Många fokuserade mer på utseendet hos bilden. Det framkom att det är viktigt med enkla, tydliga bilder. En del av eleverna föredrog bilder i färg framför svartvita bilder.
En elev från Komvux skrev:
”Bilder med färger som symboliserar olika ämnen är bra. De ska ha skalats av från allt onödigt, ha rena linjer, enkla former – lite som byggklotsar.”
Diskussion
Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Detta gjordes genom att mäta begreppsförståelsen hos elever vid två olika skolor, samt att jämföra deras resultat utan respektive med bild. Bilderna, som konstruerats så att de skulle uppfylla de krav på vetenskapliga bilder som anges i litteraturen, distribuerades till respektive elev med den ena begreppsfrågan, medan den andra frågan besvarades utan bild.
Resultaten visar att de elever som deltog i undersökningen hade lättare för att redogöra för begreppen “syror” och “lösningar” då de fick en bild som illustrerade begreppen och dessa skillnader var signifikanta (***). Resultaten överensstämmer med många andra undersökningar som gjorts på området och med idéerna om att illustrationer kan påverka de kognitiva processerna på ett positivt sätt genom att eleven får hjälp att bygga mentala modeller. Med hjälp av bilden kan man tänka sig att en inre bild av ett fenomen kunde byggas, varefter det blev lättare att uttrycka det i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än vad eleverna i kemi A kunde. Det är intressant eftersom begreppen lärs ut i kurs A, men tydligen har man i kurs B haft möjlighet att träna mer på dem. Det framkom även att begreppet “lösningar” var svårare att redogöra för än begreppet “syror”.
Undersökningen har begränsats till bara två begrepp för att få så stor tillförlitlighet som möjligt. Den har gått till på ungefär samma sätt i alla grupperna och de har fått ungefär samma tid till förfogande. En ungefär normalfördelad spridning av den värderade begreppsförståelsen erhölls kring medelvärdet 2,2 (av 5), vilket tyder på att svårighetsgraden var väl vald. De svar som eleverna har skrivit på frågorna visar att de har förstått vad jag var ute efter och därför kan validiteten anses god. En fråga i enkäten missförstods av en del av eleverna i kemi A; när jag frågade vad som händer om man
värmer en lösning svarade flera stycken att lösningen då började koka och att det till slut blev fast salt kvar på botten. Det jag i själva verket var ute efter var en måttlig temperaturhöjning och det borde jag ha skrivit i frågan.
En annan frågeställning handlade om vad eleverna tycker om bilder i kemiundervisningen. Över 60 % av alla elever angav att de hade blivit hjälpta av bilderna när de skulle redogöra för begreppen. 90 % av eleverna tyckte att bilder var ett bra inslag i kemiundervisningen. Av de elever som kunde definiera vad de tyckte karakteriserade en bra bild, svarade knappt hälften med funktionella egenskaper som t ex en bild som beskriver en reaktion eller jämförande bilder som beskriver “före” och “efter”. Många elever föredrog sekvenser av bilder som beskriver ett förlopp. Detta stämmer med tidigare forskning som visat att just sekvensbilder är effektiva vid inlärning.122
Drygt hälften av eleverna beskrev istället utseendet på de bilder som de tyckte var bra; enkla, tydliga bilder i färg efterfrågades. En stor del av eleverna hade inte förmåga att verbalt beskriva en bra bild, kanske skulle undersökningen ge lite annorlunda svar om eleverna hade fått välja bland olika bilder med skiftande egenskaper istället för att behöva beskriva dem själv. Så pass många svarade på frågan (>75 %), så jag tror att tillförlitligheten trots allt är god.
Dessa resultat baseras på undersökningar från två skolor i Malmö. Skolorna är relativt olika; t.ex. är den ena en Komvux-skola, medan den andra är en vanlig gymnasieskola, vilket ger en bredd i undersökningsmaterialet. Bredden inom kemiämnet är också stor, eftersom såväl kemi A-elever som kemi B-elever ingår i undersökningen. Det är svårt att säga om resultaten skulle gå att generalisera till en större grupp elever, men resultaten stämmer med tidigare forskning, varför jag tror att det inte är orimligt. Tidigare forskning visar också att bilder kan hjälpa personer som har svårt att läsa, t ex yngre elever och invandrare och därför kan man anta att bilder är speciellt användbara för dessa elever. Mina resultat visar också att bilderna hjälpte mest då begreppsförståelsen var relativt liten, varför man kanske kan anta att bilder har störst användbarhet då nya begrepp introduceras.
Det finns flera undersökningar som visar på att bilder stimulerar inlärningen. Jag tror att det viktigaste med föreliggande undersökning är att den medvetandegör betydelsen av bilder i undervisningen. Den visar att det är viktigt med bilder, men att man inte får visa vilka bilder som helst, utan måste ha tänkt genom syftet med dem först. Från litteraturstudien har det utkristalliserats olika krav som kan ställas på en bra bild och det har visat sig att dessa krav är i linje med vad eleverna själva anser om en bra bild. Såväl litteraturstudien som enkätundersökningen visar också att det finns många ”visuella” elever, varför man bör undvika att undervisa helt verbalt, använda fler bilder och kanske låta eleverna engagera sig genom att själva rita.
Den forskning som gjorts och som redovisas i litteraturstudien handlar huvudsakligen om bilder inom fysik, geologi och mekanik. Denna undersökning visar att bilder även kan förbättra förståelsen inom kemi. Eftersom kemiämnet anses speciellt svårt att förmedla, tror jag att bilderna är speciellt viktiga. Jag tror att de kan hjälpa eleverna att konstruera nya tankestrukturer så att de kan förstå och ta till sig ämnet. Jag tror också att bilderna kan skapa intresse för ämnet om de används på rätt sätt.
Även om resultaten inte är överraskande blir konsekvensen i mitt eget yrke att jag kommer att fortsätta använda bilder och att jag kommer att göra det med större självförtroende i framtiden. Jag kommer att särskilt tänka på de elever som har svenska som andraspråk när jag undervisar och ska försöka att adressera dem med mycket bilder vid svåra textpassager. Kanske kan man dela ut olika bilder till eleverna, beroende på hur svårt de har att förstå texterna? Jag har också fått idéer om att den typen av frågor som jag har ställt i föreliggande undersökning kan användas som ett slags diagnostiskt test. Jag tror att det är ett sätt för både elev och lärare att ta reda på var eleven står kunskapsmässigt när man ska börja på ett nytt kapitel! Kanske kan man också låta eleverna rita egna bilder när de beskriver olika begrepp, eftersom deras bildspråk kan vara ett sätt att nå deras kunskapsnivå.
Slutsatser
På frågan vilken betydelse bilder har när gymnasieelever ska formulera några olika begrepp i ämnet kemi är resultaten tydliga; eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, för att sedan kunna uttrycka det i ord.
Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning.
Litteraturstudien berör den forskning som bedrivits om bilders betydelse vid inlärning. Dessa undersökningar, som främst utförts i USA, har gjorts inom geologi, fysik, mekanik, men inte inom kemi. Resultatet är inte oväntat, men visar på vilken betydelse bilderna kan ha vid undervisning och att det är viktigt att bli medveten om hur eleverna påverkas av bilderna samt att de ska vara rätt gjorda.
Jag har undersökt tvådimensionella bilder, men tycker att det skulle vara intressant att undersöka tredimensionella samt rörliga bilder som troligen kan förklara förlopp och mekanismer inom kemi på ett ännu effektivare och bättre sätt. Det vore intressant som en fortsättning på denna undersökning!
Avslutning
I dag finns det fantastisk teknik som gör det möjligt att framställa både två- och tredimensionella bilder samt att visa rörliga bilder. Trots detta är de skolor jag själv kommit i kontakt med klent utrustade med sådan teknik. När jag som lärarkandidat visat en tredimensionell OH-bild i färg som jag skrivit ut på min egen färgskrivare reagerar eleverna med positiva tillrop. Även inom lärarutbildningen har det varit sparsmakat med bildanvändning– vi har inte i någon kurs fått lära oss något om hur man framställer visuell information. Med dagens avancerade teknik har vi alla möjligheter att rent tekniskt producera bilder. Jag hade gärna sett att detta hade berörts under utbildningstiden.
Referenser
Andersson,Björn (1989). Grundskolans naturvetenskap, forskningsresultat och nya
idéer.. Stockholm:Utbildningsförlaget.
Andersson, Björn. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap Stockholm: Skolverket www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DDD/906.pdf Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein (1994) Bildanalys – didaktik och metod,
Lund:Studentlitteratur.
Britton, Bruce K., Woodward, Arthur & Binkley, Marilyn (eds,) (1993) Learning from
textbooks, Theory and Practice, Hillsdale, New Jersey.
Carlsson, Britta (1999) Ecological understanding - a space of variation, doktorsavhandling, Luleå Tekniska Högskola.
Dimenäs, Jörgen & Sträng-Haraldsson, Monica (1996). Undervisning i naturvetenskap, Lund: Studentlitteratur.
Ekborg, Per & Ekborg (Niklasson), Margareta (1997). Suggestopedi eller mer kreativa
arbetsformer i naturvetenskap och teknik. Malmö: Lärarhögskolan.
Ekstig, Börje. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet, Lund :Studentlitteratur. Gärdenfors, Peter (1996) Fängslande information, Stockholm:Bokförlaget Natur och
Kultur.
Hall, Vernon C. et al.(1997) Can Student-Generated Illustrations Be Worth Ten Thousand Words?, Journal of Educational Psychology, Vol. 89, No. 4, 677-681.
Harp, Shannon F. & Mayer, Richard E. (1997) The Role of Interest in Learning From Scientific Text and Illustrations: On the Distinction Between Emotional Interest and Cognitive Interest. Journal of Educational Psychology, Vol. 89, No 1
Hartman, Jan (2004) Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori, Lund: Studentlitteratur.
Hedberg, Bertil Kaa (2002) Hur bättre kunna utnyttja bildspråket i undervisningen. Examensarbete, Malmö Högskola.
Jansson, Ingrid (1994) Gymnasieelevers kunskaper om materia- en pilotstudie angående
de teoretiska linjerna i ljuset av nationella resultat från åk 9. Na-spektrum nr 11.
Jensen, Eric, (1995) Aktiv metodik, Jönköping:Brain Books
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen, , Uppsala :Kunskapsföretaget.
Levie, W., Howard & Lentz, Richard (1982) Effects of text illustrations: a review of research. Educational Communication and Technology: a journal of theory, research
and development, vol 30, No. 4, 195-232.
Mayer, Richard, E. (1989) Systematic Thinking Fostered by Illustrations in Scientific Text. Journal of Educational Psychology, Vol. 81, No.2, 240-246.
Mayer, Richard E. (1990) When Is an Illustration Worth Ten Thousand Words? Journal
of Educational Psychology, Vol 82, No.4, 715-726.
Mayer, Richard E., Bove, William., Bryman, Alexandra., Mars, Rebecca. and Tapangco, Lene (1996) When Less is More: Meaningful Learning From Visual and Verbal Summaries of Science Textbook Lessons. Journal of Educational
Mayer, Richard E. & Anderson, Richard, B. (1991) Animations Need Narrations: An Experimental Test of Dual-Coding Hypothesis. Journal of Educational Psychology, vol 83, No. 4, s 484s 484-490.
Mayer, Richard, E. & Anderson, Richard, B. (1992) The Instructive Animation: Helping Students Build Connections Between Words and Pictures in Multimedia Learning.
Journal of Educational Psychology, Vol. 84, No. 4, 444-452.
Mayer, Richard.E. & Gallini, Joan K. (1990) When Is an Illustration Worth Ten Thousand Words? Journal of Educational Psychology, Vol 82, No.4, 715-726. Ottino, Julio, M. (2003) Is a picture worth 1000 words? Nature, Vol. 421, 30 January,
474-476.
Pettersson, Rune (2002) Information design, an introduction, Amsterdam; Philadelphia: John Benjamins Pub
Piburn, Michael et al (2005) The role of visualization in learning from computer-based images. International Journal of Scence Education 15 april, vol 27, no 5, 513-527. Sjöberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik,
Lund :Studentlitteratur.
Strömdahl, Helge, ed (2002) Kommunicera naturvetenskap i skolan, Lund: Studentlitteratur,.
Szybek, Piotr (1993) Didaktiska studier 41/42, Stockholm: Didaktikcentrum. Trost, Jan (2001), Enkätboken, Lund :Studentlitteratur.
Tufte, Edward, R. (1997) Visual explanations, Graphics Press, Cheshire, Connecticut. Waern, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004) Bild och föreställning – om