Implementation Science 2008, 3:1 Kitson et al: licensee BioMed Central Ltd.

Meyers, D.C., Durlak, J., A., Wandersman, A., (2012). The quality implementation framework: a synthesis of critical steps in the implementation process. Am J Community Psychology. 50:462-480.

Mayne, J. (2006). Studies are not enough: The necessary transformation of evaluation. The Canadian Journal of Program Evaluation: Vol. 21 No. 3 p93-120.

Norman, G. (2010). Likert scales, levels of measurement and the “laws” of statistics. Adv in health science educations: 15:625-632.

Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Sveriges Kommuner och Landsting SKL.

Oscarsson, L., Gärdegård, A., Larsson, A., (accepted). Organizational Core Factors for the Implementation and Exercise of an Evidence-based Practice focusing on Client Outcome – a model.

accepted in Research on Social Work Practice.

Ovreveit, J. (2009) Effective leadership of improvement: the research. International Journey of clinical leadership, 16.

Ovretveit, J. (2010). Improvement leaders: what do they and should they do? A summary of a review of research. Quality and Safety in Health Care, 19: 490-2.

Pollitt, C., & Bouckaert, G. (2004). Public management reform: A comparative analysis. Oxford, Oxford University Press.

56

Reynolds, S. (2000). The anatomy of evidence-based practice: principles and methods i Trinder, L.

& Reynolds, S. ed. Evidence based practice. A critical appraisal. Blackwell Science, Oxford.

Rycroft-Malone, J., et al (2004). The PARISH framework – a framework for guiding the

implementation of evidence-based practice. Journal of nursing care quality. Vol 19, No 4, pp 297-304.

Lippincott Williams & Wilkins, inc.

Sackett, Straus, & Richardson, Rosenberg. (2006). Evidence-based practice. Foundations of Evidence-Based Social Work Practice, 35.

Sandström, B., Borglin, G., Nilsson, R., Willman, A. (2010). Promoting the implementation of evidence-based practice: a literature review focusing on the role of nursing leadership. Worldviews of Evidence Based Nursing, 4: 126-45.

Schein, E. (2010). Organizational culture and leadership. 4th edition. San Francisco, CA: Jossey-Bass.

Socialstyrelsen, (2010). Södermalmsprojektet – ett försök att implementera evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Artikel nr 2010-10-21.

Socialförvaltningen, Stockholms stad (2015). Kompetensutveckling mot en evidensbaserad praktik inom den sociala barn och ungdomsvården. Slutrapport: Dnr 2011-3010065.

Socialstyrelsen, (2012). Att leda en evidensbaserad praktik – en guide för chefer i socialtjänsten.

Stockholm: Socialstyrelsen. Artikel nr 2012-10-2.

Socialstyrelsen, (2013). Behov av stöd vid implementering av nationellt kunskapsstöd – första linjens chefer. Stockholm: Socialstyrelsen. Artikel nr 2013-9-6.

Socialstyrelsen, (2014). Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010 och 2013. Kommunala enhetschefer om evidensbaserad praktik och använding av evidensbaserade metoder inom

socialtjänstens verksamhetsområden. Stockholm: Socialstyrelsen. Artikel nr 2014-3-17.

Socialstyrelsen, (2015). Förutsättningar för att etablera evidensbaserad praktik i socialtjänsten – en intervjustudie med chefer inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Artikel nr 2015-6-34.

Svanevie, K. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: Från idé till praktik. Umeå: Institutionen för socialt arbete.

Svanevie, K. (2013). Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund: Studentlitteratur.

Socialdepartementet (2010): Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten – en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting.

SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Betänkande av utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst. Stockholm: Fritzes.

Kommunstyrelsens förslag till budget 2015 för Stockholms stad (Dnr 111-459/2014).

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning Vetenskapsrådet: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4.

Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.

Studentliteratur: Lund.

57

Övrigt

Projektplan för projektet ”Förutsättningar för Implementering av Resultatstyrning och

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten” (FIRE). (2013). Socialtjänstförvaltningen Stockholms stad.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning (2011). Familjeenhetens bidrag till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse.

Verksamhetsplan 2012 för Södermalm stadsdelsförvaltning. DNR 1257-2011-1.1.

58

Bilagor

Bilaga 1. Enkätfrågor och tabell med svarsbortfall

Related documents