• No results found

I vilken utsträckning använder svenska domstolar engelska vid internationella klandermål?

6 Slutsatser

6.4 I vilken utsträckning använder svenska domstolar engelska vid internationella klandermål?

Den tidigare presenterade rättsfallsstudien som visar på en faktisk förekomst av engelska citat i svenska domstolars domar är i allra högsta grad relevant mot bakgrund av lagförslaget som skiljeförfarandeutredningen presenterar. Speciellt eftersom slutsatsen som där dras är att det skulle innebära ett för alltför stort principiellt undantag att tillåta att avgöranden författas på annat språk än svenska. Lagförslaget tydliggör att meddelande av dom eller beslut på annat språk än svenska är ett avsteg från principerna som språklagen vilar på. I den utsträckning längre engelska citat förekommer i svenska domstolars domar finns det alltså en motsättning mellan gällande rätt och faktiskt gällande rätt.218 Om lagförslaget blir verklighet betyder det en särreglering gentemot språklagen vilket betyder att det i alla fall finns ett lagstadgat undantag från lagen. Eftersom undantaget, så som förslaget ser ut nu, inte kommer att omfatta avgöranden, beslut eller protokoll skulle införandet emellertid göra det ännu tydligare att författandet av någon av dessa handlingar på engelska står i strid med språklagen.

217 I avsnitt 4.3. 218 Se avsnitt 5.4.

Skiljeförfarandeutredningen nämner inget om hur den faktiska rättstillämpningen ser ut idag. Antingen är utredningen inte medveten om användningen av engelska citat i svenska domstolars domar, eller så besvärar den helt enkelt inte utredningen, kanske spelar även här det ringa antalet berörda domar roll för utredningens bedömning. Det hade varit ytterst intressant att få veta hur utredningen ställer sig till det faktum att engelska citat förekommer i svenska domstolars domar. En av de tydligaste slutsatserna som går att dra av rättsfallsstudien är att det är problematiskt att växla mellan språk vid genomförandet av en rättslig bedömning. Enligt min mening leder språkväxlingen till svårigheter som resulterat i att domarna i en inte obetydlig utsträckning istället citerar avtal, bestämmelser eller liknande som författats på engelska. Det säger sig självt att en fråga om komplicerad avtalstolkning inte görs enklare av att avtalet ska tolkas på ett annat språk än det författats på. Om anledningen till att domarna idag väljer att göra avkall på bestämmelserna i språklagen kan anses vara att det av en eller flera olika anledningar anses vara olämpligt att meddela dom på svenska efter ett engelskspråkigt skiljeförfarande, vilket i min mening troligtvis är fallet, kommer lagförslaget snarare att förvärra än underlätta situationen. Känner sig domare idag nödgade att använda engelska citat då de dömer i ett mål som grundats på ett skiljeförfarande på engelska kommer, med största sannolikhet, detta behov bara att bli ännu större om stora delar av rättegången istället ägt rum på det engelska språket.

I slutändan är det viktigaste för parterna till ett skiljeförfarande att deras skiljedom är verkställbar. Att klanderprocessen tillåts hållas delvis på engelska gör att parterna kan utöva större kontroll över denna process, detta förstärks ytterligare av att processen föreslås bli till stor del skriftlig. Utfallet i ett klandermål, vare sig en part får avslag i fråga om klander eller om skiljedomen framgångsrikt klandras kommer denna dom att få rättskraft även utomlands. Även i detta avseende är det problematiskt att domen som en part eventuellt tar utomlands som huvudregel inte författas på engelska, även om engelska varit språk för domstolsprocessen.

Även om föregående framställning i stort kunnat visa att införandet av en möjlighet till att få använda engelska i en klanderprocess kan leda till stora fördelar som sannolikt ökar Sveriges internationella attraktivitet kommer alltså förslaget inte undan växlingen mellan språk. Även om de internationella parterna kan undvika ett språkbyte mellan skiljeförfarande och domstol kommer domstolsprocessen att resultera i en dom på svenska. Om målet med översynen av LSF är att öka de internationella parternas förtroende för förfarandet kan lagförslaget lyckas med detta till viss

del. Men den nuvarande ordningen kan också få negativa återverkningar. Som nyss nämnts ovan kan en svensk domstols dom behöva verkställas utomlands, vilket är komplicerat om den enda officiella versionen av domen är på svenska. Det finns också risk för att nyanser i språk går förlorade då en dom ska författas på svenska efter ett engelskt förfarande, och detta kan i sin tur få konsekvenser för rättstillämpningen och i förlängningen rättsutvecklingen. Detta skulle självfallet på lång sikt få negativa konsekvenser för det svenska skiljeförfarandets internationella attraktivitet. Svenska domstolar, som redan idag använder sig av engelsk citering, hamnar också en svår situation då lagförslaget skulle göra det tydligare att språklagens bestämmelser ska beaktas tillsynes undantagslöst i fråga om författande av dom.

Den faktiska rättstillämpningen så som den kommit till uttryck i rättsfallsstudien visar att skiljeförfaranden på engelska, av en eller flera anledningar, resulterar i domar med engelska citat – även om själva rättegången till stor del hålls på svenska. Jag skulle säga att det finns stor anledning att anta att engelska skiljeförfaranden som klandras på engelska i svensk domstol skulle resultera i ett ännu större antal domar med engelska citat. Om det ändå kan antas att domarna kommer att innehålla långa engelska citat, avgörande för domstolens bedömning, vore det kanske lämpligare att från början lagstifta om att tillåta en ökad användning av det engelska språket även i detta avseende. Eftersom skiljeförfarandeutredningen nöjer sig med att konstatera, snarare än att utreda, hur principerna bakom språklagen inte tillåter ett avgörande författat på annat språk än svenska är det svårt att dra slutsatser kring varför utredningen når den slutsats den gör. Men mot bakgrund av vad som kunnat visas i denna uppsats, både gällande principiella överväganden och den faktiska rättstillämpningen, skulle såväl parter och domstolar som rättssäkerheten i stort gynnas av en översyn av skiljeförfarandeutredningens översyn av LSF.