Eftersom microbruksförsöken är utförda utifrån det framkrossade materialets naturliga kornstorleksfördelningskurva kommer varje materials partikelfördelning att påverka
M19
58
resultatet. Om en stor del av den totala kurvan är filler kommer kvaliteten på fillern att ha stor inverkan på betongens egenskaper. I tabell 20 redovisas hur stor andel filler av hela 0/4 mm som varje ballastmaterial innehåller. Denna fördelning är intressant när man t.ex. jämför microbruksprovningen med bruksprovningen som görs på hela kurvan.
För microbruksprovningen används bara material som är mindre än 0,125 mm vilket innebär att fördelningen mellan 0,063 mm och 0,125 mm i microbruksprovet blir enligt tabell 21.
Tabell 20 Passerad procent material vid bestämning av siktkurva för fillerfraktionen.
Vikt
Natur Styrd kurva
0,125 0,17 0,10 0,10 0,19 0,22 0,20 0,13 0,13 0,08 0,10
0,063 0,06 0,05 0,02 0,10 0,09 0,10 0,05 0,04 0,02 0,07
Tabell 21 Fördelningen i procent mellan 0,063 mm och 0,125 mm för microbruket Vikt
Ur tabell 21 framgår att det är M14 Ref, T14,T18 som innehåller höga mängder filler samtidigt som natur och M14 innehåller väldigt låga mängder.
Det är både mängden filler och fillerdelens egenskaper som påverkar bruket. Genom att jämföra microbruket med brukets utflyt går det bedöma fillerfraktionens kvalitet. I figur 33 synliggörs detta och som figuren visar går det att göra två tydliga grupperingar dessa är de icke bearbetade bergkrossmaterialen i en grupp och de bearbetade materialen tillsammans med naturgruset i den andra grupperingen. Det är försök 2 som används för microbruk (redovisas i 4.1.1) och VCT 0,4 som används för bruksförsöken.
Från Figur 33 dras slutsatsen att de bearbetade materialen troligen har bättre kornform än de icke bearbetade materialen. Studeras M14 ref och T18 verkar dess fillermaterial vara snarlika, men inte samma resultat på bruk med styrd kurva. När T18 och M14 ref styrs efter avsedd kurva syns inte resultatet av microbruket utan då är det andra parametrar än fillret som blir avgörande.
59
Figur 36 Utflytsdiameter från microbruksförsöken och bruksförsöken för materialets styrda 0/2mm-kurva.
I bilaga C (Tabell 35) från försök 3 med den högsta vattenmängden (54 g) går det att utläsa att hastigheten för flödestrattförsöket ligger nära varandra och därför är det svårt att bedöma resultatet av de försöken då den manuella tidtagningen ger för stor osäkerhet.
Microbruksförsöken används främst för att karakterisera kvaliteten för fillermaterialet eftersom fillret i olika grad påverkar betongegenskaperna. Det går inte att avgöra betongens färska egenskaper bara genom microbruksförsök, utan dessa bör vara en del i en större matris.
Tabell 19 beskriver andelen finmaterial och det framgår att T14 har en stor andel
fillermaterial. T14:s kvalitet som visas i figur 33 pekar på att materialet har bra kornform på fillermaterialet.
Det är av intresse att bedöma inverkan av partikelfördelningen. Vid jämförelse mellan microbruket och utflytet när den normala 0/2 mm- kurvan används blir resultatet något annat än med den styrda kurvan som figur 34 visar. De icke bearbetade materialen är fortfarande nära varandra, men nu framstår främst T14 stå långt ifrån resultaten för övriga bearbetade material.
Utflyt bruk styrd kurva (mm)
Utflyt 0-0,125 mot utflyt bruk styrd kurva
60
Figur 37 Utflytsdiameter microbruk och utflyt bruksförsök med materialens normala 0/2 mm-kurva.
Utifrån figur 37 utläses framför allt att T14 kornform förefaller vara bra eftersom utflytet med styrd kurva är i paritet med naturgrusets. När samma utflyt görs med den normala kurvan, som för T14 innehåller relativt stor andel material < 0,125 mm, försämras T14:s resultat väsentligt. Kurvans inverkan och andelen filler överskuggar inverkan från bra kornform.
Resultaten från microbruksförsöken indikerar dock att fillret från T14 är i paritet med de andra bearbetade materialen vilket gör att det endast går att bestämma fillerfraktionens kornform, men det inte går att dra några slutsatser angående hur ballastmaterialet kommer uppträda i ett bruksförsök när hela 0/2 mm materialet används. Fillermaterialets kornform har en viss påverkan på hur ballastmaterialet uppträder i betong. Det går inte att avgöra ett
ballastmaterials lämplighet till betong enbart genom microbruksförsök.
Flödestiden för microbruket ger också en indikation om fillerfraktionens egenskaper. I figur 35 jämförs flödestiden för microbruket för försök 2 med utflytet för bruksförsöken av 0/2 mm med dess normala kornstorleksfördelning.
M19
Utflyt 0-2 mm bruksförsök (mm)
Bruksförsök 0-2 mm naturlig kurva
0-2 mm
61
Figur 38 Flödestid från microbruksförsök och utbredningsdiameter från bruksförsök med dess normala 0/2 mm-kurva.
Från figur 38 går det att urskilja tre närstående grupper. Två av de icke bearbetade materialen M19 Ref och M3 Ref verkar ha både dåligt utflyt och hög flödestid som indikerar på ett dåligt material. Det finns två material som står väldigt nära varandra, M14 Ref och T14. Dessa två kommer från samma bergtäkt, vilket även M14 gör. M14 ref är konventionellt krossat medan T14 och M14 är båda kubiserade och vindsiktade, men med olika ingångsmaterial. Resultatet indikerar alltså att man genom att välja rätt ingångsmaterial till kubisatorn kan förbättra slutprodukten. Resten av materialen ligger nära varandra med en nedåtgående kurva och ett svagt samband mellan resultat från microbruksprovning och bruksprovning. Ju längre ner på kurvan desto bättre resultat. Det är också intressant att M19 ref, M3 ref, M14 ref och T14 har liknande utflyt för bruket, men avsevärd skillnad i flödestid för microbruket. Det tyder på att en ensam mätmetod troligen inte säger allt utan bör kombineras med fler
karakteriseringsmetoder.
Hur resultatet påverkas av kurvan är intressant. Därför jämförs utflytet med den styrda 0/2 mm-kurvan med flödestiden i figur 36.
M19
62
Figur 39 Flödestid från microbruksförsöken och utbredningsdiametern för den styrda 0/2 mm-kurvan från bruksförsöken.
Figur 39 indikerar på att det främst går urskilja de tre icke bearbetade materialen. Dock finns det skillnader där M14 Ref förefaller ha bättre flödestid än övriga. M19 Ref verkar ha sämre flöde, men ungefär likvärdigt utflyt. För de andra materialen verkar de stå ganska nära varandra när kurvan är styrd. Vid jämförelse av figur 35 och figur 36 framgår det att det är främst T14 som har blivit bättre med den styrda kurvan för bruksförsöken. Detta indikerar på att kornformen är likvärdig med övriga bearbetade material, men att T14:s normala kurva inte är lika bra.
Figur 39 beskriver att det finns två grupperingar med de bearbetade och de icke bearbetade materialen. Genom detta dras slutsatsen att microbrukets egenskaper inte förefaller att
sammankoppla med utflytet för den styrda kurvan. Därför går det inte säga att det finns någon naturlig koppling mellan utflyt bruk med styrd kurva och flödestiden för microbruk.
Sammanfattning microbruk
Vid försöken användes tre olika vattenmängder och det var framför allt ett av dessa som gav bra bild över kornformen. För de andra två blev blandningarna för lösa eller för hårda, vilket innebar att det var svårt att utvärdera resultaten. Det gäller främst för den kon som användes vid försöken. Eftersom det inte finns några rekommendationer för metoden finns det ett flertal koner som kan användas. Just för detta försök och den bestämda vattenmängden var det den andra vattenhalten med VCT 0,75 som passade bäst. Detta behöver inte gälla för alla koner utan lämplig vattenmängd måste provas ut för konen som ska användas.
Med materialens naturliga kurva är det svårt att hitta något samband med bruket. Eftersom microbruk oftast används för att beskriva kornform hade det varit effektivare att ha en 50/50 kornstorleksfördelning mellan 0/0,063 mm och 0,063/0,125 mm fraktionen.
M19
Utflyt bruk 0-2 mm styrd(mm)
0-2 mm styrd kurva
63 Felkälla
För dessa försök användes materialets normala kornfördelning. En annan felkälla är att när väldigt små fraktioner används är det svårt att röra om all cement och filler så att de upplöses av vattnet utan att klumpbildning uppstår. Omrörningen genomfördes för hand och risken för klumpbildning ökar därmed. Klumpbildning ger upphov till längre rinntider.