STRÄNGNÄS KOMMUN
UTVÄRDERA
PLANERA
Identifiera krav och mål i lagstiftning och verksamheten. Planera arbetet för att säkerställa dessa krav och mål. Ta fram processer och rutiner.
GENOMFÖRA
Rapportera, utreda och genomföra arbetet utifrån fastställda processer och rutiner.
UTVÄRDERA
Sammanställa och analysera avvikelser, synpunkter, klagomål, egenkontroll. Mäta, följa upp och utvärdera resultatet.
FÖRBÄTTRA
Utveckla och förbättra processer och rutiner utifrån omvärldsbevakning och med utgångspunkt i kunskapsstyrning. Arbeta för att uppnå krav och mål.
3/14
Arbetet under 2020
Processer och styrdokument
Kunskapen om processer fortsätter öka inom kontoret. Det visar sig
genom ett ökat samarbete över funktions- och organisationsgränser, vilket ökar effektiviteten i organisationen och höjer kvalitet för invånarna.
Arbetet med att samordna och kvalitetssäkra styrdokument fortsätter under 2021.
Synpunkter och klagomål
Socialkontoret ser synpunkter och klagomål som en viktig källa till förbättring och utveckling av verksamheten. Det innebär att kontoret tar ansvar för att rätta till och förebygga fel och brister.
En person som är missnöjd med socialtjänsten har rätt att framföra sina synpunkter till verksamheten. Om personen är missnöjd med beslut som kommunen har fattat har personen rätt att överklaga beslutet.
Om en person upplever allvarliga brister eller missförhållanden i socialtjänsten kan hen anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som avgör om det finns skäl för tillsyn eller inte.
Antalet registrerade synpunkter och klagomål under 2020 var 80 stycken.
De registrerade synpunkterna och klagomålen avser utredning, beslut och genomförande. Utöver dessa rör synpunkterna och klagomålen framförallt information, handläggningstid och bemötande.
Uppföljningen visar att dokumentation och diarieföring av synpunkt- och klagomålsärenden brister. Arbetet med att utveckla synpunkt- och
klagomålshanteringen kommer att fortsätta under 2021 för att säkra systematisk hantering av dokumentation, diarieföring och uppföljning av synpunkter och klagomål.
Avvikelsehantering
Under 2020 har socialkontoret infört ett nytt digitalt stöd för analys av registrerade avvikelser.
I analys av 2020 års 4500 avvikelser gäller cirka 70 % fall och läkemedel.
Det framkommer även brister i dokumentationskunskap vilket vi kommer fortsätta arbeta med under 2021.
Socialkontoret har rapporterat 14 lex Sarah under 2020. Av dessa har 1 anmälts till IVO.
Under 2021 kommer arbetet att fokusera på analys och uppföljning för att ge verksamheterna möjlighet att använda avvikelser i förbättringsarbetet.
Kommunikation och dokumentation
Socialkontoret har under 2020 utvecklat mötesformer för ett större helhetsgrepp kring kontorets utveckling. Ett exempel är forum för verksamhetsutveckling där
4/14
verksamhetsutvecklare träffas två gånger per månad för att arbeta gemensamt med kontorets verksamhetsutveckling. Arbetet med kartläggning och
framtagande av informationshanteringsplan för nämndens räkning pågår.
Verksamhetsutveckling med stöd av IT och digitalisering
För 2020 har fokus inom den digitala utvecklingen legat på mobil
dokumentation, digital signering och läkemedelsrobotar samt automatisering av processer t ex orosanmälningar. Arbetet fortsätter under 2021.
Systematisk uppföljning IBIC
Kontoret ingår i ett nationellt projekt tillsammans med SKR, Socialstyrelsen och ett antal andra kommuner där syftet är att ta fram modeller för systematisk uppföljning utifrån IBIC (Individens behov i centrum). Resultatet kommer att presenteras under 2021.
5/14
Goda exempel på verksamhetsutveckling
För att ta fram goda exempel på aktiviteter som genomförts under året och som har haft påverkan för brukarna har socialkontorets verksamhetsutvecklare bidragit med följande:
Fokusgrupper kring tema synpunkter och klagomål genomfördes och resulterade i en handlingsplan som ska följas upp våren 2021.
Medarbetare har fått en genomgång av ett bildspel kring synpunkter och klagomål.
Egenkontroll med fokus på nya anvisningen för arbetskläder och städning. Resultaten visade på en ökad medvetenhet kring dessa två anvisningar sedan de infördes under våren 2020. Resultatet behövde inte leda till en handlingsplan men enhetscheferna presenterade ett bildspel med resultat på APT.
En slinga med anhöriga i delaktighetsmodellen genomfördes under början av 2020. I den framkom flera förbättringsåtgärder som vi kan arbeta med, framförallt i planeringen av nya brukare. Då pandemin har gett oss ett nytt fokus så har verksamhetsområdet inte hunnit med aktiviteter kring vad som framkom i den utsträckning som var planerat. En
informationsbroschyr har tagit fram som ska delas ut till anhöriga och brukare för att verksamheten ska bli bättre på att informera om sina verksamheter.
Den nya funktionen stödpedagog har implementerats under året.
Verksamheten har genomfört en internutredning under året som låg till grund för ett inkommet klagomål. Utredningen resulterade i flera
kvalitetshöjande insatser i verksamheten och kring det enskilda ärendet.
Särskilt boende har under 2020 fått en ökad kvalité med hjälp av
statsbidraget " motverka ensamhet bland äldre och öka kvaliteten i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom."
Då utbildningar inte har kunnat genomföras har istället satsningar gjorts på att förbättra miljön för boende med demenssjukdom. Både den fysiska miljön såsom tavlor etc. men även saker som kan göra dagarna mer meningsfulla.
Funktionshinderomsorgen har tillsammans med HR har arbetat fram en ny rutin för riskbedömning för brukare och en ny mall.
En rutin för social dokumentation har upprättats.
Ipads har köpts in till särskilt boende för att de boende ska kunna kommunicera med anhöriga.
Vi har påbörjat arbetet med att anställa specialistundersköterskor. Det är en ny funktion inom särskilt boende. Inledningsvis med inriktning mot området demens.
Brukarråd har genomförts inom särskilt boende.
6/14
Vi har haft tvärgrupper mellan tre enheter som fokuserat på tillgängligheten på vår information på hemsidan samt
kompetensutveckling på bredden gällande våld i nära relationer, barnkonventionen med fokus på barn som anhöriga inom Äldreomsorg och Funktionshinderomsorg som genererat en anvisning med stödjande kartläggningsfrågor för biståndshandläggarna för att upptäcka barnen och fråga lite mer för att kunna göra en konsekvensanalys om hur beslutet som fattas påverkar anhöriga barn.
Utbildning för barnutredarna på temat samtal med barn har genomförts.
Vi har inlett projekt gällande att utveckla en automatisering av
administrativ registrering av orosanmälningar med hjälp av RPA-teknik för att frigöra tid för socialsekreterarna som ska kunna höja kvaliteten på barnsamtal.
Utbildning i förvaltningsjuridik har genomförts.
Vi har påbörjat utveckling av e-tjänster i ny portal med ett tydligare fokus på användarens/medborgarens perspektiv, t.ex. hur vi formulerar oss och att det ska vara lätt att förstå vilken information vi efterfrågar. På det sättet hoppas vi att handläggningstiderna kan kortas. Detta jobb pågår under 2021 och tjänstedesign som metod kommer att tillämpas genom att fråga/intervjua och inhämta svar genom att låta medborgarna testa våra e-tjänster innan vi publicerar dem i nya portalen.
Vi har använt resultat från en undersökning med hjälp av
delaktighetsmodellen, DMO, gällande Myndighetsprocessen för personer som ansökt om boendestöd vilket gett ett ändrat arbetssätt som innebär att brukaren kan förbereda sig inför en uppföljning med områden/frågor.
Nu skickas SMS innan man ringer då man gärna som brukare vill veta vem som ringer innan man svarar.
Hemsjukvården har under året satt samman kvalitetsgrupper utifrån olika hälso- och sjukvårdsområden som har till syfte att öka kvaliteten på vårdarbetet. Exempel för det är grupper för palliativ vård, nutrition, senior alert, demens och sårvård.
Beslutet om värdighetsgarantier togs i nämnd november 2019,
SN/2019:409. Broschyrer delades ut under 2020 till verksamheterna för att lämna ut till nya brukare och deras anhöriga.
7/14
Sammanställning Trygg hemgång och effektiv samverkan 2020 Trots pågående pandemi har Strängnäs kommun lyckats bra med att hålla sig till överenskommelsen och riktlinjen gällande trygg hemgång och effektiv
samverkan. Nya arbetssätt har implementerats på kort tid på grund av pandemin, såsom screening prov inför hemgång. Användandet av Prators fristående meddelanden har ökat på grund av nya användningsområden. En trend under året har varit färre patienter inskrivna i slutenvården med längre vårdtid, flera av dessa har även haft ett stort vårdbehov vid hemgång.
Under året har utbildning i Prator och trygg hemgång och effektiv samverkan genomförts bland de flesta av kommunens sjuksköterskor inom särskilt boende och LSS, utbildning har även genomförts med enhetscheferna för hemtjänst och funktionshinderomsorg.
Under 2019 och 2020 har ett arbete pågått med att revidera riktlinjerna för trygg hemgång och effektiv samverkan, de reviderade riktlinjerna beslutades i mars 2020 men sköts upp till september 2020 på grund av rådande pandemi. I detta arbete skapades även en rutin för säker läkemedelshantering vid in- och
utskrivning. Denna har implementerats via digitala genomgångar med kommunens sjuksköterskor. Denna rutin kom till på grund av ett stort antal avvikelser.
Under året har Strängnäs kommun fått positiv feedback kring vårt sätt att samarbete med regionen och även biståndshandläggarna uttrycker att de upplever ett bra samarbete med regionen, de poängterar särskilt det goda samarbetet de har med avdelningarnas utskrivningssamordnare.
När det inte fungerar uppmuntras till att skriva en externa avvikelse.
Sammanfattningsvis så har Strängnäs kommun 2020 följt överenskommelsen och riktlinjen om trygg hemgång och effektiv samverkan väl, när det inte fungerat har dialog förts med regionen och avvikelser används. Dock kan vi bli bättre på att prioritera att skriva avvikelser för att få bra underlag för fortsatt
förbättringsarbete.
8/14
Förbättringsarbeten verksamhetsutvecklare inom demens år 2020
Demensförbättringsarbeten genomförda med stöd av statliga medel från socialstyrelsen
I mars 2020 fick verksamhetsutvecklare för demens i uppdrag tillsammans med verksamhetsutvecklare för äldreomsorg att se över hur man kunde använda statsbidraget: Motverka ensamhet bland äldre och ökad kvalitet i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom, på ett bra sätt. Utifrån Pandemin gick det inte att genomföra omfattande utbildningsinsatser, vilket öppnade upp möjligheter för att genomföra miljöförbättringar kring demens.
Miljöförbättringar som genomfördes på demensboendena
Till alla demensboende på SÄBO köptes aktivitetssaker in samt böcker för att främja utbudet av personcentrerade aktiviteter. Målet med inköpen var även att förnya och modernisera för att möta upp nya generationers behov.
Minoritetskulturer såsom exempelvis (romer, samer och
finländare/sverigefinnar) togs hänsyn till vid inköp av böcker, vilket är ett område som behöver utvecklas inom äldreomsorgen.
Exempel på aktivitetssaker som köptes in:
Konst och pysselmaterial.
Förutom att aktivitetssakerna ledde till utökade möjligheter till att erbjuda personcentrerade aktiviteter för brukarna på demensboendena så
uppmärksammade verksamhetutvecklare demens att flera av
omvårdnadspersonalen erfor utökad arbetsglädje som ett resultat av inköpen.
Se några effekter av inköpen i de presenterade citaten!
Citat från undersköterskor på demensboenden inom Strängnäs kommun:
”Nu har vi plockat upp böckerna och ställt dem i bokhyllan. Jag fick hjälp av flera boenden och många samtal och högläsning under tiden blev det. Det var speciellt en boende som blev överförtjust över en bok. Han hade författat den själv, sade han… Han tog den under armen och gick in till sig med en nöjd min”.
(undersköterska på ett demensboende).
9/14
”Nu har vi fått vi lite mer saker, toppen! Vi lånade ut till avd. Svalan
minneskort, puzzel empatidocka mm. Det var så härligt när man hörde skratt från avdelningen och såg en röd ballong fara emellan deras händer. Vi blev alldeles varma inombords. Här har vi julafton varje dag, underbart”. (sagt av undersköterska på demensboende).
”Tack så mycket, arbetsglädjen kommer tillbaka och det ljummar i hjärtan”.
(sagt av undersköterska på demensboende).
Det köptes även in textil (plädar, gardiner etc) för att demensanpassa miljön på gruppboendena. Målet var att sinnesstimulera, tydliggöra miljön med kontraster och färger. Mönstrade tyger valdes bort för att förebygga oro. Växter köptes in för att sinnestimulera och göra det trivsamt. Fototapeter och canvastavlor med naturtrogna motiv köptes in för att stimulera, öka välbefinnandet och väcka levande diskussioner. Rött porslin inhandlades till demensboendena för att förbättra måltidssituationerna och stimulera aptit.
Citat från undersköterskor på demensboenden:
”Canvastavlorna såg väldigt fina ut, dessa ger många "snackisar" och värme”.
(sagt av undersköterska på demensboende).
”Något annat som vi har märkt det är att de äter mycket bättre nu när de ser maten på de röda tallrikarna. De tycker att maten är godare. Tänk vad viktigt det är med färger över lag, precis som du säger Jenny”. (sagt av undersköterska på demensboende).
Utökade miljöförbättringar på en del av demensboendena
På demensboendena på Sictoniagården, Mariagården och Isabellagården grupp (5 och 6) skedde det utökade miljöförbättringar i jämförelse med de andra demensboendena. Verksamhetsutvecklare demens fick uppdrag att se över miljö, planera inköp och ge förslag på förbättringar på demensboendena. Enhetschefer på övriga demensboendena fick också uttrycka önskemål om canvastavlor liknande utifrån att förbättra för personer med demenssjukdom.
Verksamhetsutvecklare demens hade inte möjlighet att se över miljön på alla demensboenden utifrån tidsaspekt, påverkan av Covid- 19 samt utrymme gällande statliga medlen.
På Sictoniagården köptes demensanpassade möbler till demensboendet. På Mariagårdens demensboende målades lister om i kontrastfärger samt
bokhylletapeter sattes upp. Målet var att få bort korridorkänslan och göra det mer hemtrevligt, (liknande som rum i korridorerna). Möbler köptes in utifrån
färgteman.
10/14
Mariagårdens demensboende
På Isabellagården grupp 5 och 6 sågs miljön över och arbetet påbörjades med att tydliggöra korridorer utifrån färger och teman. Möbler köptes in.
Bluetoothhögtalare och hörlurar inhandlades för bättre musikupplevelser.
Gemensamma ytterkläder köptes till personal på prov för att göra det lätt för personal att gå ut med brukare. Kläderna ska hänga lättillgängligt vid utgångarna.
Miljöförbättringar på Isabellagården 2 (korttidsvistelse och växelvistelse) Enhetschef på Isabellagården 2 önskade stöd av verksamhetsutvecklare demens och verksamhetsutvecklare äldreomsorg gällande tips på miljöförbättringar för att förbättra för brukarna med påverkan på kognition. Rehabilteringspersonal och övrig personal var även involverade i detta. Ett rehabiliteringsrum har iordningsställts samt så har tavlor och gardiner köpts in.
”Rehab” rummet Isabellagården 2 Sictoniagårdens dagverksamhet Ekbacken
På Sictoniagårdens dagverksamhets gjordes ett omfattande arbete för att
iordningsställa ”nya” dagverksamheten Ekbacken. Ekbackens lokaler målades om
11/14
och demensanpassades. Möbler köptes in, aktivitetssaker, tyger samt växter. Ett snickerirum samt sparum/relaxrum iordningsställdes. Målet var bland annat att tydliggöra samt modernisera miljön så att de skulle välkomna fler åldersgrupper, (både äldre och yngre personer med demenssjukdom). Det hade också uttrycks önskemål av personer med demenssjukdom i mild fas gällande önskemål om ett snickerirum, vilket förverkligades.
Ekbacken kommer att ha öppet sju dagar i veckan och det har anställts
Silviasystrar med specifik demenskunskap utöver befintlig personal. I samband med miljöförbättringarna handledde verksamhetsutvecklare demens personalen på dagverksamhet kring demens. ”Checklista demens för dagverksamhet”
infördes samt så kommer personalen på dagverksamheten att arbete med registret för BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens).
Ekbackens snickerirum
Temautställning musik 1960 och 1970 tal på Ekbacken.
Miljöförbättringar på anhörigcentrum
Pelarbord köptes in för att kunna hålla föreläsningar för anhöriga på ett bättre sätt. Porslin köptes in samt inredning för att välkomna och göra det trivsamt för anhöriga på anhörigcentrum i samband med aktiviteter och utbildningar.
12/14
Inköp ActiLeg-cyklar
Två ActiLeg-cyklar köptes in för utvärdering till Isabellagården 1 och 2. Cyklarna inbjuder till spegling, samvaro och samtalsstunder då personal och brukare kan sitta mitt emot varandra och cykla.
Bollfåtöljer köptes in till demensboenden
Bollfåtöljerna har redan setts ha positiv och rogivande effekt. På ett demensboende blev det köbildning utifrån ens popularitet.
Bollfåtölj i SPA/RELAX rummet på Ekbacken Genomförda demensutbildningar
Utbildning av Durewallhandledare
Durewallhandledare utbildades för statliga medlen. Silviasystrar,
verksamhetsutvecklare demens, silviabiståndshandläggare, fysioterapeut utbildades till Durewallhandledare för att kunna stödja personal i att förebygga och bemöta utagerande beteenden inom demensvården. För exempelvis
silviasystrarna innebär de att de har en metod med sig som ett verktyg när de handleder personal.
Utbildning tidiga tecken
Verksamhetsutvecklare för hälso- och sjukvård i samverkan med
demensvårdsutvecklare för äldreomsorg och verksamhetsutvecklare för demens anordnade utbildning i Tidiga tecken. Utbildning inom tidiga tecken för
LSSpersonal anordnades för att de skulle få kunskap om hur de använder kartläggningsverktyg Tidiga tecken: försämrade Funktioner och Sjukdom.
Verktyget är till för att personal ska få stöd i att tidigt upptäcka viktiga förändringar i kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter hos personer med utvecklingsstörning. För att kunna upptäcka eventuell demensutveckling.
13/14
Utbildning sjuksköterskors demens
Sjuksköterskor på SÄBO erbjöds demensutbildning, en heldag med verksamhetsutvecklare demens.
Övrig utveckling
Demensteamsorganisation
Verksamhetsutvecklare fick ett uppdrag av verksamhetschef Eva Alama att ta fram förslag på demensteamsorganisation, vilket har presenterats. Uppbyggnad av demensteam har påbörjats. Silviasystrar kommer att handleda vid BPSD problematik på SÄBO och i hemtjänst. På sikt kommer det att finnas Silviasystrar på alla SÄBO förutom på Thomasgården. Silviasystrarna kommer att kunna som utbilda personal i grundläggande demens samt handleda vid BPSD.
Verksamhetsutvecklare demens kommer stödja Silviasystrarna i deras handledande uppdrag genom handledning samt via nätverksarbete.
Verksamhetsutvecklare för äldreomsorg har tagit fram funktionsbeskrivning samt uppdragsbeskrivning för Silviasystrar.
Livsberättelsen
Livsberättelsen har tagits fram och finns tillgänglig i Treserva, vilken ska ligga till grund för vård och omsorgsplanering för att främja personcentrerad vård och omsorg. Frågeställningar som bland annat har lagts till är ifall person tidigare har varit utsatt för våld för att upptäcka eventuell våldsutsatthet eller om person tidigare varit utsatt för våld. Fråga kring upplevd ensamhet samt hur kan stödja person till att känna sig mindre ensam för att försöka förebygga upplevelse av ensamhet hos personer med demenssjukdom har även lagts till.
Demens/kognitionsförbättringar utifrån digitala medel
Upphandlingar genomfördes kring olika produkter som skulle medverka till att förbättra välbefinnandet för personer med demens eller för personer med andra kognitiva nedsättningar. Ergonova gungstolar köptes in till SÄBO samt till gruppboendet, Svalan för ändamålet. InmuRELAXkuddar (interaktiva musikkuddar) för avslappning och för att lindra oro köptes in till SÄBO samt InmuDANCE för aktivering och rörelse till LSS boenden. Interaktiva projektorer köptes också in för medlen för att sinnesstimulera och för att kunna erbjuda fler kvalitetshöjande aktiviteter.
Två RotoBed köptes in till två SÄBO för utvärdering. Sängen har en vridfunktion som underlättar för brukaren att komma i och ur sängen på ett självständigare samt lättare sätt. Underlättar även för anhöriga och personal vid förflyttningar.
14/14
Ergonova gungstol på flygel 2, Sictoniagården
Karin Pettersson
Verksamhetsutvecklare och socialt ansvarig samordnare
Socialnämnden Sammanträdesdatum
2021-03-31
Meddelandeärenden
Finns även tillgängliga hos sekreteraren.
1. Beslutsärenden i socialutskottet 2021-02-25 §§ 32-37 2. Beslutsärenden i socialutskottet 2021-03-18 §§ 38-44