I det här kapitlet presenteras andra iterationen av utvärdering av den modifi-erade versionen av PaaSM. Samtliga av de medverkande i utvärderingen ar-betar på Triona. Dessa benämns i utvärderingen som respondenter där varje respondent återigen tilldelats ett nummer från ett till tre. Före intervjutillfället likt första utvärderingen skickades PaaSM i sin helhet tillsammans med inter-vjufrågorna som presenteras i tabell 4.2. Resultatet av utvärderingen presen-teras i ordningen av utvärderingskriterierna, (1) Respondenters trovärdighet, (2), Semantik, (3) Syntax, (4) Flexibilitet, (5) Användbarhet.
7.3.1 Respondenters trovärdighet
Samtliga respondenter från första utvärderingen medverkade även under utvär-deringen av modifierade versionen av PaaSM. De medverkande ansåg att de besatt kompetens och erfarenhet nog inom ämnet för att utvärdera den modi-fierade versionen av PaaSM. Gemensamt för samtliga var flera års erfarenhet inom systemutveckling. De medverkande respondenterna presenteras i tabell 7.2 nedan.
Respondenter Erfarenhet
Respondent 1 Systemutvecklare och utvecklingsledare
10 års erfarenhet.
Respondent 2 Systemutvecklare, systemarkitekt och utvecklingsledare
5 års erfarenhet.
Respondent 3 Systemutvecklare och systemarkitekt
10 års erfarenhet.
Tabell 7.2: Medverkande respondenter i enkätundersökningen
7.3.2 Semantik
Samtliga respondenter tyckte att den modifierade versionen av PaaSM fortsatt hade applicerbara och relevanta metodsteg. Respondent 2 ansåg att vissa me-todsteg kan ses som redundanta i vissa typer av projekt men att det bör ses som positivt och ökar PaaSMs flexibilitet. Utvärderingens respondenter ansåg även att tillägget av ALD förtydligade i vilket stadie av applikationens livscykel som metodstegen var tänkta att genomföras
7.3.3 Syntax
De medverkande respondenterna var överens om att den modifierade versionen av PaaSM ej innehöll redundanta metodsteg och att varje aktivitet uppfyllde sitt syfte. Respondent 3 ansåg att de förändringar i formuleringar som genom-förts i metodsteg tre och fyra (Datasäkerhet och Säkerhetsaspekter) gjorde me-todstegen tydligare. Respondenten var däremot av fortsatt åsikt att metodsteg tre och fyra kräver en viss kunskapsnivå för att tolkas korrekt. Respondent 2 kommenterade att formulering på steg 1.4 i checklistan var otydlig och i behov av förändring.
Vidare tyckte alla respondenter att återkopplingen till det första metodsteget efter att metodsteg två avslutats gav ett mer naturligt flöde i PaaSM. Samtli-ga respondenter var fortsatt överens om att övriSamtli-ga metodsteg i PaaSM hade fortsatt korrekt ordning.
7.3.4 Flexibilitet
Alla respondenter var av fortsatt åsikt att PaaSM var flexibel och kunde an-vändas under flera stadier i livscykeln av en applikation. Respondent 2 ansåg att tillägget av ALD ökade flexibiliteten för att metodstegen hade en direkt koppling till ett respektive stadium i livscykeln.
7.3.5 Användbarhet
Samtliga medverkande var överens om att PaaSM var användbar. Alla var av åsikten att tillägget av checklistan var mycket bra och att det skulle underlät-ta användningen av PaaSM. Vidare uppskatunderlät-tade Respondent 3 att checklisunderlät-tan skulle öka effektiviteten av PaaSM genom att regelbundna användare inte nöd-vändigtvis behöver läsa all text vid varje genomförande. Respondent 2 tyckte att tillägget av ALD i varje metodsteg gav en tydligare fördelning av arbetet. Alla respondenter kunde tänka sig att använda PaaSM vid utveckling av PaaS-applikationer. Respondent 1 tyckte att det var positivt PaaSMs metodsteg var på ett lämpligt djup och att den därmed lämnade plats för fördjupning in dessa områden. Vidare ansåg Respondent 1 att den modifierade versionen av PaaSM var mer komplett och att den potentiellt kan inkluderas i Trionas utvecklings-processer med lyckade resultat.
7.3.6 Analys
De medverkande respondenterna i den andra utvärderingen var samma som i den första utvärderingen. Respondenterna bedömdes även denna gång att vara trovärdiga för att delta i utvärderingen. Samtliga respondenter ingick i mål-gruppen för PaaSM och därmed ansåg vi att deras yrkesroller samt erfarenhe-ter inom kunskapsområdet gav trovärdighet i deras svar.
PaaSMs semantiska korrekthet bedöms genom utvärderingen vara fortsatt
kor-rekt efter de genomförda modifieringarna. Samtliga metodsteg med tillhörande aktiviteter bedömdes som användningsbara och applicerbara. En respondent
stod fast vid sin åsikt att vissa metodsteg riskerar att bli redundanta beroende på projekttyp men att det är bör ses som något positivt då det bidrar till ökad flexibilitet.
PaaSMs syntax bedömdes i utvärderingen som korrekt. Förtydligandet av hur
och var förvaltning, och andra stadier i livscykeln hos en applikation, hante-ras gjorde PaaSM tydligare. Detta tillgodosåg den kritik som gavs i föregå-ende utvärdering gällande när de olika metodstegen skall appliceras. Vidare var samtliga respondenter överens om att kopplingen mellan PaaSMs första och andra metodsteg nu kändes mer naturlig. Detta eftersom den efter modi-fieringen tillät att nya krav specificeras efter genomförande av metodsteg två. Användbarheten i den modifierade versionen av PaaSM bedömdes som bättre än vid första utvärderingen. Tillägget avALD och checklista både förtydligade och underlättade användningen av PaaSM. Flexibiliteten hos PaaSM bedöm-des som fortsatt bra och förbättrad som resultat av att ALD inkluderats.
7.3.7 Sammanfattning
Resultat av den andra utvärderingen visade att de förändringar som genom-förts gav resultat. Samtliga respondenter var överens att tillägget av ALD gjor-de PaaSM tydligare och lättare att använda. De tyckte även att återkopplingen till det första metodsteget (kravställning) av PaaSM efter det andra
(Informa-tionsklassning) genomförts gav ett bättre flöde i PaaSM. De metodsteg som
formulerats om i den modifierade versionen av PaaSM minskade risken för feltolkning men eliminerade inte den fulständigt.
Ingen av de medverkande respondenterna gav något omfattande förslag på för-bättring. De kommentarer som gavs var omformuleringen av steg 1.4 i PaaSMs checklista samt eventuellt ytterligare förtydligande av aktiviteterna i metodsteg tre (Datasäkerhet) och fyra (Säkerhetsaspekter).