IV. Where does time go? Teaching and time use from the perspective of teachers
9. Avslutande diskussion och slutsatser
9.1 Utslag av försöksverksamheten med slopad timplan Den mest svårförklarade frågan för de forsknings och utvärderings-
projekt som bedrivit forskning i anslutning till försöksverksamheten tycks vara i vilken mån timplaneförsöket bidragit till de eventuella förändringar som observerats. För det första saknas tillgång till systematiska beskriv- ningar av situationen före starten av försöksverksamheten i de skolor som kom att medverka, och några före-eftermätningar kan således inte göras. För det andra finns visserligen statistik om måluppfyllelse och merit- värden att tillgå före försöksperioden, men att skilja ut vad som orsakat eventuella förändringar är svårt. Betygsstatistik är den variabel som uteslutande används för att mäta förändringar i samband med försöket, men betygssättning är inte helt oproblematiskt (se vidare Andersson 2004, Skolverket 2004a, 2005b, jfr. Wikström 2005). Det kan även diskuteras om detta är ett lämpligt och tillräckligt mått på om försökets intentioner förverkligats.
Den svenska grundskolan har varit föremål för en mängd långtgående reformsträvanden och beslut under de senaste 15 åren (Sundberg 2005), och reformer tar avsevärd tid att implementera (se vidare Fullan 2001). Det är bl.a. av detta skäl svårt att avgöra vad som orsakat eventuella för- ändringar under den period som timplaneförsöket pågått. Skolor har därtill ofta deltagit i andra utvecklingsprojekt som löpt parallellt med för- söksverksamheten. Det är därför föga förvånande att likartade förändring- ar observerats i såväl försöksskolor som icke deltagande skolor (Lundahl
m.fl. 2005), varför det blir praktiskt taget omöjligt att klargöra vilket specifikt bidrag försöksverksamheten med slopad nationell timplan givit. Vad en övervägande majoritet av de forsknings- och utvärderingsprojekt, som bedrivits inom ramen för försöksverksamheten, kommer fram till är att de förändringar som observerats inte främst är orsakade av timplane- försöket per se. Timplaneförsöket verkar främst vara en påskyndande faktor av flera, i ett redan pågående förändringsarbete. Öppna pass, tema- tiskt arbete och läsning samt lärarlag med hög grad av autonomi förekom redan före försöket i de flesta av de studerade skolorna (se vidare SOU 2005: 102), och återfinns i skolor som inte deltar (jfr. Carlgren 1994, Nyroos & Rönnberg 2002, Rönnberg 2003).
9.2 Slutsatser
Min första frågeställning rörde den kommunala nivåns agerande och motiv för att delta eller inte delta i försöksverksamheten. Sammanfatt- ningsvis handlade sådana motiv inte i första rum om inställningen till den nationella timplanens vara eller inte vara. Samtliga intervjuade skolchefer förordade ett slopande. I stället var olika lokala omständigheter vid tiden för ansökan avgörande. Skolchefernas inställning och rektorernas ager- ande var betydelsefulla.
På skolnivå berörde mina frågor elevers och lärares kontroll över sitt arbete, upprätthållande eller förändring av ämnes- och andra typer av gränser, och förändringar av tidsfördelning och tidsanvändning. Samtliga skolor befann sig i en tydligt pågående utvecklingsprocess, vilken accen- tuerades under tiden för deltagandet i försöksverksamheten. Drivande rektorer, inarbetade ämnesövergripande arbetslag som var fokuserade på förändring, och stödjande aktörer som t.ex. kommuner och nätverk visade sig bidra i denna process. I fråga om vad som fokuserades under denna förändringsprocess uppvisade skolorna mer likheter än de skilde sig åt. Diskussioner och beslut om förändring rörde i högre grad tidsanvändning och i mindre utsträckning tidsfördelning, och strävan gällde ett ökat elev- inflytande, mer ämnesövergripande studier och förhöjd lärarlagsautono- mi. Att försöksverksamheten kom att översättas på skolnivå till en förändring av tidsanvändning och inte en förändrad tidsfördelning, kan ha flera förklaringar. Timplaneförsöket tycks ha varit en pådrivande faktor av redan pågående förändringsarbete på skolorna. Tydligast gällde detta en utveckling av alternativa arbetssätt. Därtill kan läggas traditioner som
utgör ett visst motstånd att ändra tidfördelningen och organisatoriska aspekter utanför skolnivån som är svåra att bemästra. För elevernas del berörde förändringarna även fördelningen av tid då eleverna på ett individuellt plan i viss mån kunde välja hur mycket tid de ville ägna åt olika ämnen.
Sammanfattningsvis: att förändra fördelningen och användningen av undervisningstiden verkar inte vara en enkel fråga för skolan och arbets- laget. Elever uppskattar överlag att disponera över sin tid, men deras inflytande har i regel inte ökat nämnvärt. Elevers olika förutsättningar överensstämmer också mer eller mindre väl med de krav som ställs på dem. Lärarna menar inte att alternativen till traditionell undervisning bättre och mer effektivt löser de problem som finns, t.ex. att tillgodose behoven hos både låg- och högpresterande elever. Dock beskrivs den Gröna skolans val att satsa på två nya klasser avsedda för lågpresterande elever som lyckat för dessa elever, eftersom andelen med godkänt betyg stigigt kraftigt. Lärares arbetsuppgifter tenderar vidare att bli allt mer sammansatta och deras arbetsbörda ökar (jfr. Månsson 2004). Det finns också stora skillnader mellan olika grupper av elever och ämnen vilket kräver mer än en ökad frihet för enskilda skolor att handha undervis- ningstid som en resurs.
Sett i ett större perspektiv återstår frågan hur en elev skall kunna garanteras ett minimum på 6 665 undervisningstimmar under nio år om t.ex. skolbyten sker. Eftersom insatt undervisningstid enligt tidigare forskning visat sig vara en faktor som har starkt samband med utfallet av undervisningen, bör stor skillnad i undervisningstid mellan olika skolor/klasser rimligtvis få följder (jfr. Smyth 1987, Dahllöf 1992). Vidare är frågan vilket utslag nya eller alternativa undervisningsformer egentligen får. Sker det en förändring av vilken kunskap eleverna tillägn- ar sig och formen på denna i den individualiserade och tematiska under- visningen? Förändringar tar tid, varför det finns anledning att fortsätta studiet av utvecklingen av elevers och lärares arbete. Ändock är frågan om det är tiden eller en ökad frihet att disponera tiden som är avgörande för skolutveckling. Svenska skolor har idag världens mest decentrali- serade skolsystem vad gäller fördelning och användning av undervis- ningstiden (se vidare Rönnberg 2007). Ställt mot olika undersökningar – svenska elevers resultat i de s.k. Pisa-undersökningarna (Pisa 2003), Nationella utvärderingen 2003 (NU-03), Trends in international mathematics and science study (Timms 2003), utvärderingar gjorda av Lärarnas Riksförbund, 2004, och Högskoleverket, 2005, vilka pekade på brister i den svenska lärarutbildningen, samt andra massmedialt uppmärk-
sammade svårigheter såsom betygsfrågor och könsskillnader – är en avre- glering av timplanen högst komplex och en förändrad användning och fördelning av tid problematisk.
10. Referenser
Ahl, A. Andersson, H. From, J. Holmgren, C. & Johansson, U. (2005) Tid som frihet – tid som tvång: fostran, bedömning och elevers behov i den mål- och resultatstyrda svenska grundskolan. I SOU 2005:102 Utan timplan – forskning och utvärdering. En antologi från Timplanedelegationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 173-196.
Ahlstrand, E. (1995) Lärares samarbete - en verksamhet på två arenor: studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium. Linköping University, Department of Education and Psychology. Linköpings Studies in Education and Psychlogy No. 43.
Alm, F. (2005) Schemats roll i en skola utan timplan. I SOU 2005:102 Utan timplan – forskning och utvärdering. En antologi från
Timplanedelegationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 105-122. Andersson, H. (2004) “Seeking high and low”. Teachers grading practice in
time-table free schools in Sweden. Paper presentation på den tionde European Conference on Educational Research, Kreta, 22-25 September. Anderson, L. W. (Red.) (1984) Time and School Learning: Theory, research and
practice. London: Croom Helm, 167-203.
Anderson, L. W. (Red.) (1995) Time, allocated and instructional. I International Encyclopedia of Teaching and Teacher (2a uppl.), Oxford: Pergamon, 204-207.
Aronsson, K. Cederblad, M. Dahl, G. Olsson, L. & Sandin, B. (1984) Barn i tid och rum. Malmö: Liber Förlag.
Balldin, J. (2000) Fri i tid och rum? Ungas villkor för utveckling och positionering i en skola. Stockholm universitet, Pedagogiska institutionen, utvecklingspsykologiska seminariet.
Bartlett, L. (2004) Expanding teacher work roles: a resource for retention or recipe for overwork? Journal of Educational Policy, 19(5), 565-582. Ben-Peretz, M. & Bromme, R. (Red.) (1990) The Nature of Time in Schools.
Theoretical concepts, practitioners perceptions. New York: Teacher College Press.
Berg, G. (1999) Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: Gothia. Berg, G. Groth, E. Nytell, U. & Söderberg H. (1999) Skolan i ett
institutionsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G. & Boréus, K. (Red.) (2005) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2a uppl.). Lund:
Bernstein, B. (1971) On the classification and framing of educational knowledge. I M. F. D. Young (Red.) Knowledge and Control: new directions for the sociology of education. London: Collier-Macmillian Publisher, 47-69. Bernstein, B. (1977) Class, Codes and Control, Vol 3: Towards a theory of
educational transmissions. London: Routledge & Kegan Paul.
Bernstein, B. (1996) Pedagogy, Symbolic Identity and Control. London: Taylor & Francis.
Bernstein, B. (2001) Pedagogic codes and their modalities of practice. I S. Ball (Red.) Sociology of education: major themes, vol I, theories and methods. London: RoutledgeFalmer,1-23.
Carlgren, I. (1994) Från klassrumsundervisning till ”eget arbete”: den tröga skolan och pedagogiska modeflugor. Praxis (2), 9-14.
Carlgren, I. (1999) Professionalism and teachers as designers. Journal of Curriculum Studies, 31(1), 43-56.
Clark, C. M. (1987) The Caroll model. I M. J. Dunkin (Red.) The international encyclopedia of teaching and teacher education. Oxford: Pergamon Press, 36-40.
Cooley, W. W. & Lohnes, P. R. (1976) Evaluation research in education: Theory, Principles, and practice. New York: Halsted.
Cooper, H. Valentine, J. C. Charlton K. & Melson, A. (2003) The effects of modified school calendars of student achievement and on school and community attitudes. Review of Educational Research, 73 (1), 1-52. Dahllöf U. (1981) Timplaneförändringar på grundskolestadiet i ett
långtidsperspektiv. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Dahllöf, U. (1992) Timplaner för folkskola och grundskola. I E. Wallin (Red.) Från folkskola till grundskola: tio forskare vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, belyser utvecklingen under 150 år i anslutning till folkskolejubiléet. Uppsala: Uppsala universitet, pedagogiska institutionen, 63-82.
Delamont, S. & Hamilton, D. (1984) Revisiting classroom research: a continuing cautionary tale. I S. Delamondt (Red.) Readings on interaction in the classroom. London: Methuen, 3-37.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000) Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer (3e uppl). Stockholm: Liber.
Ds (1999:1) Utan timplan - med oförändrat uppdrag. Stockholm: Gotab. Edling, M. (2002) Arbetslag ger och tar kraft. Skolvärlden, 7, 28-32. Ekholm, M. (1999) Styrning av skolor i Europa: i skärningspunkten mellan
centralism och decentralism. I L. Lindkvist, J. Löwstedt & U. Torper. En friare skola: om styrning och ledning av den lokala skolan. Lund: Studentlitteratur, 227-246.
Elmeroth, E. Eek-Karlsson, L. Olsson, R. & Valve, L-O. (2005a) Utvärdering av försöksskolornas kvalitetsarbete. I SOU 2005:102 Utan timplan – forskning och utvärdering. En antologi från Timplanedelegationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 197-212.
Elmeroth, E. Eek-Karlsson, L. Olsson, R. & Valve, L-O. (2005b) Tid för målstyrning: Utvärdering i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan. Högskolan i Kalmar: Institutionen för hälso- och beteendevetenskap.
Englund, T. (1993) Utbildning som ”public good” eller ”private good”: svensk skola i omvandling. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska
institutionen.
Eriksson, I. Arvola, A. & Jedermark, M. (2005) Varierande
undervisningspraktiker i timplanelösa skolor – likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? Stockholm: HLS förlag.
European Commission (2002) Key Data on Education in Europe 2001-2002. Luxembourg: Office for official Publications of the European
Communities.
Falkner, K. (1996) Lärarprofessionalitet och skolverklighet: En diskussion om professionaliseringssträvanden i det senmoderna samhället. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Falkner, K. (1997) Lärare och skolans omstrukturering: Ett möte mellan utbildningspolitiska intentioner och grundskollärares perspektiv på förändring i den svenska skolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Finnan, C. & Levin, H. M. (2000) Changing school cultures. I H. Altricher & J.
Elliott (Red.) Images of Educational Change. Buckingham: Open University Press, 88-110.
Fullan, M. & Hargreaves, A. (1992) What’s Worth Fighting for in your School? Bristol: J. W. Arrowsmith Limited.
Fullan, M. G. (2001) The New Meaning of Educational Change (3e uppl.). New York: Teacher College Press.
Gándara, P. (Red.) (2000a) The dimensions of time and the challenge of school reform. New York: University of New York press, 1-11.
Gándara, P. (2000b) Rethinking time and teacher working conditions. I P. Gándara (Red.) The dimensions of time and the challenge of school reform. New York: University of New York press, 69-88.
Garpelin, A. (1997) Lektionen och livet: Ett möte mellan ungdomar som tillsammans bildar en skolklass. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education 70.
Granström, K. & Einarsson, C. (1995) Forskning om liv och arbete om svenska klassrum: en översikt. Stockholm: Statens skolverk, Liber distribution. Groundwater-Smith, S. & Dadds, M. (2004) Critical practitioner inquiry:
towards responsible professional communities of practise. I C. Day & S. Judyth (Red.) Sachs International Handbook on the Continuing
Professional Development of Teachers. Maidenhead: Open University Press, 238-263.
Guskey, T. R. (2002) Professional development and teacher change. Teachers and Teaching: theory and practice, 8 (3/4), 381-391.
Gustafsson, C. (1999) Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 4 (1), 43-58.
Hadenius, K. (2005a) Elever, mål och makt – två bilder. Rapport IV. Opublicerat manus. Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning.
Hadenius, K. (2005b) …steg mot målstyrning: Lärares arbete i grundskolan utan timplan. Enkätundersökning i sex skolor 2002-2004. Rapport III.
Opublicerat manus. Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning. Hameyer, U. (2003) Skolutveckling i de europeiska länderna. I G. Berg och H-Å.
Scherp (Red.) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Liber, 235- 273.
Hansen, M. & Lander, R. (2005a) Självreglering lönar sig – till en viss del. I SOU 2005:102 Utan timplan – forskning och utvärdering. En antologi från Timplanedelegationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 237- 247.
Hansen, M. & Lander, R. (2005b) Elev- och lärareffekter i tretton skolors försök med timplanen. Arbetsrapport. Opublicerat manus. Göteborg universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Hansén, S-E. Lindfors, L. & Styrman, M. (1998) Så fördelas tiden: flexibel timfördelning i grundskolan. Vasa: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten. Hargreaves, A. (1994) Changing Teachers, Changing Times. Teachers´ work
and culture in the postmodern age. London: Cassell.
Hartley, D. (1999) Marketing and the ‘re-enchantment’ of school management. British Journal of Sociology of Education, 20(3), 309-323.
Hopkins, D. Ainscow, M. & West, M. (2004) School improvements: propositions for action. I A. Harris, N. Bennett & M. Preedy (Red.) Organizational Effectiveness and Improvement in Education. Philadelphia: Open University Press, 261-270.
HSFR (1990) Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. HSFR Informationsmaterial, etikregler. Nerladdad 2005-03-09 från: http://www.vr.se/publikationer/?subject=Etik
Högberg, S. (Red.) (2002) Skolutveckling och skolkultur i ett elevperspektiv: Ett samverkansprojekt mellan praktiker och forskare. Rapport VI från SABO- 2-projektet. Falun: Högskolan Dalarna.
Johansson, B. & Johansson, B. (1994). Att styra eller inte styra. Lund: Lund universitet, Pedagogiska institutionen.
Johansson, E. (1992) Folkundervisning före folkskolan. I G. Richardson (Red.) Ett folk börjar skolan: folkskolan 150 år 1842-1992. Stockholm: CE Fritzes AB, 9-17.
Johansson, S. (1999) Transfer of technical training know-how: a study of consulting services in aid practice. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.
Johansson, U. Ahl, A. Andersson, H. From, J. & Holmgren, C. (2005) Tid som frihet – tid som tvång: en fallstudieutvärdering av försöksverksamheten med skola utan timplan. Slutrapport. Opublicerat manus. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.
Kallós, D. & Lundahl-Kallós, L. (1994) Recent changes in teachers’ work in Sweden: professionalization or what? I D. Kallós & S. Lindblad New
Policy Contexts for Education: Sweden and United Kingdom Educational Reports. Umeå University, Pedagogiska institutionen.
Kallós, D. & Lundgren, U. P. (1979) Curriculum as a Pedagogical Problem. Lund: LiberLäromedel/Gleerup.
Kane, C. M. (1994) Prisoners of Time: Research. What we know and what we need to know. National Education Commission on Time and Learning. Nerladdad 2004-03-25 från:
http://www.ed.gov/pubs/PrisonersOfTime/PoTResearch
Kimonen, E. & Nevalainen, R. (2002) Towards Active Learning: a case study on active learning in a small rural school in Finland (3e uppl.) Jyväskylä: University of Jyväskylä, Department of Teacher Education.
Klette, K. Carlgren, I. Rasmussen, J. & Simola, H. (Red.) (2002) Restructuring Nordic Teachers: Analyses of Interviews with Danish, Finnish, Swedish and Norwegian Teachers. Oslo: University of Oslo, Institute for Educational Research.
Lahelma, E. (2002) School is for meeting friends: secondary school as lived and remembered. British Journal of Education, 23 (3), 367- 381.
Leaton Gray S. (2004) Defining the future: an interrogation of education and time. British Journal of Sociology of Education, 25 (3), 323-340. Lindblad, S. (1994) Lärarna - Samhället och skolans utveckling: Utforskningar
och analyser av lärarledd verksamhet. Stockholm: HLS Förlag. Lindblad, S. & Sahlström, F. (1999) Gamla mönster och nya gränser: om
ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk forskning i Sverige, 4 (1), 73-92.
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (1986) Politisk styrning och utbildningsreformer. Stockholm: Liber.
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000) Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag.
Lindqvist, E. & Gustafsson, C. (1979) Arbeta självständigt i skolan: en montessoriinspirerad försöksverksamhet på högstadiet vid Göteborgs högre samskola. Stockholm: Wahlström & Widstand.
Lindqvist, P. (2002) Lärares förtroendearbetstid. Malmö: Malmö högskola, Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildning.
Lindqvist, P. & Nordänger, U. K. (2004) Lärares osynliga arbete. Kalmar: Lärarutbildningen och Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap, Högskolan Kalmar.
Little, J. W. (1993) Professional Community in Comprehensive High Schools: the two worlds of academic and vocational teachers. I J W. Little & M W. McLaughlin (Red.) Teachers’ Work: individuals, colleagues and contexts. London: Teacher College Press, 137-163.
Lortie, D. C. (2002) Schoolteacher: a sociological study (2a uppl). Chicago: The University of Chicago Press.
Lundahl, L. (2002) Sweden: Decentralisation, deregulation, quasi-markets – and then what? Journal of Education Policy, 17(6), 787-697.
Lundahl, L. Nyroos, M. & Rönnberg, L. (2003) Time use in Swedish schools: from state regulation to micro politics. EPAC paper. Nerladdad 2004-11- 11http://www.pa-linz.ac.at/institut/huwi/ive/EPAC/
Lundahl, L. Rönnberg, L. & Nyroos, M. (2004) En styrning i tiden. Studies in Educational Studies and Educational Philosophy. Nerladdad 2004-03-25 http://www.upi.artisan.se/docs/Doc200.pdf
Lundahl, L. Rönnberg, L. & Nyroos, M. (2005) Masters of their Time: time and teachers in an education policy context. (Paper presentation på den elfte European Conference on Educational Research, Dublin, Irland). Lundgren (1979) Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori.
Stockholm: LiberFörlag.
Lundgren, U. P. & Colliander, M-A. (1991) Curriculum pacing. I A. Lewy (Red.) The International Encyclopedia of Curriculum. Oxford: Pergamon, 389-391.
Lundmark, L. (1989) Tidens gång & tidens värde. Stockholm: Författarförlaget Fischer & Rye.
Lärarförbundet (2005) HÖK 05 – Avtalstexter. Nerladdad 2005-10-01 http://www.lararforbundet.se/avtal05
Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Svenska kommunförbundet (1996) En satsning till 2000. Stockholm: Kommentus.
Mac an Ghaill, M. (1989) Beyond the white norm: the use of qualitative methods in the study of black youths’ schooling in England. Qualitative Studies in Education, 2, 175-189.
Marklund, S (1981). Skolsverige 1950-1975. 2. Försöksverksamheten. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Marklund, S. (1987) Skolsverige 1950-1975. Del 5 – Läroplaner. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Millot, B. (1995) Economics of educational time and learning. I International Encyclopedia of Economics of Education, M. Carnoy (Red.), Oxford: Pergamon, 353-358.
Minicuccin, C. (2000) Effective use of time in the education of English language learners. I P. Gándara (Red.) The dimensions of time and the challenge of school reform. New York: University of New York press, 49-68.
Månsson, E. (2004) Dagens lärare klämd mellan oförenliga krav? I Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Resultat från nio skolforskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet i Malmö. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd, 19-46.
Nilsson, N-E. (2004) Elevforskning i grundskolan: orsaker, problem, förslag. Lund: Studentlitteratur.
Nyroos, M. & Rönnberg, L. (2002) Att hantera tiden. Skolchefer om att delta respektive inte delta i timplaneförsöket. Umeå Universitet: Inst för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.
Oakley, A. (1981) Interviewing woman: a contradiction in terms. I H. Roberts (Red.) Doing Feminist Resarch. London: Routledge & Kegan Paul, 30-61. OECD (2004) Education at a Glance: OECD indicators 2004. Paris:
Olsen, L. & Jaramillo, A. (2000) When time is on our side: redesigning schools to meet the needs of immigrants students. I P. Gándara, (Red.) The dimensions of time and the challenge of school reform. New York: University of New York press, 226- 251.
Persson, A. (2004) Pedagogiskt arbete i olika skolkulturer – om likheter och olikheter i en ”skola för alla”. Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Resultat från nio skolforskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet i Malmö. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd, 153-182.
Petterson, A. (2004) Usken borta i avtalet – men den lever på. Lärarnas tidning, 16, 4.
Power, S. (1998) Researching the ‘Pastoral’ and the ‘Academic’: an
ethnographic exploration of Bernstein’s sociology of the curriculum. I G. Walford (Red.) Doing Research about Education. London: Falmer Press, 11-26.
Preisz, E-L. (2004) I E. Jacobsson, Lärarnas arbetstid ska lyftas i nästa avtal. Lärarnas tidning, 16, 5.
Proposition (1992/93:220) En ny läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet Proposition (1997/98:6) Förskoleklass och andra skollagsfrågor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Proposition (1997/98:94) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen mm. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Richardson, G. (1992a) Förord. I G. Richardson Ett folk börjar skolan:
folkskolan 150 år 1842-1992. Stockholm: CE Fritzes AB, 7.
Richardson, G. (1992b) En gemensam barndomsskola. I G. Richardson Ett folk börjar skolan: folkskolan 150 år 1842-1992. Stockholm: CE Fritzes AB, 68-87.
Richardson, G. (1999) Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu (6e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rönnberg, L. (2003) Att fördela tiden i skolan: översiktlig
enkätsammanställning. Umeå: Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen. Nerladdad 2004-01-09 från:
http://www.educ.umu.se/forskning/sammanst2.pdf
Rönnberg, L. (2007) The Swedish experiment with localized control of time schedules: policy problem representations. Scandinavian Journal of Educational Research, prel. 52 (1).
SFS (1985:1100) Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS (1994:1194) Grundskoleförordningen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS (1999:903) Förordning om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sigfridsson, B. (2005) Att leda en skola i tiden. I SOU 2005:102 Utan timplan – forskning och utvärdering. En antologi från Timplanedelegationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 157-169.
Singh, P. & Luke, A. (1996 ) Series editor’s preface. I B. Bernstein Pedagogy, Symbolic Control and Identity: theory, research, critique. London: Taylor & Francis, xi-xiv.
Skolverket (1999) Att utvärdera skolan. Stockholm: Liber Distribution. Skolverket (2000) Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm:
Fritzes kundservice.
Skolverket (2003) Tid för lärande. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Fritzes kundservice.
Skolverket (2004a) Allmänna råd och kommentarer: likvärdig bedömning och betygssättning. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2004b) Utbildningsresultat riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 1 2005. Skolverket Rapport 257. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005a) Databas. Nerladdad 2005-03-07 från: http://salsa.artisan.se/cgi-shl/urval_skola.exe?
Skolverket (2005b) Pressmeddelande 2005-12-15 Slutbetygen i grundskolan kvar på samma nivå. Nerladdad 2005-12-16 från:
http://www.skolverket.se
SKUT-projektbeskrivning. Nerladdad 2005-11-07 från:
http://www.educ.umu.se/forskning/presentation/projekt/
Smyth, W. J. (1987) Time. I M. J. Dunkin (Red.) The international encyclopedia