• No results found

Utvärdering av Fjärde AP-fondens förvaltning

In document Regeringens skrivelse 2000/01:131 (Page 37-40)

5 Regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.3 Utvärdering av Fjärde AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Förvaltningsresultatet för Fjärde AP-fonden var neutralt under år 2000 eftersom avkastningen var i nivå med jämförelseindex. Fondens långsiktiga mål har inte uppnåtts under den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i kraft. Bortsett från ett svagt resultat relativt index år 1998 har fonden manövrerat de senaste årens turbulenta marknader förhållandevis väl.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande fjärde fondstyrelsen hade i sin totala förvaltning inte lyckats nå uppsatt mål, att överträffa ett jämförelseindex med 5 procentenheter över fem år. Den svenska aktieportföljen hade dock avkastat i stort sett som index. För år 1999 hade fondstyrelsen lyckats väl med sin nya målsättning att överträffa ett kombinerat index.

Skälen för regeringens bedömning: Fjärde AP-fondens totala avkastning under år 2000 var något bättre eller något sämre än jämförelseindex beroende på om komponenten för svenska aktier i denna jämförelsenorm, dvs. SIX avkastningsindex, beräknas exklusive Nokia eller inte. Nokia definieras av regelverket som utländskt företag och tar därmed i anspråk en del av det tillgängliga utrymmet för placeringar i utländsk valuta. I det av styrelsen beslutade långsiktiga målet för fonden framgår inte att jämförelseindex för svenska aktier, och därmed för den totala portföljen, skall justeras på detta sätt. Fonden har i sin årsredovisning valt att exkludera Nokia. Så gjordes även förra året, vilket då kommenterades i fondens årsredovisning. Styrelsen har bekräftat förfarandet genom att godkänna årsredovisningen. Dock kan man

Skr. 2000/01:131

38 ifrågasätta om inte detta borde ha kommunicerats utåt på ett tydligare

sätt.

Om resultatet under det senaste året var i nivå med jämförelseindex så visar Mercer’s analys att aktievalet i den svenska portföljen påverkat avkastningen negativt, medan i första hand en residual effekt, bl.a.

hänförlig till ”timing”, haft motsatt verkan11. Aktievalet i den utländska portföljen har haft en kortsiktigt negativ resultatpåverkan under året medan en defensiv hållning i form av en övervikt av räntebärande instrument haft en svagt positiv resultateffekt. Fjärde AP-fondens avkastning understeg index sista kvartalet år 1999 och första kvartalet år 2000, vilket indikerar en tidig anpassning inför en förväntat sämre marknadsutveckling. Trots en betydande underavkastning under ett kvartal vartdera året slog fonden index under år 1999 och var i närheten av index år 2000.

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning för den senaste treårsperioden (de senaste två åren för den utländska portföljen). Detta motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering men ger en indikation om utvecklingen på medellång sikt. Den riskjusterade avkastningen under de senaste tre åren påverkas av resultatet för år 1998.

Informationskvoten blir därför –0,4 under denna period (tabell 23).

Eftersom svenska aktier utgjort den helt dominerande andelen av portföljen påverkas beräkningarna i märkbar utsträckning av om Nokia exkluderas eller inte. Om så sker halveras den svenska portföljens riskjusterade underavkastning.

Risken mätt som standardavvikelse för de svenska aktierna, och därför även för fonden som helhet, understiger risken i jämförelseindex.

Motsvarande bild framträder av att portföljbeta understiger ett, om än måttligt, vilket indikerar en viss defensiv bias. Fonden har emellertid inte bara slagit index vid fallande marknader utan även när marknaderna gått upp, såsom var fallet första halvåret 1999.

Tabell 22. Fjärde AP-fondens avkastning, procent

2000 1999 1996–2000*

Svenska aktier -11,8 69,1 24,5

SIXRX exkl. Nokia -11,9 67,4 25,0

Utländska aktier -5,1 33,5 20,4

MSCI Europe + World -0,6 26,2 22,6

Likviditet 4,1 3,4 4,9

OMRX T-Bill 4,3 3,3 4,9

Totalavkastning -10,1 64,7 23,4

Sammanvägt totalindex** -10,5 61,9 24,5

* Årligt geometriskt genomsnitt

** Exklusive Nokia 1999-2000. Styrelsens strategiska vikter har utnyttjats 1999–2000, dessförinnan SIXRX.

11 Eftersom Mercer utnyttjat styrelsens uttryckliga målformulering, som ej exkluderar Nokia, kan det negativa bidraget från aktievalet härledas till denna aktie. Om jämförelsen exkluderar Nokia upphör aktievalet att påverka avkastningen negativt, enligt beräkningar utförda av Fjärde AP-fonden.

Skr. 2000/01:131

39 Om den svenska portföljen haft en måttligt defensiv hållning i

genomsnitt över den senaste treårsperioden, så framträder motsatt bild beträffande Fjärde AP-fondens utländska portfölj. Risken mätt som standardavvikelse är högre för portföljen än för jämförelseindex och portföljbeta överstiger ett. Den utländska portföljen har därför tenderat att gå bättre än jämförelseindex vid stigande marknader och utvecklas relativt sämre vid fallande marknader. Den stora underavkastningen sista kvartalet i fjol är konsistent med den analysen, även om valet av marknad var den huvudsakliga orsaken. Under loppet av året, och främst sista kvartalet, gick fonden från en övervikt av europeiska aktier till en övervikt av amerikanska aktier, vilket påverkade avkastningen negativt.

Detta har av fonden förklarats bero på anpassningar till det nya jämförelseindex, med en högre andel nordamerikanska aktier, som gäller från år 2001. Risktagandet i den utländska portföljen, mätt som aktiv risk, har legat på en förhållandevis konstant nivå de senaste två åren och detta har växlat ut positivt, med undantaget ovan. Resultaten av förvaltningen av utländska aktier har dessutom bidragit till att Fjärde AP-fonden överträffade jämförelseindex åren 1997 och 1999. Genom att resultatet i den utländska portföljen kombinerats med en förhållandevis hög aktiv risk, och genom bakslaget sista kvartalet i fjol, blir den riskjusterade avkastningen mätt som informationskvot endast svagt positiv.

Det av styrelsen fastställda långsiktiga målet, att Fjärde AP-fonden skall överträffa jämförelseindex med en procentenhet per år över en rullande femårsperiod, har inte uppnåtts. Främst genom ett svagt resultat relativt index år 1998 understiger avkastningen jämförelseindex under den senaste femårsperioden. Under de två år målet varit i kraft har Fjärde AP-fonden överträffat index med 1,3 % per år vilket i det korta perspektivet räcker för att väl infria styrelsens mål, om detta korrigeras för Nokia. Styrelsens mål för riskjusterad avkastning i form av informationskvot har inte utvärderats under denna period. Bortsett från avvikelsen år 1998 har fonden manövrerat de senaste årens turbulenta marknader förhållandevis väl, även om det är en bit kvar till styrelsens långsiktiga mål.

Tabell 23. Nyckeltal avseende Fjärde AP-fondens förvaltning perioden 1998–2000

Överavkastning % Aktiv risk % Informationskvot Portföljbeta Svenska aktier inkl. Nokia -2,3 5,2 -0,4 0,9 Svenska aktier exkl. Nokia

1999-2000 -1,2 5,0 -0,2 0,9

Utländska aktier 0,6 5,7 0,1 1,2

Totalt * -2,0 4,6 -0,4 0,9

• Totala portföljen har här jämförts med ett index som inkluderar Nokia och som baseras på styrelsens strategiska vikter 1998–2000.

Skr. 2000/01:131

40

In document Regeringens skrivelse 2000/01:131 (Page 37-40)