Insikten om människans fullständiga beroende av processer och kretslopp i naturen samt en rik biologisk mångfald växer sig allt starkare. Ekosystemtjänster behöver inkluderas i beslutsprocesser som rör matproduktion och markanvändning i jordbruket. Ett viktigt exempel på denna strävan är de etappmål inom miljömålsarbetet som anger att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integrerade i beslutsunderlag hos olika samhällsaktörer – kommuner, enskilda företag och näringsliv på lokal nivå (Miljödepartementet 2012). Denna litteraturgenom- gång visar på en rad utmaningar men också möjligheter när det gäller att inkludera eko- systemtjänster för att bättre beskriva jordbruket och dess utveckling mot ökad hållbarhet. Indikatorer är ett viktigt verktyg för att följa upp och kommunicera värdet av ekosystem- tjänster i jordbruket. För att ta fram lämpliga indikatorer behövs relevanta data och sammanfattningsvis kan sägas att på gårdsnivå finns det framförallt produktionsinriktade data eller data som tagits fram med syftet att delta i något miljöersättningsprogram. En del av utmaningen när man skall konstruera och beräkna indikatorer för ekosystemtjänster på gårdsnivå är just att vi har ett mycket omfattande och noggrant system för att beskriva, kvantifiera och värdera vissa delar av agroekosystemen – de försörjande tjänsterna – medan kvantifieringen av andra ekosystemtjänster är mer bristfällig. Vissa ekosystem- tjänster kan beskrivas i kvalitativa termer men är svåra att kvantifiera. Därmed är det en stor risk att dessa ekosystemtjänster osynliggörs eller åtminstone inte ges lika stor tyngd som de som enkelt kan kvantifieras i en indikator.
Många ekosystemtjänster uppvisar ett stort beroende av skalan. Ett exempel är kolsänkor i mark som utvecklas över längre tid. Analyser behövs av tidsaspekten för olika indika- torer och ekosystemtjänster och vilken uthållighet som krävs när det gäller att samla in och sammanställa data om dessa indikatorer. Vattenreglering i ett landskap är beroende av många gårdars markanvändning liksom naturgivna förutsättningar och här behövs analyser av hur dessa faktorer samverkar för att kunna ta fram information som är användbar på såväl gårdsnivå som på landskapsnivå. En viktig aspekt när indikatorer för
olika ekosystemtjänster tas fram är därför att beskriva hur de fungerar på olika skalor och i vilka fall det är viktigt att indikatorerna ger korrekt information för olika skalor. För att en indikator skall vara användbar behöver en siffra kunna jämföras med någon annan, och i det sammanhanget är det nödvändigt att vara klar över vilka siffror som skall jämföras. På gårdsnivå ser vi framförallt indikatorer som ett verktyg för att följa upp hur förutsättningarna för ekosystemtjänster förändras över tid inom gården. Att göra direkta jämförelser mellan gårdar är knappast möjligt eftersom skillnader i topografi, jordmån, lokalklimat, historisk brukning med flera faktorer kraftigt påverkar de ekosystemtjänster som finns och kan utvecklas på en specifik gård. Att jämföra en gård med kreatursskötsel i ett kulligt mellanbygdslandskap med en spannmålsgård i en slättbygd kommer sannolikt oftast att utfalla till mellanbygdsgårdens fördel eftersom förutsättningarna för en varierad brukning är mycket större i mellanbygden på grund av skillnader i topografin som från början ger större variationer i habitat. Men om ett antal relevanta indikatorer kan ge information om vilka åtgärder som förstärker den specifika gårdens ekosystemtjänster över tid bör detta vara en jämförelse och information som är viktig för den enskilde lantbrukaren.
En slutsats från litteraturgenomgången är att information om ekosystemtjänster via indikatorer hittills mest har tagits fram med syftet att utgöra beslutsunderlag på en större skala än den enskilda gården, d v s på regional, nationell eller t o m global nivå, och oftast i olika forskningsprojekt och samhällsprocesser. Vi har funnit få, om knappt några, exempel på hur information om ekosystemtjänster har används i kommunikationen med slutanvändare av jordbrukets produkter – det vill säga konsumenterna – och det finns ett fåtal exempel på kommunikation inom lantbrukets produktkedjor. Om en enskild gård eller en grupp av gårdar säljer sina produkter under eget varumärke och vill lyfta fram värdet av ekosystemtjänster i sina kundrelationer kan indikatorerna vara specifika för produktionen och gården. Om däremot en uppköpare som hanterar stora volymer av en produkt från många lantbruksföretag vill använda indikatorer för att beskriva samma ekosystemtjänster behövs enhetliga indikatorer som är enkla att ta fram för den enskilda gården och möjliga att vid behov verifiera/kontrollera samtidigt som de ska göra det möjligt att på något sätt kunna jämföra och premiera gårdar som stöd för inköpsbeslut. Som påpekats ovan är emellertid direkta jämförelser mellan gårdar svåra att göra då leveransen av många ekosystemtjänster i hög grad styrs av naturgivna förutsättningar som den enskilde lantbrukaren knappast kan påverka i det korta perspektivet.
Sammanfattningsvis behöver indikatorer utvecklas med specifika användningsområden i åtanke. Det gäller att klargöra vilka användarna av indikatorerna är. Eftersom åtgärder i jordbruket styrs av lantbrukarna på gårdsnivå utgör deras behov och möjligheter att hantera informationen och omsätta den i direkta åtgärder en viktig startpunkt. Därnäst behöver behov och åtgärdsmöjligheter hos myndigheter och olika aktörer i produkt- kedjorna, inklusive slutkonsumenter, tas med vid utformningen av indikatorer.
8
Slutsatser
Begreppet ekosystemtjänster är användbart för att synliggöra de nyttigheter som agro- ekosystemen levererar. Jordbruksföretagens verksamhet omfattar många olika typer av ekosystemtjänster, där de försörjande (mat, foder, fiber, energigrödor m m) är de traditionellt mest framträdande eftersom de handlas på en marknad, och därmed ger inkomster till lantbrukarna. Åtgärderna på den enskilda gården ger emellertid också flera andra ekosystemtjänster som vanligtvis inte kopplar direkt till en marknad, exempelvis jordmånsbildning, klimatreglering (kolinlagring), erosions- och vattenflödesreglering samt kulturarv. Ett jordbruk är dessutom beroende av ekosystemtjänster från den egna gården såväl som från det landskap som omger den. Exempel på sådana tjänster är pollinering, biologisk reglering av skadedjur och vattenrening.
Ekosystemtjänster som ofta kvantifieras och indikeras i den internationella litteraturen är klimatreglering (kolsänkor i skog och mark), rekreation och turism, vattenförsörjning och vattenreglering. Litteraturgenomgången i denna rapport visar att det finns mer eller mindre väl utvecklade indikatorer för olika ekosystemtjänster, men att de ofta är fram- tagna för större skalor än för gårdsnivå, som t ex landskap, region, nation, kontinent, eller globalt.
Litteraturgenomgången visar att det saknas indikatorer för att kvantifiera ett flertal ekosystemtjänster (andra än försörjande) på gårdsnivå trots att den enskilde lantbrukarens beslut är viktiga för gårdens leverans av ekosystemtjänster. Det finns emellertid olika exempel på indikatorer som kan användas i små skalor, framförallt på fältnivå och vi bedömer att det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla indikatorer som kan vara meningsfulla på gårdsnivå. Även indikatorer som har utvecklats för andra ändamål (som t ex miljöstöd inom jordbruket) kan vara relevanta för att följa upp ekosystem- tjänster i jordbruket.
Brist på indikatorer för gårdsnivån försvårar avvägningar mellan olika brukningsåtgärder och olika ekosystemtjänster, och mellan kortsiktig produktion av vissa ekosystemtjänster, framförallt försörjande, och andra ekosystemtjänster som är av mer långsiktig karaktär. Ett exempel är val av grödor i växtföljden. Med en mycket stor andel ettåriga grödor såsom spannmål för avsalu kan en god ekonomi uppnås på kort sikt, vilket dock kan ske på bekostnad av den långsiktiga uppbyggnaden av mullhalten i jorden som i sin tur påverkar markbördigheten i ett längre perspektiv. Ett annat exempel gäller naturbetes- marker och småbiotoper, d v s gårdens areal som inte definieras som åkermark, men som har en viktig roll för leveransen av många ekosystemtjänster, t ex pollinering, reglering av skadeinsekter och många kulturella tjänster. Dessa marker har länge varit på tillbakagång och deras mångfunktionella värde för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är viktig att kunna visa på.
De ekosystemtjänster som är kopplade till den långsiktiga bördigheten i åkermarken är helt avgörande för den framtida produktionen av de försörjande ekosystemtjänsterna. Långsiktig markbördighet är beroende av ett stort antal faktorer som påverkas av brukningsmetoder och produktionsinriktning, men som i ringa grad behandlats mer specifikt i litteraturen om ekosystemtjänster. Det gäller bland annat indikering av de ekosystemtjänster som är kopplade till markens innehåll av organiskt material och till de storskaliga kretsloppen av kol och näringsämnen. Indikatorer för olika ekosystemtjänster i relation till markprocesser förefaller vara särskilt viktiga. Metoder behöver utvecklas för att indikera bland annat kolinlagring och biologisk aktivitet så att den enskilda lant- brukaren ges möjlighet att följa och påverka markbördigheten på lång sikt.
Det finns också ett behov av att utveckla indikatorer för de ekosystemtjänster som har mer relevans för landskapsnivån än för den enskilda gården, t ex vattenflödesreglering och estetiska värden. Summan av alla gårdars åtgärder i en bygd kan ha stor betydelse för ekosystemtjänsterna som levereras och den enskilda gårdens åtgärder är en del i detta. Att
en gårds produktion av ekosystemtjänster både påverkar och är beroende av andra eko- systemtjänster i det kringliggande landskapet utgör en särskild utmaning för utveckling av indikatorer för dessa ekosystemtjänster eftersom systemgränserna blir svårdefinierade. De av landskapet naturgivna förutsättningarna är ibland helt avgörande för möjligheterna att producera en viss ekosystemtjänst från en viss gård. Detta påverkar naturligtvis handlingsutrymmet för den som idag brukar marken och försvårar direkta jämförelser mellan gårdar med olika förutsättningar. Om indikatorer utformas i syfte att bibehålla och förstärka viktiga ekosystemtjänster måste man beakta skillnader i de naturgivna förutsätt- ningarna. Den detaljerade utformningen av indikatorn och valet av referens kommer därmed att spela en stor roll för indikatorvärdena.
Användningen av indikatorer för ekosystemtjänster på gårdsnivå skiljer sig från
användning i produktkedjan, vid konsumentkommunikation eller gentemot myndigheter och beslutsfattare. En förutsättning för en framgångsrik utveckling och införande av indikatorer för ekosystemtjänster är att användningsområdet, syftet och behovet med indikatorerna klargörs. Det är också viktigt att involvera intressenter när man gör
bedömningar av ekosystemtjänster, inte minst när man behöver göra avvägningar mellan olika typer av ekosystemtjänster vilket kan kräva engagemang och beslut på flera olika samhällsnivåer.
9
Referenser
Barrios, E. 2007. "Soil biota, ecosystem services and land productivity." Ecological Economics 64 (2):269-285. doi: Doi 10.1016/J.Ecolecon.2007.03.004.
Barrios, E., Delve, R. J., Bekunda, A., Mowo, J., Agunda, J., Ramisch, J., Trejo, M. T., och Thomas, R. J. 2006. "Indicators of soil quality: A South-South development of a methodological guide for linking local and technical knowledge." Geoderma 135:248-259. doi: 10.1016/j.geoderma.2005.12.007.
Benoit, R. J. 1971. "Self-purification in natural waters." In Water and Water Pollution Handbook, edited by L.L. Ciaccio. New York: Dekker.
Berglund, K., och Berglund, Ö. 2009. Odlade torvjordar läcker växthusgaser. In Mark- och miljödagen 2009 - Marken och Klimatet Rapport 1:2009, edited by G. Wiklander och H. Aronsson. Uppsala.
Beven, K., och Wood, E. F. 1983. "Catchment Geomorphology and the Dynamics of Runoff Contributing Areas." Journal of Hydrology 65 (1-3):139-158. doi: Doi 10.1016/0022-1694(83)90214-7.
Bolinder, M. A., Janzen, H. H., Gregorich, E. G., Angers, D. A., och VandenBygaart, A. J. 2007. "An approach for estimating net primary productivity and annual carbon inputs to soil for common agricultural crops in Canada." Agriculture Ecosystems & Environment 118 (1-4):29-42. doi: Doi 10.1016/J.Agee.2006.05.013.
Bommarco, R., Lundin, O., Smith, H. G., och Rundlof, M. 2012. "Drastic historic shifts in bumble-bee community composition in Sweden." Proceedings of the Royal Society B-Biological Sciences 279 (1727):309-315. doi: Doi
10.1098/Rspb.2011.0647.
Bowman, M. S. 2016. "Impact of foot-and-mouth disease status on deforestation in Brazilian Amazon and cerrado municipalities between 2000 and 2010." Journal of Environmental Economics and Management 75:25-40.
Brady, N., och Weil, R. 2008. The Nature and Properties of Soils. Revised fourteenth edition ed: Pearson Prentice Hall.
Brandao, M., och Canals, L. M. I. 2013. "Global characterisation factors to assess land use impacts on biotic production." International Journal of Life Cycle assessment 18:1243-1252. doi: Doi 10.1007/s11367-012-0381-3
Brenner, J., Jiménez, J. A., Sardá, R., och Garola, A. 2010. "An assessment of the non- market value of the ecosystem services provided by the Catalan coastal zone, Spain." Ocean & Coastal Management 53 (1):27-38.
Brickhill, D., och Science Communication Unit, University of the West of England, 2015. Ecosystem Services and the Environment. In-depth Report 11 på uppdrag av European Commission, DG Environment. Brussels: European Commission. Cardoso, E. J. B. N., Vasconcellos, R. L. F., Bini, D., Miyauchi, M. Y. H., dos Santos, C.
A., Alves, P. R. L., de Paula, A. M., Nakatani, A. S., Pereira, J. D., och Nogueira, M. A. 2013. "Soil health: looking for suitable indicators. What should be
considered to assess the effects of use and management on soil health?" Scientia Agricola 70 (4):274-289.
Cederberg, C., Persson, U. M., Neovius, K., Molander, S., och Clift, R. 2011. "Including carbon emissions from deforestation in the carbon footprint of Brazilian beef." Environmental Science & Technology 45, 1773-1779.
Cerdan, O., Govers, G., Le Bissonnais, Y., Van Oost, K., Poesen, J., Saby, N., Gobin, A., Vacca, A., Quinton, J., Auerswald, K., Klik, A., Kwaad, F. J. P. M., Raclot, D., Ionita, I., Rejman, J., Rousseva, S., Muxart, T., Roxo, M. J., och Dostal, T. 2010. "Rates and spatial variations of soil erosion in Europe: A study based on erosion plot data." Geomorphology 122 (1-2):167-177. doi: Doi
10.1016/J.Geomorph.2010.06.011.
Chan, K. M., Shaw, M. R., Cameron, D. R., Underwood, E. C., och Daily, G. C. 2006. "Conservation planning for ecosystem services." PLoS biology 4 (11):e379.
Costanza, R. 2008a. "Ecosystem services: Multiple classification systems are needed." Biological Conservation 141:350-352.
Costanza, R. 2008b. "Ecosystem services: Multiple classification systems are needed. Letter to the Editor." Biological Conservation 141:350-352.
Costanza, R., d'Arge, R., de , R., Farber, S., Grasso, M., Hannon, B., Limburg, K., Naeem, S., O'Neill, R. V., och Paruelo, J. 1997. "The value of the world's ecosystem services and natural capital." Nature 387 (6630):253-260.
Costanza, R., de Groot, R., Sutton, P., van der Ploeg, S., Anderson, S. J., Kubiszewski, I., Farber, S., och Turner, R. K. 2014. "Changes in the global value of ecosystem services." Global Environmental Change-Human and Policy Dimensions 26:152- 158. doi: Doi 10.1016/J.Gloenvcha.2014.04.002.
Crossman, N. D., Burkhard, B., Nedkov, S., Willemen, L., Petz, K., Palomo, I., Drakou, E. G., Martín-Lopez, B., McPhearson, T., Boyanova, K., Alkemade, R., Egoh, B., Dunbar, M. B., och Maes, J. 2013. "A blueprint for mapping and modelling ecosystem services." Ecosystem Services 4 (0):4-14. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ecoser.2013.02.001.
de Groot, R. S., Wilson, M. A., och Boumans, R. M. 2002. "A typology for the classification, description and valuation of ecosystem functions, goods and services." Ecological economics 41 (3):393-408. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0921-8009(02)00089-7.
Dänhardt, J., Hedlund, K., Birkhofer, K., Bracht Jørgensen, H., Brady, M., Brönmark, C., Lindström, S., Nilsson, L., Olsson, O., Rundlöf, M., Stjernman, M., och Smith, H. 2013. Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC SYNTES. Lund.
Egoh, B. N., Reyers, B., Carwardine, J., Bode, M., O'Farrell, P. J., Wilson, K. A., Possingham, H. P., Rouget, M., De Lange, W., och Richardson, D. M. 2010. "Safeguarding biodiversity and ecosystem services in the Little Karoo, South Africa." Conservation Biology 24 (4):1021-1030.
Eriksson, J., Nilsson, J., Simonsson, M., och Wiklander, L. 2005. Wiklanders marklära. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, S., och Rundlöf, M. 2013. Pollinatörer i insådda ettåriga blomremsor – en fältundersökning av förkomsten av blombesökande insekter i insådda blommande remsor i slättbygdsområden i Sverige 2011-2012. Uppsala: HS Konsult AB. European Commission. 2013. Mapping and Assessment of Ecosystems and their
Services: An analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020. Discussion paper. Luxembourg.
European Commission. 2014. Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services - Indicators for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020. Luxembourg.
Fagerholm, N., Kayhko, N., Ndumbaro, F., och Khamis, M. 2012. "Community stakeholders' knowledge in landscape assessments - Mapping indicators for landscape services." Ecological Indicators 18:421-433. doi:
10.1016/j.ecolind.2011.12.004.
Fahrig, L., och Merriam, G. 1985. "Habitat Patch Connectivity and Population Survival." Ecology 66 (6):1762-1768. doi: Doi 10.2307/2937372.
FAO. 2007. The state of the world´s animal genetic resources for food and agriculture – in brief. edited by Commission on Genetic Resources. Rome: Food and
Agriculture Organization of the United Nations.
Feld, C. K., Martins da Silva, P., Paulo Sousa, J., de Bello, F., Bugter, R., Grandin, U., Hering, D., Lavorel, S., Mountford, O., Pardo, I., Pärtel, M., Römbke, J., Sandin, L., Jones, K. B., och Harrison, P. 2009. "Indicators of biodiversity and ecosystem services: a synthesis across ecosystems and spatial scales." Oikos 118:18621871. doi: doi: 10.1111/j.1600-0706.2009.17860.x.
Fisher, B., och Turner, R. K. 2008. "Ecosystem services: Classification for valuation." Biological Conservation 141 (5):1167-1169.
Fisher, B., Turner, R. K., och Morling, P. 2009. "Defining and classifying ecosystem services for decision making." Ecological economics 68 (3):643-653.
Fohrer, N., Haverkamp, S., Eckhardt, K., och Frede, H. G. 2001. "Hydrologic response to land use changes on the catchment scale." Physics and Chemistry of the Earth Part B-Hydrology Oceans and Atmosphere 26 (7-8):577-582. doi: Doi 10.1016/S1464-1909(01)00052-1.
Foley, J. A., DeFries, R., Asner, G. P., Barford, C., Bonan, G., Carpenter, S. R., Chapin, F. S., Coe, M. T., Daily, G. C., Gibbs, H. K., Helkowski, J. H., Holloway, T., Howard, E. A., Kucharik, C. J., Monfreda, C., Patz, J. A., Prentice, I. C., Ramankutty, N., och Snyder, P. K. 2005. "Global Consequences of Land Use." Science 309 (5734):570-574.
Foley, J. A., Ramankutty, N., Brauman, K. A., Cassidy, E. S., Gerber, J. S., Johnston, M., Mueller, N. D., O'Connell, C., Ray, D. K., West, P. C., Balzer, C., Bennett, E. M., Carpenter, S. R., Hill, J., Monfreda, C., Polasky, S., Rockstrom, J., Sheehan, J., Siebert, S., Tilman, D., och Zaks, D. P. M. 2011. "Solutions for a cultivated planet." Nature 478 (7369):337-342. doi: 10.1038/nature10452.
Gallopín, G. 1996. "Environmental and sustainability indicators and the concept of situational indicators. A systems approach." Environmental Modeling and Assessment 1 (3):101-117. doi: 10.1007/bf01874899.
Gascoigne, W. R., Hoag, D., Koontz, L., Tangen, B. A., Shaffer, T. L., och Gleason, R. A. 2011. "Valuing ecosystem and economic services across land-use scenarios in the Prairie Pothole Region of the Dakotas, USA." Ecological Economics 70 (10):1715-1725. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ecolecon.2011.04.010.
Gómez-Baggethun, E., De Groot, R., Lomas, P. L., och Montes, C. 2010. "The history of ecosystem services in economic theory and practice: from early notions to markets and payment schemes." Ecological Economics 69 (6):1209-1218. Gonzalez, S. O., Almeida, C. A., Calderon, M., Mallea, M. A., och Gonzalez, P. 2014.
"Assessment of the water self-purification capacity on a river affected by organic pollution: application of chemometrics in spatial and temporal variations." Environmental Science and Pollution Research 21 (18):10583-10593. doi: 10.1007/s11356-014-3098-y.
Gowdy, J., Krall, L., och Chen, Y. Z. 2013. "The Parable of the Bees: Beyond Proximate Causes in Ecosystem Service Valuation." Environmental Ethics 35 (1):41-55. Guo, Z., Xiao, X., Gan, Y., och Zheng, Y. 2001. "Ecosystem functions, services and their
values–a case study in Xingshan County of China." Ecological Economics 38 (1):141-154.
Haberl, H., Erb, K. H., Krausmann, F., Gaube, V., Bondeau, A., Plutzar, C., Gingrich, S., Lucht, W., och Fischer-Kowalski, M. 2007. "Quantifying and mapping the human appropriation of net primary production in earth's terrestrial ecosystems." Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 104 (31):12942-12945. doi: Doi 10.1073/Pnas.0704243104.
Herzon, I., och Helenius, J. 2008. "Agricultural drainage ditches, their biological importance and functioning." Biological Conservation 141 (5):1171-1183. doi: Doi 10.1016/J.Biocon.2008.03.005.
Hoffmann, I. 2013. "Adaptation to climate change - exploring the potential of locally adapted breeds." Animal 7:346-362. doi: Doi 10.1017/S1751731113000815. Jenkins, W. A., Murray, B. C., Kramer, R. A., och Faulkner, S. P. 2010. "Valuing
ecosystem services from wetlands restoration in the Mississippi Alluvial Valley." Ecological Economics 69 (5):1051-1061.
Jetten, M. S. M. 2008. "The microbial nitrogen cycle." Environmental Microbiology 10 (11):2903-2909. doi: 10.1111/j.1462-2920.2008.01786.x.
Jonason, D., Smith, H. G., Bengtsson, J., och Birkhofer, K. 2013. "Landscape simplification promotes weed seed predation by carabid beetles (Coleoptera: Carabidae)." Landscape Ecology 28 (3):487-494. doi: 10.1007/s10980-013-9848- 2.
Jonsson, M., Bommarco, R., Ekbom, B., Smith, H. G., Bengtsson, J., Caballero-Lopez, B., Winqvist, C., och Olsson, O. 2014. "Ecological production functions for biological control services in agricultural landscapes." Methods in Ecology and Evolution 5 (3):243-252. doi: Doi 10.1111/2041-210x.12149.
Jordbruksverket. 2009. Massdöd av bin – samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder.
Jordbruksverket. 2010. Markkarteringsrådets rekommendationer för markkartering av åkermark. Jordbruksinformation 19: Jordbruksverket.
Jordbruksverket. 2013. Bioenergi från jordbruket. Statistikrapport 2013:2. JRC. 2012. Indicators for mapping ecosystem services: a review. Luxembourg. Kaplan, S., och Kaplan, R. 1989. "The Visual Environment - Public-Participation in
Design and Planning." Journal of Social Issues 45 (1):59-86.
Kindlmann, P., och Burel, F. 2008. "Connectivity measures: a review." Landscape Ecology 23 (8):879-890. doi: 10.1007/s10980-008-9245-4.
Koschke, L., Fürst, C., Frank, S., och Makeschin, F. 2012. "A multi-criteria approach for an integrated land-cover-based assessment of ecosystem services provision to support landscape planning." Ecological Indicators 21:54-66.
Kremen, C., Williams, N. M., Aizen, M. A., Gemmill-Herren, B., LeBuhn, G., Minckley, R., Packer, L., Potts, S. G., Roulston, T., Steffan-Dewenter, I., Vazquez, D. P., Winfree, R., Adams, L., Crone, E. E., Greenleaf, S. S., Keitt, T. H., Klein, A. M., Regetz, J., och Ricketts, T. H. 2007. "Pollination and other ecosystem services produced by mobile organisms: a conceptual framework for the effects of land- use change." Ecology Letters 10 (4):299-314.
Kucharik, C. J., Foley, J. A., Delire, C., Fisher, V. A., Coe, M. T., Lenters, J. D., Young- Molling, C., Ramankutty, N., Norman, J. M., och Gower, S. T. 2000. "Testing the performance of a Dynamic Global Ecosystem Model: Water balance, carbon balance, and vegetation structure." Global Biogeochemical Cycles 14 (3):795- 825. doi: Doi 10.1029/1999gb001138.
Lamarque, P., Tappeiner, U., Turner, C., Steinbacher, M., Bardgett, R. D., Szukics, U., Schermer, M., och Lavorel, S. 2011. "Stakeholder perceptions of grassland ecosystem services in relation to knowledge on soil fertility and biodiversity." Regional Environmental Change 11 (4):791-804. doi: Doi 10.1007/S10113-011- 0214-0.
Laterra, P., Orúe, M. E., och Booman, G. C. 2012. "Spatial complexity and ecosystem services in rural landscapes." Agriculture, Ecosystems & Environment 154:56-67. Layke, C., Mapendembe, A., Brown, C., Walpole, M., och Winn, J. 2012. "Indicators
from the global and sub-global Millennium Ecosystem Assessments: An analysis and next steps." Ecological Indicators 17:77-87.
Lichtfouse, E., Navarrete, M., Debaeke, P., Souchere, V., Alberola, C., och Menassieu, J. 2009. "Agronomy for sustainable agriculture. A review." Agronomy for
Sustainable Development 29 (1):1-6. doi: Doi 10.1051/Agro:2008054.
Liquete, C., Maes, J., La Notte, A., och Bidoglio, G. 2011. "Securing water as a resource for society: an ecosystem services perspective." Ecohydrology & Hydrobiology 11 (3–4):247-259. doi: http://dx.doi.org/10.2478/v10104-011-0044-1.
Liu, S., Crossman, N. D., Nolan, M., och Ghirmay, H. 2013. "Bringing ecosystem services into integrated water resources management." Journal of Environmental Management 129:92-102. doi: Doi 10.1016/J.Jenvman.2013.06.047.
Lobos Alva, I., Louwagie, G., Meiner, A., och Weigelt, J. 2015. Proposal for land and soil indicators to monitor the achievement of the Sustainable Development Goals