• No results found

Utrymningsmodell för lekland

In document Lekland EXAMENSARBETE (Page 39-42)

I handberäkningsmodellen i avsnitt 4.4. består utrymningen av tre olika delar. Skillnaden gentemot utrymning av en normal samlingslokal är lekställningen som finns i respektive lekland. Lekställningen har en betydande inverkan på utrymningstid. Det gör att en fjärde del måste läggas till i ekvation 3 för att få en ekvation som beskriver utrymningsförloppet i ett lekland, nämligen tförflyttning, lekställning. Tiden kan matematiskt skrivas som:

(8)

7.1. t

varseblivning

tvarseblivning beror hur individerna i lokalen upptäcker branden. Finns utrymningslarm kommer individerna upptäcka att det brinner genom att larmet ljuder. Finns inget larm måste personerna se branden eller brandröken. Denna term är den samma som finns i ekvation 3.

7.2. t

förberedelse

tförberedelse beror på de förberedelsetider som anges i tabell 6. I de två lekland som har studerats finns det utrymningslarm installerat med informativt talat meddelande. Denna term är den samma som finns i ekvation 3.

7.3. t

förflyttning, lekställning

tförflyttning, lekställning är tiden det tar att förflytta sig från en punkt i lekställningen till golvnivå. Om leklandet är utrustat med informativt talat meddelande vid utrymning kan en del av barnen i lekställningen påbörja utrymningen själva. Detta gäller barn äldre än 6 år. Problem uppstår för barn yngre än 6 år då de kan ignorera utrymningslarm. I detta fall krävs vuxna för att starta en utrymning och det kan krävas muntlig eller fysisk assistans.

Barn kan gömma sig i händelse av brand och i lekställningen finns många gömställen. Assistans kommer då att krävas för utrymning av lekställningen. En utrymningsstrategi i leklanden som behandlas i rapporten var att de ansvariga på plats vid brand tar sig in i lekställningen, söker igenom lekställningen och leder barnen till närmaste utgång från lekställningen. Denna utgång kan exempelvis vara en stor rutschkana som i lekland 1. De ansvariga ska med hjälp av knivar skära upp skyddsnäten för att skapa genvägar till utgångar från lekställningen och evakuera barnen från lekställningen [21].

Ett mönster från platsbesök på leklanden var att barnens förflyttningshastigheter överträffade vuxnas förflyttningshastigheter i lekställningen. Lekställningarnas trånga utrymmen och passager har betydelse för detta. En begränsning i tiden för utrymningen av lekställningen vid behov av assistans är hastigheten för vuxna i lekställningen om rutinerna för utrymning av lekställningen hos leklanden följs.

Möjligheten till fullskaleförsök fanns inte under examensarbetets gång men för att få en bild av tiden för utrymning av leklandet gjordes försök. De försök som gjordes togs fram för att efterlikna två olika scenarion vad gäller utrymning. De tider som erhölls från dessa försök ger en bild av tiden för utrymningen och kan inte ses som ett värde på exakt tid för utrymning.

28

Försöken gjordes i två fall där olika förutsättningar för barns förmåga att utrymma ansattes.  Fall 1: Utrymningstiden mättes från varje våningsplan av lekställningarna.

Utrymningen startade från det längsta avståndet till en utgång från våningsplanet i lekställningen och ner till golvnivå. Detta gjordes för att visa hur lång tid en utrymning skulle ta från varje våningsplan om barnen själva startade utrymningen och tog sig ut från lekställningen.

Fall 2: Tiden mättes för en vuxen att söka igenom lekställningen. Detta gjordes för att få en bild av tiden det tar för en vuxen att röra sig igenom hela lekställningen för att söka efter barn. Tiden startades vid en ingång till lekställningen, sedan klättrades det upp till högsta våningsplanet och på vägen ner besöktes varje del av våningsplanen för att leta efter barn och fortsatte sedan på nästa våningsplan. Klockan stoppades när alla våningsplanen var genomsökta och en utrymning som inte involverade lekställningen kunde påbörjas.

Möjligheten fanns inte att låta barn utföra försöken. Detta beror enbart på föräldrarnas ovilja att låta deras barn hjälpa till i försöken. För att få något att söka efter i fall 2 ovan placerades fem papperslappar ut på varje våningsplan. När alla papperslappar på ett våningsplan i lekställningen samlats in sågs genomsökningen av just det våningsplanet som färdigt och försöken kunde fortsätta på nästa våningsplan.

Fall 1 med enbart utr mningstid fr n varje v nings lan är ett ”bästa-m jliga”-fall. Det antas att barnen påbörjar utrymning själva och att de kan ta sig till golvnivå själva. Det andra fallet är ett ”värsta-m jliga”-fall där vuxna måste ta sig in i lekställningen för att söka upp barnen då det antas att några barn inte kommer starta utrymning själva. Barnen i lekställningarna ska vara äldre än fyra år enligt uppsatta regler på leklanden. Genom beteenden och behov av assistans som ges i avsnitt 3 antogs det att när en vuxen tagit sig till en vrå där ett barn skulle kunnat gömma sig, startade barnet utrymning då den vuxne sagt till eller puttat barnet i rätt riktning för utrymning.

Vid besöken på leklanden var de välbesökta med en stor mängd barn som lekte i lekställningarna. På leklanden fanns regler om att inte lämna barnen ensamma. Detta gjorde att det i lekställningarna befann sig vissa föräldrar och vuxna för att ha barnen under uppsikt.

7.3.1. Lekland 1

Lekställningen i lekland 1 har en höjd i gångarna på ungefär 1,2 meter. Det finns en del trånga passager där en vuxen behöver krypa för att ta sig framåt. Några av dessa passager var i hårdplast vilket gör att dessa inte kan skäras upp. I delar av lekställningen kommer barnen med god marginal att ha en högre förflyttningshastighet än vad en vuxen kan ha vilket observerades vid platsbesök. Lekställningen har sammanlagt fem våningsplan. Huvudingången till lekställningen är en trappa som är den närmaste ingången till lekställningen i förhållande till entrén.

Utrymningstiden i fall 1 mättes inte från våningsplan 5. Våningsplan 5 är endast en platå där den stora rutschkanan i lekställningen startar och d denna utr mningstid utg r fr n ett ”bästa-m jliga” fall antas barnen v nings lan använda rutschkanan so”bästa-m utr ”bästa-mningsväg vilket

29

resulterar i en utrymningstid från våningsplan 5 som är kortare än från övriga våningsplan. Däremot ingick våningsplan 5 i genomsökstiden i fall 2 då det antas att barnen inte kan utrymma själva.

7.3.2. Lekland 2

Vid platsbesök på lekland 2 genomfördes liknande försök som ovan. En av skillnaderna i detta lekland var att det inte fanns en ingång till leklandet som kan ses som huvudingång utan det finns ett flertal ingångar som kan fungera som huvudingång.

Lekställningen i lekland 2 har en höjd i gångarna på 2 meter. Utrymmen i lekställningen var lättillgängliga för vuxna och det var lättare att få en överblick av lekställningen då den inte var lika trång. Det fanns även här vissa partier som var trånga för vuxna men till skillnad mot lekställningen i lekland 1 finns här möjligheten att skär upp dessa passager med kniv [21]. Våningsplan tre i lekställningen i lekland 2 är uppdelat i två olika delar som inte är förbundna på annat sätt än våningsplan två. Dessa kommer senare att benämnas våningsplan 3.1 och 3.2.

7.4. t

förflyttning, golv

tförflyttning, golv är tiden som det tar att förflytta sig på golvet till närmaste utrymningsväg och ut genom denna. Denna term är den samma som finns i ekv 3. I denna term ingår tiden att gå från punkt A till punkt B och sedan ut genom en utrymningsdörr. Denna faktor beräknas med simuleringsprogrammet Simulex (avsnitt 5.2) och med handberäkningsmetoder från BBRAD (avsnitt 4.4).

30

In document Lekland EXAMENSARBETE (Page 39-42)

Related documents