För att undersöka resultatet närmare hade följande aspekter varit värdefulla att väga in. Socialbakgrund har en väl dokumenterad inverkan på resultatet i skolan både i positiv
vara mer accepterat att visa sin kunskap. Andra grupper tillåter det bara i mindre konstellationer. Som social grupp menas hela individens sociala kontaktnät. Vårdnadshavarens inställning och erfarenhet av högre utbildning påverkar elevens
inställning till skolarbetet samt nyttan av det. Även vårdnadshavarens inställning till grupprestationer kan ha inverkan på den enskilde eleven.
Den undervisande lärarens utbildningsnivå. En betydande andel lärare undervisar utan formell behörighet vilket bör ge ett osäkrare underlag för betygsättning. En vanlig företeelse bland dessa är att de får en tillfällig tjänst och undervisar utan större insikt i läroplaner och andra styrdokument. Arbetet genomförs på det viset också utan större erfarenhet.
Intervjuer med undervisande lärare för att kunna fastställa om det föreligger en
samsyn på vad som krävs för en godkänd nivå. Vilka kriterier sammanfaller mellan de undersökta skolorna?
Jämförelse av de deltagande elevernas betyg i andra ämnen. De elever som deltager i undersökningen har visat ett något lägre medel än skolverkets medel. Beror det på att eleverna i stort presterar något lägre än skolverkets medel eller rör det enbart
musiken?
Mängden data hade kunnat vara större. De undersökta betygen är ca 1 % av skolverkets betyg. Är den insamlade datan representativ för skolverkets statistik? Vilken procent är redovisad i undersökningen? Meritvärdet i undersökningen kontra skolverkets kan betyda mycket eller lite. Spridningen inom ämnet musik kan vara stor eller liten. Undersökningen har inte kunnat visa på detta.
Att undersöka fördelningen av flickor och pojkar inom grupperna hade varit intressant för att se om det kan ha varit en inverkande faktor på det erhållna betyget.
Har elevernas betyg påverkats beroende på om de undervisats av en manlig alternativt kvinnlig lärare?
Många aspekter kan vävas in i denna undersökning. Flertalet av dem har en betydande
inverkan på det satta betyget. Hur den undervisande läraren resonerat när den satt betyget kan aldrig återges i denna undersöknings metod annat än i intervjuform. Detta hade resulterat i ett mindre datamängd som kanske hade visat något annat. Vilket resultat som varit mest
10 Slutsatser
Undersökningen visade inte på något generellt samband mellan de olika gruppstorlekarna och elevernas betyg. Undersökningen har inte kunnat styrka att det finns skillnader på satt betyg i små respektive stora grupper. Den insamlade datan överensstämmer inte till fullo med
skolverkets genomsnitt. Urvalet är exempelvis inte känt i förhållande till elevens sociala bakgrund, undervisande lärarens utbildning och antal tjänstgörande år. Det går heller inte att fastställa elevernas kunskapsnivå då alla skolor använder egna betygskriterier.
Undersökningen har visat att det inte finns ett samband mellan det satta betyget. Detta betyder inte att kunskapsnivån är den samma. Vilken grupp som har fått den mest rättvisa
bedömningen kan det bara spekuleras om.
Utifrån undersökningen har jag kunnat fastslå följande:
Frågeställningarna har utifrån undersökningen besvarats.
Undersökningen har visat att det inte finns ett samband mellan ett satt betyg och
undervisningsgruppens storlek. Dock är mängden data begränsad och fler faktorer
hade behövts för att skapa ett bättre underlag.
Ett förmodat samband att elever i mindre grupp borde ha ett högre medelbetyg har inte kunnat påvisas. Anledningarna kan vara flera t ex att läraren kan till viss del anpassa de lokala målen till den lärandesituation som råder. Undersökningen har inte varit tillräckligt kvalitativ för att visa ett sådant samband. Det kan också vara så att det inte finns något samband som styrker tesen.
Betygen i undersökningen skiljer sig inte nämnvärt mot skolverkets betyg. Den kvalitativa prestationen kan undersökningen inte redogöra för.
För att göra undersökningen mera kvalitativ hade flera aspekter behövts vägas in. Exempel: Elevens sociala bakgrund, vårdnadshavarens utbildningsnivå, undervisande lärarens
utbildningsnivå samt antal tjänsteår, jämförelser med betygen i de andra ämnena för deltagande elever.
Källförteckning
Andersson, Håkan (1999). Varför betyg? Studentlitteratur, Lund.
Arfwedson Gerd & Gerhard Arfwedson (2002). Didaktik för lärare. HLS Förlag. Stockholm.
Bergström, Matti (1995). Neuropedagogik. Wahlström & Widstrand, Borås
Einarsson, Jan/Hultman, Tor G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor. Liber, Malmö Linde, Göran (2003). Kunskap och betyg. Studentlitteratur, Lund.
Regeringsbeslut U2009/312/S
Regeringens proposition Prop. 2007/08:66
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet - Lpo 94, AB Danagårds grafiska, Ödeshög
Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan.
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan, LGR 80. Liber, Stockholm
SOU 1938:29.Betänkande med utredning och förslag angående intagning av elever i första
klassen av de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter, angivet av inom ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig. Stockholm
SOU 1945:45. Skolans betygsättning. 1940 års betänkanden och utredningar. Ecklesiastikdepartementet.
SOU 1961:30. Grundskolan. Betänkande utgivet 1957 års skolberedning. VI. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
Svaleryd, Kajsa (2003) Genuspedagogik. Liber, Stockholm
www.dn.se/opinion/debatt/hogstadietjejer-utbranda-av-prestationsangest-1.838515, 2009-04-06
www.skolverket.se Kursplaner och betygskriterier, Grundskola, Musik år 9, 2009-03-29
www.skolverket.se Kursplaner och betygskriterier, Grundskola, Samhällskunskap år 9, 2009-03-29
www.skolverket.se Statistik, Grundskolan, Tabell 1: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2003/04 - 2007/08, 2009-04-05
www.skolverket.se Statistik, Grundskolan, Tabell 7A: Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2007/08, 2009-04-05
www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2797026 2009-04-28
www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=6774, 2009-05-02