Utsläpp CO 2 ekvivalenter

Aluminium och sällsynta jordartsmetaller (REM) hade högst utsläpp av CO2-ekvivalenter. För aluminium grundar sig detta i den sista utvinningsfasen, den så kallade Hall-Héroult-processen. Här elektrolyseras aluminiumoxid i en fluor-innehållande elektrolyt. De stora utsläppen kommer dels från att det krävs stora mängder ström för att separera de stabila bindningarna i aluminiumoxiden. Den andra anledningen är att det utvecklas fluorgaser i Hall-Héroult-cellen ifall den går in i en anodeffekt. För att lösa dessa problem behöver primär aluminiumproduktion gå över till förnybara energikällor, och Hall-Héroult-cellerna behöver moderniseras för att genom reglerteknik och point-feeder-teknologi undvika anodeffekten. Återvunnen, eller sekundär, aluminium använder och släpper ut endast 5% av energin och koldioxiden som primär aluminiumproduktion gör. Idag utgör sekundärt aluminium en tredjedel av all producerad aluminium, för att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser behöver denna andel öka. Apple (2019) rapporterade om att företaget använt 100% sekundärt aluminium i två av sina datormodeller. Apple utvecklade en ny typ av aluminiumlegering som var enklare att återvinna. Ifall framtidens iPhone-modeller också kommer bestå av sekundärt aluminium återstår att se.

För REM var det istället användningen av saltsyra, HCl, och ånga som energi innebar mycket stora utsläpp av CO2-ekvivalenter. Tillsammans stod de för 70% av utsläppen av växthusgaser (Haque et al., 2014). Mängden REM är mycket liten jämfört med mängden aluminium i en smartphone med ett aluminiumskal, men dess utsläpp per viktenhet är signifikant högre.

6.1.4 Markanvändning

Det finns en stor skillnad i hur markanvändningen ser ut för de olika metaller som utvärderats i följande rapport. Skillnaderna beror delvis på hur stor produktionen en viss metall faktiskt är, men en betydande faktor är även vilken metod som metallerna utvinns genom. Därtill måste även den geografiska platsen hur känsligt miljön är som brytningen sker och på tas i beaktning, det vill säga om brytningen sker i geografiska områden med känslig och utsatta ekologiska system och omkringliggande miljö eller inte. Metallutvinning sker främst ur gruvor men även ur dagbrott (surface mining), där malmen bryts direkt vid jordytan istället för i djupa gångar under jorden.

I denna rapport har många metaller identifierats som problematiska ur markanvändningsaspekt. Efterfrågan av litium ökar och Bolivia har planer på att i framtiden bli världens största producent av metallen. Med anledning till detta kan litium behöva lyftas som en problemmetall ur ett markanvändningsperspektiv om den här studiens görs om i framtiden. Problemen med koppars markanvändning beror på varifrån kopparn utvunnits. Koppar från Indonesien är mycket problematisk medan koppar från Chile inte är det i samma utsträckning. Eftersom majoriteten av världens koppar kommer från Chile kommer koppar inte diskuteras under denna rubrik. Produktionen av kobolt, som i huvudsak sker i Kongo-Kinshasa, tar också väldigt stora landområden i anspråk. Landområden där gorillan och andra utrotningshotade djurarter lever. Vid brytningsplatserna av kobolt sker illegal jakt av dessa utrotningshotade djur samt avskogning vilket sätter dessa djurs framtid i ännu större fara (Dian Fossey Gorilla Fund, 2017).

Flertalet metaller är ur ett markanvändningsperspektiv mycket dåliga men i den här rapporten har framförallt aluminium- och guldproduktionen lyfts fram som problemmetaller och diskuterats mer ingående nedan. Detta med anledning till att aluminium och guld är metaller som är viktiga för en smartphones funktion och produceras både internationellt och storskaligt.

Vivian Schueler, Tobias Kuemmerle och Hilmar Schröder skriver i sin artikel Impacts of Surface

Gold Mining on Land Use Systems in Western Ghana (2011) att guldutvinning från dagbrott i

Ghana ledde till både avskogning och stora förluster i odlingsbar mark vilket tvingade de lokala jordbrukarna att förflytta sina odlingar längre in i skogen. Samma artikel beskriver att en konsekvens av dagbrott är att växtlighet tvingas skövlas vilket stör de ekosystem och minskar den biodiversitet som innan råder vilket resulterar i ofrånkomlig och permanent förlust av odlingsbar jord i närområden. Därtill sker ofta utsläpp av giftigt avfall vilket förorenar närliggande vattenmassor. Storskaliga dagbrott kan, på grund av de miljömässiga konsekvenser de har, tvinga människor i dess närområden att flytta och jordbrukare att hitta andra inkomstkällor då deras tidigare sysselsättning inte längre är möjlig att genomföra. Detta kan resultera i konflikter mellan de ansvariga för metallutvinningen och lokalbefolkningen i det påverkade området. Schueler et al. (2011) skriver i sin artikel att guldutvinning från dagbrott i Ghana ledde till både avskogning och stora förluster i odlingsbar mark vilket tvingade de lokala jordbrukarna att förflytta sina odlingar längre in i skogen. Samma artikel beskriver att en konsekvens av dagbrott är att växtlighet tvingas

skövlas vilket stör de ekosystem och minskar den biodiversitet som innan råder vilket resulterar i ofrånkomlig och permanent förlust av odlingsbar jord i närområden. Därtill sker ofta utsläpp av giftigt avfall vilket förorenar närliggande vattenmassor. Storskaliga dagbrott kan, på grund av de miljömässiga konsekvenser de har, tvinga människor i dess närområden att flytta och jordbrukare att hitta andra inkomstkällor då deras tidigare sysselsättning inte längre är möjlig att genomföra. Detta kan resultera i konflikter mellan de ansvariga för metallutvinningen och lokalbefolkningen i det påverkade området. Till följd av Minimatakonventionen verkar stor del av världens småskaliga guldgruvor illegalt. På grund av detta finns det därmed en stor mängd småskaliga gruvor som inte finns redovisade i officiella siffror. Det betyder i sin tur att den internationella storleken på guldutvinningen i själva verket är större än vad siffrorna visar och att markanvändningsproblematiken egentligen är större än vad som ovan diskuteras.

Aluminium som är den andra problematiska metallen enligt denna studie gör också stora anspråk på landområden genom sin produktion, framförallt i det första produktionssteget utvinning av bauxit. Bauxitutvinningen görs i täkter vilken också påverkar miljon genom dess stora markanvändning vilket får konsekvenser på ekosystemtjänster, bland annat erosion och vattenfiltrering. Dessa områden där bauxitutvinning pågår är svåra att återställa till dess originalskick när brytningen avslutas.

En annan aspekt som påverkar hur stor markanvändningen är för en viss metall är hur stor koncentrationen av metallen är i den malm som bryts vid utvinning. För att utvinna en enhet av en sällsynt metall som guld eller palladium krävs det mycket mer malm än för att utvinna en lika stor enhet av exempelvis bly. Samtidigt måste världens totala konsumtion och efterfrågan av en viss metall tas med i beaktning när den totala markanvändningen utvärderas. REM och guld finns i mycket liten koncentration i malmen som de utvinns ur och därmed har väldigt hög markanvändning, guld utvinns även i viss del ur dagbrott. Aluminium utvinns i mycket stor skala och brytningen och framställandet av metallen görs på ett sätt där mycket stora landområden tas i anspråk.

6.1.5 Vattenanvändning

Vatten fyller en viktig funktion vid brytning och framställning av metaller. Litium och guld var de vi identifierade hade störst negativ påverkan av vattenanvändning. Litiumproduktionen har dominerats av litium från Salar de Atacamas saltvattenkällor i Chile under 2000-talet, farms till nyligen då Australiens produktion från malm blivit den största producenten. Litium som utvinns från saltvattenkällor kräver enorma mängder vatten. Området från vilket vattnets tas ifrån är bland världens torraste och leder till konflikter med lokalbefolkning som blir av med sina vattenkällor, samt så tar det känsliga ekosystemet i dessa områden skada. Litiumproduktionen i Australien finns det begränsad kunskap om, men den är att föredra ur ett vattenanvändningsperspektiv jämfört med produktionen i Chile och Bolivia där den största mängden litium finns.

Guld kräver enorma mängder vatten per producerat ton jämfört med andra metaller. Huvudorsaken till det är att guld finns i extremt små mängder i den malm som den bryts i jämfört med andra metaller. Det gör att dess påverkan på per enhet vida överstiger andra metaller ur de flesta aspekter.

6.2 Liknande studier

Under arbetets gång hittades få studier på det ekologiska fotavtrycket av smartphones. En studie av Frey et al. (2006) gjordes på det ekologiska fotavtrycket av mobiltelefoner. Frey et al. menade att litteraturen haft stort fokus på livscykelanalys på mobiltelefoner. Toxicitet, återvinning, och energianvändning var de områden som det skrevs mest om, medan det stora perspektivet saknades. Frey et al. publicerade sin artikel innan iPhone lanserats, och innan den exponentiella utbredningen av smartphones i världen satte igång. Det verkar dock som att litteraturen inte har förändrats så mycket. Det har vi sett under detta arbetets gång att det finns många artiklar om elektronikavfall, dess toxicitet, och återvinning. Men ytterst få artiklar som skriver om den stora bilden. Denna uppfattning stöds också av en litteraturöversikt från Sarath et al. (2015) som tittade på artiklar publicerade om mobiltelefoner från 2000–2015. Majoriteten av publicerade artiklar handlade om just avfall, toxicitet, och återvinning – precis som Frey et al. konstaterade tio år tidigare.

Samma år som Sarath et al. publicerades Wilhelm et al. (2015) en fallstudie om mobiltelefoners sociala påverkan. Wilhelm et al. beskrev den sociala påverkan av mobiltelefoner genom hela livscykeln, presenterade förbättringsförslag och diskuterade vilken miljömässig och ekonomisk

påverkan dessa förändringar skulle ha. Fallstudien från Wilhelm et al. är lik det vi presenterat i vår rapport. Jämfört med Wilhelm et al. har vi gått in mer på djupet i metallerna i smartphones, hur de utvinns och bearbetas. Vi har också utfört en MCDA där vi presenterar var störst fokus bör ligga för att göra smartphones mer hållbara socialt och miljömässigt.

Fairphone & The Dragonfly Initiative (TDI) (2017) publicerade en rapport på Fairphones hemsida om materialen i en smartphone. Författarna presenterade tio olika metaller samt respektive metalls sociala och ekologiska konsekvenser. Deras urval av 10 prioriterade metaller baserades på mycket hur kritiskt metallen var för mobiltelefonen och hur stor andel av metallen som elektronikindustrin konsumera, samt återvinningsgrad och gruvdriftens påverkan. Fem av metallerna var samma som undersöktes i denna rapport. Deras urval lade större vikt på konfliktmetaller varför metallerna tenn, tungsten och tantal prioriterades i deras rapport tillskillnad från denna. Författarna utförde också en kvalitativ rankning av de olika metallerna där särskild hänsyn togs till metallernas geografiska ursprung. De sociala och ekologiska problemen som Fairphone & TDI undersökte var konflikt, hälsorisker vid produktion, radioaktivt restavfall, förorening av vattendrag och mark, påverkan på biologisk mångfald, och utsläpp av koldioxid. Rapporten från Fairphone & TDI är ett bra komplement till vår rapport. Tillsammans ger rapporterna läsaren en fördjupad förståelse av 15 olika metaller i en smartphone utifrån 10 olika sociala och ekologiska aspekter. Resultatet i rapporten från Fairphone & TDI överensstämmer mycket med resultatet i denna. Fair & TDI rapport säger likt denna att guld och sällsynta jordartsmetaller har väldigt höga CO2 utsläpp på grund av deras lågkoncentrationen i malmen. Även att sällsynta jordartsmetaller och Kobolt ger upphov till stora problem när det kommer till hälsa. Nickels har problem med effekt på hälsa och CO2 men på en mindre nivå en t.ex. sällsynta jordartsmetaller. För det metaller i Fair & TDIs rapport som inte togs upp i denna framgår att tungsten och tantal främsta problem är konflikter och radioaktivt avfall. Det gäller även tenn där även föroreningar av mark och vatten, samt hot mot biodiversitet lyfts som problematiska. Gallium och Indium är associerade med höga CO2 utsläpp och problem med radioaktivt avfall. Indium associeras även med hög förorening av vatten och mark.

6.3 Förbättringsförslag

6.3.1 Transparens

Som köpare av en ny smartphone finner du mängder av information om telefonens funktioner, detaljer om utseendet och vad som utvecklats sedan tidigare utgivna modell. Det du dock inte får ta del av är information om vad telefonen du ska köpa innehåller. Som konsument har du ingen uppfattning vad som skiljer en Samsung Galaxy och en Apple iPhone sett till innehåll och det talas sällan om vad de olika modellerna har för belastning på miljön.

I denna studie har det eftersökts information om innehåll i olika smartphones och det som funnits är några fåtal analyser och studier, “Recycling critical raw materials from waste electronic equipment” av Buchert (2012) och “The mobile phone: Powerful communicator and potential metal dissipator” av Reller et al. 2009 för att nämna några. Dessa har dock snabbt blivit irrelevanta då nya modeller av telefoner släppts strax efter att studierna publicerats. I dessa studier är det också stora osäkerheter vart olika smartphones producerats och vart de olika råmaterialen kommer ifrån. Detta är problematiskt då det omöjliggör för konsumenter att kunna göra informerade val vid inköp av nya smartphones med respekt för miljöpåverkan. Undersöker man trender för t. ex köp av mat finner man att konsumenter tenderar att i större utsträckning söka efter information om näringsinnehåll och fler tar aktiva val att avstå mat och de hittar något de inte gillar i innehållsförteckningen (Ramanchandran, 2018). Detta beteende visar på att många konsumenter är villiga att ta aktiva val så länge de har tillgång till information som möjliggör förståelse för vilka konsekvenser som tillkommer vid ett köp. Om det hade funnits mer lättåtkomlig information om hur smartphones skiljer sig åt så är det möjligt att konsumenter hade agerat annorlunda från hur de gör idag.

Vid tal om miljöpåverkan så är det vanligt att telefoniföretag lägger fokus på återvinning (Elgiganten, 2019; Telenor, 2019). För att även kunna förbättra miljöfokus på produktionsdelen av mobilanvändningen så är en förbättrad transparens essentiell. För att uppnå detta krävs det att man kan spåra vart de olika delarna av en smartphone kommer ifrån. Detta kan vara svårt då produktionen av en smartphone ofta sker på många olika geografiska platser, där de ingående materialen kommer från ytterligare olika platser. Därför skulle det krävas en omfattande process i flera delar i produktionskedjan för att denna information ska finnas tillgänglig för konsumenter.

Utvecklingen stödjer dock detta då det blir mer förekommande att man fair-trade stämplar metaller som guld.