Frågeställning Bedömning av pats hjälpbehov. Testdatum 04-03-29, 04-09-29 samt 04-09-30.
Testmetoder WAIS III, FAS, Rey Complex Figure Test, SCID II, DSM IV,
Rorschach samt Intervju.
Testsituation Pat var motiverad till att testas. I den strukturerade situationen som
en testning utgör var uppmärksamhet, koncentration och uthållighet bra. Hon gav formell och emotionell kontakt.
Testresultat Resultatet på WAIS hamnade i sin helhet i den nedre
normalzonen, d v s under en normalprestation. Resultaten på performancedeltesten var lägre än på den verbala delskalan. Undantaget Aritmetik som fick sämst resultat av alla deltest. Detta kan tyda på att en funktionsnedsättning har skett. De vägda poängen fördelar sig enl följande på en skala mellan 1-19 där 10 utgör medelpoängen. Deltest Skalpoäng Bildkomplettering 6 Ordförråd 11 Symboler-Kodning 4 Likheter 9 Blockmönster 6 Aritmetik 3 Matriser 8 Sifferrepetition 8 Information 11 Bildarrangemang 6 Förståelse 9
Resultatet visar att arbetsminnet inte fungerar så bra. Även det visuella minnet samt förmågan att mentalt bearbeta information är nedsatt. Testresultaten visar också att spatial analys och
perceptuell organisation utgör problem för pat. D v s utredningen visar kognitiva och exekutiva svårigheter.
Hennes premorbida förmåga tycks ha befunnit sig på normalnivå baserat på demografiska data. En funktionsnedsättning kan därför ha ägt rum.
Resultatet på ordflödesprovet FAS hamnade under en medelpoäng. Det mäter bl a semantiskt minne.
På det visuospatiala minnesprovet Rey Complex Figure Test erhöll pat ett resultat inom normalzonen på kopieringen. Vid
återgivningen ur minnet 3 minuter senare missade hon många detaljer och resultatet hamnade något under en medelprestation. Förutom spatialt minne visar testet kognitiva processer som
inkluderar planering och organisation samt problemlösningsstrategier. SCID II, DSM IV, Intervju samt Rorschach visar indikationer på narcissistisk personlighetsstörning. Hon har även paranoida drag och kan vara misstänksam mot sin omgivning. Resultatet på
utredningen visade även antisociala inslag i pats personlighetsstruktur.
med frustration och dålig impulskontroll om hon utsätts för stress.
Tycks ha vissa svårigheter i sociala sammanhang och kan ha problem i interaktioner med andra människor. Försöker mestadels hålla sina egna känslor under sträng kontroll. Kan ha svårt att reglera sina egna känslor. Är således en emotionellt reserverad person som inte gärna visar sina känslor för andra människor. Hon kan ha svårt att handskas effektivt med komplexa situationer vilket kan göra henne mindre effektiv. Föredrar enkla lösningar på problem som uppstår i livet. Hon hushållar med sina egna resurser. Rorschach visade en tendens att hon övervärderar sin egen
betydelse. Har dock ett intresse för omvärlden och vad som händer där.
Pat har begränsningar vad gäller social kompetens. Tycks även ha en begränsad kapacitet att få nära relationer till andra människor. Hon kan därför bli isolerad.
Fattar beslut utan att tänka igenom dessa så noga innan. Har liten tolerans för det oväntade och känner sig bekvämast i välkända och välstrukturerade situationer.
Hennes kognitiva kapacitet är begränsad. Hon lägger för lite energi på att söka efter sammanhang mellan händelser.
Tycks dock ha en adekvat uppfattning om sig själv samt kan oftast förutse konsekvenserna av sitt eget handlande. Kan ha en
individualistisk och okonventionell orientering mot omvärlden. Hon har således svårt att handskas med känslor eller känslofyllda situationer och om hon gör det kan hon bli disorganiserad. Hon har en benägenhet att bagatellisera upplevelser. Kan vara rigid i sitt tankemönster och har då svårt att modifiera sitt eget beteende. Har dock oftast förmåga att tänka logiskt och komma fram till adekvata beslut. Associationsflödet är normalt.
Översikt Pat har liten tolerans för oväntade situationer och fungerar bäst i Rorschach välkända och välstrukturerade situationer. Föredrar enkla lösningar
även på komplexa problem.
Kan ha ett okonventionellt sätt att se på människor och händelser vilket kan leda till oacceptabla handlingar.
Pat har god realitetsprövning, det är inget psykotiskt i protokollet. CDI gav utslag i Rorschach vilket innebär att hon inte alltid har tillgång till sina egna resurser. Ett känslomässigt tillbakadragande
och en beteendemässig passivitet. Kan i vissa sammanhang te sig resurssvag och har svårt att klara av alla krav i livet.
Vidare visar Rorschachtestningen att pat kan övervärdera sig själv och sin egen betydelse. Hon har en narcissistliknande
personlighetsstruktur.
Pat tycks ha svårt att handskas med dagliga livet och de sociala situationer som uppstår. Har begränsade sociala färdigheter vilket kan gå ut över hennes interpersonella relationer.
Pats allmänpsykiska tillstånd
Pat har psykologiska försvar som bl a håller känslor borta och hon kan intala sig själv att hon mår bra nu. Utredningen visar att det finns starka indikationer på narcissistisk- samt antisocial personlighetsstörning. Detta har kommit fram i DSM IV, SCID II samt Rorschach. Hon kan få dålig impulskontroll vid stressfyllda situationer. Inget psykotiskt framkommer i utredningen. Uppger att hon varken känner sig deprimerad eller ångestfylld.
Uppfattning om sig själv och sin omgivning
Ser sig själv som ett ”offer” för sociala myndigheter. Önskar att hon och sambon blir stöttade så att de kan ta hand om barnet själva. Pat vill koma i kontakt med vuxenpsykiatrin för en
stödjande samtalskontakt. Uppger att förhållandet är stabilt mellan henne och sambon. Umgås inte alls med kriminella längre.
Känslomässig mognad
Hennes allmänintellektuella nivå befinner sig under normalzonen. Narcissistiska tendenser kan försvåra det känslomässiga tillståndet. Tycks ha svårt för att ge uttryck för och att visa sina känslor.
Empatisk förmåga
Personer med narcissistisk personlighetsstörning kan ha svårare med den empatiska förmågan p g a att de ofta sätter sina egna behov i främsta rummet. Det utesluter dock inte en empatisk förmåga. Pat tycks inte lida av att barnet har farit illa, utan mer att hon själv har blivit orättvist behandlad. Pat tycker själv att hon kan vara medkännande.
Hur hon tänker runt graviditet och föräldraskap
Pat säger att det är spännande att vänta barn. Dock skrämmer det henne att få ansvar för någon livet ut. Samtidigt roligt att få känna sig behövd. Pat vill inte prata om misshandeln. Säger att hon inte kommer ihåg något alls beträffande den.
Annat
Pat tycker själv att det är viktigt att hon får stöd då barnet är fött. Är rädd för att bli ensamstående med barnet, men säger att den risken inte är så stor eftersom förhållandet med sambon är stabilt. Jag anser att pat behöver mycket stöd för att klara av sitt
föräldraskap. Hon har inte på ett adekvat sätt tagit in att hon har misshandlat sitt barn.
Samman- Pats allmänintellektuella nivå befinner sig enl normerna för WAIS fattning III på gränsen mellan nedre normalzonen och låg, d v s under en
medelprestation. Hennes kognitiva och exekutiva funktioner tycks i vissa avseenden vara nedsatta.
Den premorbida nivån torde ha befunnit sig på normalzonen baserat på demografiska data. En funktionsnivåsänkning kan därför ha ägt rum.
Intervju med pat DSM IV, SCID II samt Rorschach visar
indikationer på narcissistisk personlighetsstörning. Det finns även paranoida och antisociala drag i hennes personlighetsstruktur. PP
Leg psykolog
(Anm. Texten är oavkortad. Språk och rubriksättning har bevarats intakt. Dock har patientens namn tagits bort och på fyra ställen i texten har namnet ersatts med av psykologen använd förkortning ”pat”. Ingen bilaga fanns. Förklaringar saknas till en mängd facktermer.)