De största utmaningarna och konflikterna som hindrar arbetet med hållbara transporter som
informanterna tog upp är beteendet i kommunen internt och kommunikation mellan olika nivåer. De har ett antal strategier men det kommer att behövas mer. En av informanterna nämner att ett paradigmskifte behöver ske, människor måste börja tänka på miljön i vardagen och detta är en stor och komplex uppgift för kommuner i Sverige. Kommunikationen mellan olika nivåer behövs också, exempelvis forum där kommuner internt och externt kan diskutera, kommunicera, utbyta kunskap och liknande. Detta sker redan i viss mån, detta har sagts i intervjuerna, men vi tror att detta skulle behövas i en större utsträckning.
Ännu några utmaningar som vi kartlagt är tid, resurser och ekonomi. Det kostar även att åtgärda det som behövs åtgärdas och ha anställda tjänstemän som jobbar med detta.
33
Linköping och Norrköping har båda samma utmaningar och därför är det bra att de hjälps åt och samarbetar, men dock är det som Nils säger att samarbete är utmaning. Detta gör att
kommunikationen och tydligheten är ett måste för att ett samarbete ska fungera.
Utifrån vår empiri kan vi fastslå att bilen är högt prioriterad i dagens samhälle vilket gör det svårt att arbeta med trafikfrågan och det kommer inte som vi skrev tidigare i analysen förbjuda
bilanvändandet. Det är en utmaning att jobba med transportfrågorna eftersom de olika
målkonfliktera finns och andra utmaningar (som nämnts tidigare), det är många inblandade och det går ibland utanför kommunernas gränser.
34
10 Slutsats
De båda kommunerna arbetar med målformuleringar, planering och implementering kring transportfrågan vilket både styrdokumenten och intervjuerna med informanterna visar på. De använder olika strategier och åtgärder för att uppnå hållbara transporter. Främst mjuka åtgärder men också hårda åtgärder, mycket med Mobility Management och
fyrstegsprincipen.
De möjligheter som vi tycker finns för implementering är det fokus miljöfrågorna fått via klimatdebatten men också engagemanget och intresset hos de tjänstemän som jobbar med de specifika transportpolitiska frågorna. De utmaningar som finns för implementering är ganska många, dock är de största beteendeförändring både internt och hos
kommuninvånarna, kommunikation inom kommunen, mellan myndigheter och kommunen och ut till allmänheten, tid, resurser, pengar och målkonflikter. Målkonflikter uppstod på flera ställen i arbetet för kommunerna och det verkar vara en av de svårare utmaningarna. En sista utmaning är tydlig och otydlighet i mål, där kommunerna skiljer sig åt. Vi bedömer att det krävs mer än tydliga mål för att få en lyckad implementering.
Det som kan utvecklas för ett framtida arbete med hållbara transporter är att de utmaningar som nämnts ovan blir bättre. Det behövs mindre målkonflikter och hållbarhetsfrågorna behöver implementeras på alla nivåer. Något som vi också tycker vara en svårighet för kommunerna är att de upprättar styrdokument och får nationella mål men ingen förklaring på hur de ska lösa dessa, i framtiden vore det kanske enklare att få mer utförligt hur de ska nå målen. Ingen av kommunerna nämner något om EPI varken i styrdokument eller
intervjuer och EPI kanske vore bra att arbeta med i detta fall, det kan underlätta förståelsen av implementering av hållbarhetsfrågor.
35
11 Referenser
Banister, D. (2008) “The sustainable mobility paradigm.” Transport policy Volume 15, Issue 2, March 2008, Pages 73–80
Banister, D. (2011) “Cities, mobility and climate change.” Journal of Transport Geography Volume 19, Issue 6, November 2011, Pages 1538–1546
Banister, D. & Hickman, R. (2012) “Transport futures: Thinking the unthinkable.” Transport policy Bergman, L. (1996) Miljöpolitik och transporter – en ekonomisk analys. Kristianstads Boktryckeri AB, 1996.
Bergström, G. & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys. Studentlitteratur AB, Lund 2012.
Brusman, M. (2008) ”Om tåget kommer … - Lokala betydelser av ett regionalt järnvägsprojekt.”
Resande, planering, makt. (red.) Brusman, M., Friberg, T., Sumerton, J. (2008) Livonia Print, Riga,
Lettland 2008.
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2. Liber AB, 2011.
Bryman, A. (2012) Social research methods. 4th edition. Oxford University Press Inc., New York 2012. Dalen, M. (2007) Intervju som metod. InterGraf AB, Malmö
Frändberg, L. & Vilhelmson, B. (2011) “More or less travel: personal mobility trends in the Swedish population focusing gender and cohort.” Journal of Transport Geography 19 (2011) 1235–1244 Holmberg, B et al. (2010) Sverige i ett nytt klimat – våtvarm utmaning. Edita AB, Stockholm 2010. Hrelja, R. (2011) “The Tyranny of Small Decisions. Unsustainable Cities and Local Day-to-Day Transport Planning.” Planning Theory & Practice, 12:4, 511-524.
Hull, A. (2008) “Policy integration: What will it take to achieve more sustainable transport solutions in cities?” Transport Policy 15 (2008) 94–103
36
Isaksson, K. & Storbjörk, S. (2012). “Strategy making and power in environmental assessments. Lessons from the establishment of an out-of-town shopping centre in Västerås, Sweden.”
Environmental Impact Assessment Review 34, April: pp. 65-73.
Jacobsen, J K. (1993) Intervju - konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur Lund, 1993.
Johannessen, A. & Tufte, P A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB Malmö
Kvale, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB Lund
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund 2009. Lafferty, W. & Hovden, E. (2003) “Environmental policy integration: towards an analytical
framework.” Environmental Politics, 12:3, 1-22
Nilsson, M., Eckerberg, K., Persson, Å. (2007) “Introduction: EPI Agendas and Policy Responses.”
Environmental Policy Integration In Practice – Shaping Institutions for Learning. (red) Nilsson, M. &
Eckerberg, K. (2007). Cromwell Press, Trowbridge.
Nilsson, M. & Persson, Å. (2003) “Framework for analysing environmental policy integration.” Journal
of Environmental Policy and Planning 5: 333-359
Nunan, F., Campbell, A., Foster, E. (2012) “Environmental Mainstreaming: The Organisational Challenges of Policy Integration.” Public administration and development. Public Admin. Dev. 32, 262–277 (2012)
Ritcher, J., Friman, M., Gärling, T. (2011) “Soft Transport Policy Measures: Gaps in Knowledge.”
International Journal of Sustainable Transportation, 5:4, 199-215
Ruesch, M., Hegi, P., Haefeli, U., Matti, D., Schultz, B., Rütsche, P. (2012) “Sustainable Goods Supply and Transport in Conurbations: Freight Strategies and Guidelines.” Procedia - Social and Behavioral
Sciences Volume 39, 2012, Pages 116–133
Schwanen, T., Banister, D., Anable, J. (2012) “Rethinking habits and their role in behaviour change: the case of low-carbon mobility.” Journal of Transport Geography 24 (2012) 522–532
37
Storbjörk, S. & Isaksson, K. (in press) ”Learning is our achilles heel” Conditions for long-term
environmental policy integration in Swedish regional development programming.
Storbjörk, S., Lähteenmäki-Smith, K., Hilding-Rydevik, T. (2009)“Conflict or consensus: The challenge of integrating environmental sustainability into regional development programming.” April 2009, No. 34, European Journal of Spatial Development.
Stubbs, M. (2002) “Car Parking and Residential Development: Sustainability, Design and Planning Policy, and Public Perceptions of Parking Provision.” Journal of Urban Design, Vol. 7, No. 2, 213–237, 2002.
Svensson, T. (2008) ”Staden och bilen – sociala dilemma och behovet av en förnyad statspolitik.”
Resande, planering, makt. (red.) Brusman, M., Friberg, T., Sumerton, J. (2008) Livonia Print, Riga,
Lettland 2008.
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB Lund 2010.
Vigar, G. (2002) The politics of mobility. Spon Press New York
Weber, M. & Driessen, P PJ. (2010) “Environmental policy integration: the role of policy windows in the integration of noise and spatial planning.” Environment and Planning C: Government and Policy
2010, volume 28, pages 1120-1134.
11.1 Internetkällor
Linköpings kommun. (2013) Hämtad 20130102. Länk: www.linkoping.se
Nationalencyklopedin a. (2013) Linköping. Hämtad 20130102. Länk: http://www.ne.se/lang/link%C3%B6ping/242552
Nationalencyklopedin b. (2013) Norrköping. Hämtad 20130102. Länk: http://www.ne.se/lang/norrk%C3%B6ping/271844..
11.2 Styrdokument
Linköping och Norrköpings kommun. (2010) Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. AB Danagårds grafiska, 2010.
38
Linköpings kommun (2010) Översiktsplan för staden Linköping – Trafikstrategi
Norrköpings kommun. (2011) Riktlinjer för Trafik i Norrköpings kommun.
11.3 PDF-filer
Norrköpings kommun. (2013) Hämtad 20130102. Länk:
http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/norrkopingisiffror2012_tillwebb.pdf
Svenska miljöinstitutet. (2011) Luft och transport. Stockholm Länk:
http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800035311/1300720077120/Faktablad_Luft+ och+transporter.pdf
Svenskt näringsliv. (2011) Infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt – behovet av uthållig
strategi. CM Gruppen AB, Bromma 2011 Länk:
39
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjun började med att vi presentera oss och vad vi ska undersöka. Vi berätta även att deras namn inte kommer vara med, de kommer vara anonyma med fiktiva namn, det enda som vi kommer använda oss av är vilken kommun de är ifrån. Vi sa även till att de fick ta del av det transkriberade materialet och godkänna det innan vi använde oss av det i uppsatsen och vi frågade ifall de ville ha den färdiga uppsatsen med. Vi tänkte ha en lite lättare fråga i början så att informanterna blir bekväma med intervjun. Sedan ställdes djupare frågor som kunde ge oss svar på vilka hinder och möjligheter de upplever i arbetet med hållbara transporter.
1.Berätta lite om din roll hos kommunen? - Hur länge har du jobbat här?
- Vad är dina arbetsuppgifter?
2. Vilken roll spelar transportfrågan hos er? Är det en viktig fråga?
3. Vilka mål/ambitioner finns för hållbara transporter?
4. Vilka mål/ambitioner har ni för transportfrågan i stort?
5. Vilka verktyg/styrmedel har ni för att främja hållbara transporter?
6. Vilka konkreta åtgärder har ni genomfört/jobbar ni med nu/planerar ni framöver när det gäller att främja hållbara transporter?
7. Vilka är de viktiga aktörerna som jobbar med transportfrågorna? (Inom kommunen och ev andra aktörer?) och hur är rollfördelningen dem emellan?
8. Hur samverkar ni med andra kommuner och hur viktig är är är exempelvis den gemensamma ÖP:n?
9. Hur samverkar ni med regionala och nationella myndigheter gällande transportfråga?
- Är samarbetet något som gör det lättare att arbeta med hållbara transport eller är det svårare?
40
11. Vad finns det för utmaningar med att nå hållbara lösningar i transportfrågan? - Vad hindrar och möjliggör arbetet med hållbara transporter?
12. Hur bedömer du att ni ligger till med ert arbete sett till era uppsatta mål (fråga 3 och 4): vad har ni uppnått, var återstår arbete? Vad har ni för möjligheter att nå längre i framtiden?
13. Om du får önska framåt: var står ni i arbetet om fem år: vad har ni gjort och vad återstår? -Hur kan ni komma dit?
14. Något övrigt du vill tillägga/förtydliga?