Utlösande faktorer/misstanke

I kapitel 2 diskuteras hanteringen av markföroreningar i Sverige utgående från ett nationellt perspektiv respektive utgående från drivkrafter för privata initiativ. Som framgår av den beskrivningen är de vanligaste anledningarna till att ett företag börjar arbeta med markföroreningar (utan inbördes rangordning):

• Påstötning från tillsynsmyndigheten, eventuellt med hot om föreläggande • Nyanläggning, utbyggnad eller exploatering för andra ändamål

• Överlåtelse av bolag, verksamhet (inkråm) eller fastighet • Kommunicerad policy – frivilligt åtagande

• Påtalande vid miljörevision

• Synlig påverkan (vegetationsskador, fiskdöd, etc.)

I princip kan även misstankar om förorening komma från kringboende eller miljö- organisationer. Detta skedde t.ex. i det välkända fallet med BT Kemi i Teckoma- torp under andra halvan av 1970-talet. Erfarenhetsmässigt är dock detta inte en särskilt vanlig utlösande faktor.

I några av de fallstudier som intervjuades inom denna studie företog företaget egna övergripande inventeringar av möjliga och faktiska föroreningsskador. Detta gav miljöfunktionen i företaget möjlighet att ha en god överblick över problemets omfattning och att få en god erfarenhetsbas för att kunna göra ansvarsutredningar, genomföra undersökningar och värdera av problemet företagsekonomiskt. Från intervjuerna framkom det vidare att ett aktivt inventeringsarbete normalt upplevdes som förtroendeskapande i kontakterna med tillsynsmyndigheten.

De företag som genomförde översiktliga inventeringar använde olika system att dokumentera resultatet av inventeringen. Ett sätt var den metod som tagits fram i det offentligt finansierade programmet, den s.k. MIFO-metoden (Metod för Inven- tering av Förorenade Områden) varvid resultatet fås i form av en riskklassning av föroreningsskadan. Företaget kommenterade i intervjun att man såg fas 1 av MIFO- metoden, dvs. den fas som bygger på arkivstudier och annat tillgängligt material. När man kom till fas 2 menade företaget att skillnaden mellan förstudier och mer kvalificerade studier med platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar tenderade att försvinna.

I ett annat av praktikfallen sammanställdes inventeringar och undersökningar i ett excelblad. Dokumentationen användes sedan för att uppskatta risker och sane- ringsbehov liksom beräknade utgifter för de platser som inte var undersökta. Även om företaget i dagsläget inte gjorde några avsättningar i årsredovisningen för fram- tida utgifter utan bokförde dessa när de utföll så innehöll excelbladet huvuddelen av de uppgifter som skulle behövas för att besluta om avsättningar.

Ett företag som är aktivt på ett fåtal platser i Sverige hade genomfört relativt noggranna undersökningar och kostnadsuppskattningar med hjälp av flera kon- sulter. Resultatet av undersökningarna avstämdes med tillsynsmyndigheten varvid överenskoms att åtgärder inte var nödvändiga. Företaget åtog sig däremot att hålla

föroreningarna under kontroll genom regelbunden provtagning. Dessa framtida utgifter skuldfördes inte i räkenskaperna.

Inventeringar kan företas och dokumenteras på flera olika sätt. En systematisk dokumentering av inventeringsresultatet underlättar såväl undersökningar/åtgärds- utredningar som beräkning av utgifter och den företagsekonomiska redovisningen av dessa.

9.3 Ansvarsutredning

Som nämnts tidigare har de fallstudieintervjuer som genomförts inom projektet tydligt visat att ansvarsfrågan är en primär drivkraft för företag att arbeta med markföroreningar. Samtliga praktikfall hade som rutin att genomföra en ansvars- utredning innan man gav sig i kast med en teknisk utredning av förorenings- situationen.

I avsnitt 3.2 beskrivs den lagstiftning som styr vem som är ansvarig för att bära kostnader för undersökning och avhjälpande av föroreningsskador. Eftersom lag- stiftningen har ändrats under tidens gång kan en ansvarsutredning bli komplicerad. Detta gäller speciellt om den förorenande verksamheten har bytt ägare eller genomgått andra förändringar under årens lopp. Miljöskyddslagens införande den 1 juli 1969 och införandet av Miljöbalken den 1 januari 1999 är två datum som är viktiga när det gäller ansvar för föroreningar.

I det följande beskrivs det underlag som behöver tas fram i en ansvarsutredning beroende på när den förorenande verksamheten pågått och när fastigheten för- värvats. Avsnittet bygger i stor utsträckning på Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden som är inriktad på myndigheternas hantering av ansvarsfrågan. Det underlag som behövs för en genomlysning av ansvarsfrågan torde dock vara likartat för ett företag.

Verksamheten har upphört före 1 juli 1969

Som underlag för en ansvarsutredning behövs följande underlag:

• Indikationer på att den ursprungliga verksamheten har fortsatt efter 1 juli 1969, t.ex. genom överlåtelse eller efter omlokalisering

• Eventuellt föreskrivna avhjälpandeåtgärder i tidigare tillstånd • Typ av föroreningsskada

• Indikationer på att ett förvaringsfall föreligger

Om det finns indikationer på att ett förvaringsfall föreligger, se avsnitt 3.2.3, behöver dessutom följande material tas fram:

• Fastighetsbeteckning

• Fastighetsägare (nuvarande och eventuellt tidigare) • Andra omständigheter av betydelse, t.ex.:

o var på fastigheten som åtgärder krävs

Verksamhet har pågått efter 1 juli 1969

Om verksamheten har pågått efter den 1 juli 1969 är verksamhetsutövaren ansvarig för att utföra och bekosta de undersökningar utredningar och avhjälpandeåtgärder som bedöms skäliga. Om det finns flera verksamhetsutövare som bidragit är dessa solidariskt ansvariga.

Det underlag som behöver tas fram i ansvarsutredningen inkluderar: • Utredning om när verksamheten upphörde eller om den alltjämt pågår • Eventuella avhjälpandevillkor i tillstånd

• Typ av skada

• Avhjälpandebehov och kostnader för möjliga åtgärder

• Utredning om vilka verksamhetsutövare som kan ha bidragit till föro- reningen efter den 1 juli 1969. Denna bör inkludera kedjan av verksam- hetsutövare från 1 juli 1969 med organisationsnummer/personnummer, överlåtelser och fusioner. Notera att även inkråmsöverlåtelser kan med- föra ansvar

• Andra omständigheter av betydelse, tex.:

o tid som förflutit sedan föroreningen inträffade

o om verksamheten bedrivits på ett accepterat sätt och med iakt- tagande av de villkor som vid varje tillfälle gällt

o planförhållanden

Fastighet som har överlåtits efter 31 december 1998

Det underlag som behöver tas fram i ansvarsutredningen omfattar i detta fall: • Utredning om när verksamheten upphörde

• Typ av skada

• Fastighetsbeteckning

• Fastighetsägare inklusive tidigare fastighetsägare som förvärvat fastighe- ten efter 31 december 1998.

• Uppgift om eventuell kännedom om föroreningsskadan eller om föro- reningsskada är av sådan art att fastighetsförvärvaren borde ha insett den • Andra omständigheter av betydelse, t.ex.:

o tid som förflutit sedan föroreningen inträffade

o om verksamheten bedrivits på ett accepterat sätt och med iakt- tagande av de villkor som vid varje tillfälle gällt

o planförhållanden