I nedanstående kapitel följer en utvärdering av vårt arbete.
15.1 Arbetet som helhet
Samarbetet har fungerat bra. Vi har haft en jämn arbetsfördelning och varit lika delaktiga i arbetets samtliga delar. Våra förväntningar har varit samstämmiga kring hur arbetet skulle utformas och fortlöpa. Trots att vi har haft delvis olika ansvarsområden har vi kontinuerligt fört diskussioner vilket har inneburit att vi alla känt oss delaktiga i slutresultatet.
Den handledning vi har fått har utvecklat vårt arbete på ett positivt och givande sätt. Genom handledningen har vi fått hjälp med att finna relevant litteratur och blivit uppmuntrade när arbetet känts motigt.
Vårt arbete bygger på kvalitativa litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer i samtalsform. Vi tycker att vi har fått svar på de frågor vi ställt genom litteraturen och samtalen. Resultaten har utökat våra kunskaper kring hur datorn kan användas i läs- och skrivundervisning. Detta tror vi kan vara oss till nytta i vårt kommande yrkesliv.
15.2 Litteratur
Vi har inte haft svårigheter att hitta litteratur om läs- och skrivinlärning samt om datorstödd undervisning. Däremot har det varit svårt att välja ut det som är relevant. Framförallt anser vi att den tidigare forskningen kring pojkar och flickor datoranvändning är bristfällig. Vi saknar
även tidigare forskningslitteratur som specifikt behandlar datorns roll i den klassiska läs- och skrivinlärningen. Litteraturstudien har medfört fördjupade kunskaper hos oss om på vilka sätt läs- och skrivundervisning kan läggas upp.
Vi är medvetna om att det kan finnas svårigheter att hålla sig objektiv i en kvalitativ studie som vår. Val av litteratur kan ske mer eller mindre omedvetet subjektivt. Detta har vi dock resonerat kring och vi har försökt att välja information på ett objektivt sätt. När det gäller studiens reliabilitet kan den begränsade omfattningen medföra visa svagheter. Detta beroende av en stark avgränsning som resulterat i att vi fått välja bort vissa aspekter.
15.3 Samtalen
Samtalen vi genomfört var givande. De gav oss en bild av hur lärare arbetar i praktiken, både med datorstöddundervisning och med klassiska undervisningsmetoder. Det blev tyvärr en viss skillnad på utförligheten i samtalen, då lärarna i den ena gruppen inte hade möjlighet att disponera mer samtalstid. Vi är medvetna om att de samtal vi gjort är begränsade till antalet och att vi därför inte kan göra generaliseringar.
16 Referenser
16.1 Litteratur:
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer
Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Chaib, Christina, Chaib Mohamed och Ludvigsson Ann (2004). Leva med ITiS, nationell
utvärdering av IT i skolan Jönköping: Rydheims tryckeri AB Rapport 1:2004 ISBN
91-85217-03-4.
Dahlgren, Gösta, Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (1999). Barn
upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.
Folkesson, Anne-Mari (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, Karin och Mellgren Elisabeth (2005) Barns skriftspråkande – att bli en skrivande
och läsande person Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
ITiS Delegationen för IT i skolan (2001). 1998 – 2001 ITiS.
Jedeskog, Gunilla, Hyltén, Birgitta och Riis, Ulla (1991). Skolan och datorn. Datorn som
pedagogiskt hjälpmedel- en sammanställning av resultat och erfarenheter från 130 skolrapporter och projektledarenkäter. Linköpings Universitet (ISSN 1101-1289).
Jedeskog, Gunilla (1993) Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur. Jedeskog, Gunilla (1998) Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. Jerlang, Espen, red (1992). Utvecklingspsykologiska teorier. Arlöv: Almqvist & Wiksell. Johansson, Ann-Catrin (1997). IT för barn – en teknikfri bok om IT-satsningar och
förändringsarbete. Solna: Ekelunds förlag AB.
Jörgensen, Kerstin red. (2001). Lyckas med läsningen, läs- och skrivinlärningen i Nya
Zeeland. Stockholm: Bonnier utbildning.
KK-stiftelsen (2004). IT i skolan, attityder, tillgång och användning.
Kullberg, Birgitta red. (1995). Om barns skriftspråkande – nio svenska forskares tankar. Göteborgs universitet: Institutionen för metodik i lärarutbildningen.
Lannér, Olof (1999). Datorstöd i skrivandet. En longitudinell studie på grundskolan och
gymnasieskolan. Båstad: Boken i Båstad.
Liberg, Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa m och skriva. Lund: Studentlitteratur. Liberg, Caroline (2003). ”Läsande, skrivande och samtalande” i Att läsa och skriva – en
kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet (s. 29-44). Stockholm:
Lindh, Jörgen (1993). Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor (1998). Det gränslösa språkrummet – Om barns tal- och skriftspråk i
didaktiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2003). God läsutveckling – kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.
Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2004). Än bok på bodät en gledje – Om läs- och
skrivinlärning förr och nu. Göteborg: Göteborgs universitet institutionen för pedagogik och
didaktik IPD-rapport nr 2004:05.
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok skollag, läroplaner & yrkesetiska principer. Solna: Lärarförbundet.
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Myrberg, Mats (2003). ”Läs- och skrivsvårigheter” i Att läsa och skriva – en kunskapsöversikt
baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet (s. 72-95). Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Riis, Ulla(1991). Skolan och datorn Satsningen datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Linköpings universitet.
Riis, Ulla (2000). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Kalmar: Lenanders tryckeri AB.
Skolverket (1994). Datorn i undervisningen. Stockholm: Liber rapportnummer 50 Skolverket (1996). Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Liber.
Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – sammanfattande
huvudrapport 250
Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Huvudrapport 251 –
svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Ann-Katrin (1996a). Datoranvändning i förskolan – förskollärares och barns
upplevelser (Ansats 1996:1). Jönköping: Högskolan för lärarutbildning och kommunikation.
Svensson, Ann-Katrin (1996b). Språkstimulering med och utan dator – språkligmedvetenhet
hos barn på förskolor. Lund: Lärarhögskolan institutionen för pedagogik och specialmetodik
nr 626.
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Thång , Per-Olof (1992) Datorn som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Ett
implementeringsförsök vid en låg- och mellanstadieskola. Göteborg: Institutionen för
pedagogik Göteborgs universitet 1992:01.
Unenge, Gun och Unenge, Jan (1996) Datoranvändning och lärarroll- Arbetsrapport från
projektet Datorn i grundskolan - ”DIG- projektet” (Ansats 1996:2) Jönköping: : Högskolan
för lärarutbildning och kommunikation.
Unenge, Gun och Unenge, Jan (1997a). Flickors och pojkars användning av datorer –
arbetsrapport från projektet Datorn i Grundskolan – ”DIG-projektet” (Ansats 1997:2).
Jönköping: Högskolan för lärarutbildning och kommunikation.
Unenge, Gun och Unenge, Jan (1997b) Datoranvändning under tredje skolåret -
Arbetsrapport från projektet Datorn i grundskolan - ”DIG- projektet” (Ansats 1997:4)
Jönköping: Högskolan för lärarutbildning och kommunikation.
Viipola, Jaana (1997) ”Interaktion och innebörd vid skriftspråkstillägnandet”.
Svensklärarföreningens årsskrift, 124-125.
Internet: 051108
17 Bilaga 1
Caroline Libergs utvecklingskurva (Liberg 1993:26)