Utvärdering av resultat

Här funderar jag över validiteten och reliabiliteten i uppsatsen. Jag har medvetet valt en metod som inte styr resultatutfallet i särskilt hög grad. Vissa metoder tillhandahåller en tydligare ram genom mer specifika parametrar att undersöka som därmed också kan leda till ett tydligare resultat. Min metod är mer öppen, på gott och ont. Jag är friare i min undersökning och resultaten har inte ”filtrerats” genom en hård tolkningsram. Men min metod är samtidigt resonerande till sin natur och leder till ett mindre objektivt resultat än mer elaborerade metoder. Det är t.ex. min egen uppfattning om vilka genrer text-erna tillhör som har hamnat i resultatet. På samma sätt är det min egen uppfattning om vilka multi-modala resurser som kan påverka hur man uppfattar genretillhörighet. Att så är fallet är dock följden av att en teoretisk utgångspunkt har varit det sociosemiotiska antagandet att meningsresurser inte be-tyder samma sak för alla människor utan blir betydelsebärande utifrån läsarens tidigare erfarenheter och möten med text.

Intervjuerna och undersökningen av paratexter och texttyper skulle förmodligen lättare kunna upp-repas med samma resultat. I resonemanget om texttyper tillåter jag mig dock att förhålla mig väldigt öppet till vad en texttyp är, och jag utgår framför allt från Ledins definition på karaktäristiska språk-drag. Man kan diskutera vetenskapligheten i att göra så, men det gav mig möjlighet att fånga upp de jag var ute efter, dvs. framställningsform som är prototypisk för olika slags texter, om än ganska ytligt. Ledin skriver att en viss förståelse av vad en text är leder till att vissa men inte andra fenomen upp-märksammas (1999:5). De synsätt som uppsatsen har utgått ifrån har av nödvändighet gjort att vissa saker har fångats upp medan andra har lämnats därhän. Jag har t.ex. inte tagit reda på hur den faktiska

32

läsaren uppfattar SKL:s utskick. Jag har heller inte undersökt texternas läsbarhet genom att titta på ordval och syntax, vilket även det hade kunnat vara intressant ur ett begriplighetsperspektiv. Metoden har enbart tillåtit mig att gå in tämligen ytligt på varje analysnivå vilket dock har varit en förutsättning för mitt syfte. Målet var ju att undersöka hur olika faktorer påverkar texternas användbarhet och för det krävdes en bred metod. Sammanfattningsvis tycker jag att resultaten är trovärdiga och att de dessutom är intressanta för språkkonsulter, eftersom de kan ge ledtrådar om vad som påverkar webb-texters användbarhet.

33

Litteratur och referenser

Litteraturlista

Ajagán-Lester, Luis; Ledin, Per och Rahm, Henrik. Intertextualiteter. I: Englund, Boel och Ledin, Per (red.).

Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund. Studentlitteratur.

Bachtin, Michail Michajlovic. 1997. Frågan om talgenrer. Översättning av Helena Bodin. I: Haettner Aurelius, Eva och Götselius, Thomas (red.). Genreteori. Lund. Studentlitteratur.

Berge, Lars och Ledin, Per. 2001. Perspektiv på genre. I: Rethorica Scandinavia, nr 18.

Gunnarsson, Britt-Louise. 1982. Lagtexters begriplighet. En språkfunktionell studie om medbestämmande lagen. Stockholm. Liber.

Hanell, Linnea, 2010. Texten som stöd för handling. (Magisteruppsats i svenska). Stockholm. Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Hellspong, Per och Ledin, Per. 2008. Vägar genom texten. Lund. Studentlitteratur.

Holsanova, Jana. 2007. Användarens interaktion med multimodala texter. I: Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red.). Ett vidgat textbegrepp. (TeFa 46). Uppsala. Uppsala universitet.

Holsanova, Jana. 2010. Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. (Språkrådets skrifter 12). Stockholm. Norstedts förlag.

Josephsson, Olle. 2006. Inledning. En bok om textvård. I: Josephsson, Olle (red.). Textvård. Att läsa, skriva och

bedöma texter. (Småskrift utarbetat av svenska språknämnden). Stockholm. Norstedts akademiska förlag.

Josephsson, Olle. 2009. Klarspråksforskningens framtid. I: Nyström Höög, Catharina (red.). Medborgare och

myndigheter. (TeFa 47). Uppsala. Uppsala universitet.

Karlsson, Anna-Malin. 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i

vanliga yrken. (Småskrift utgiven av Språkrådet). Stockholm. Norstedts akademiska förlag.

Karlsson, Anna-Malin. 2007. Modalitet, multisekventialitet, interaktion och situation. Några sätt att tala om ”vidgade texter”. I: Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna Malin (red.). 2007. Ett vidgat textbegrepp. (TeFa 46). Uppsala. Uppsala universitet.

Ledin, Per, 1999. Texter och textslag – en teoretisk diskussion. (Svensk sakprosa rapport nr 27). Lund. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.

Ledin, Per, 2000. Veckopressens historia. Del II. (Svensk sakprosa rapport 29). Lund. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.

Ledin, Per & Selander, Staffan. 2003. Texter, mening och sociala normer. I: Englund, Boel och Ledin, Per (red.).

Teoretiska perspektiv på sakprosa. Stockholm. Studentlitteratur.

van Leeuwen, Theo. 2005. Introducing social semiotics. London. Routledge.

Nord, Andreas. 2008. Trädgårdsboken som text 1643-2005. Acta universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New series 47.) Stockholm. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Nyström Höög, Catharina. 2006. Den mottagaranpassade myndigheten. I: Josephsson, Olle (red.). Textvård. Att

läsa, skriva och bedöma texter. (Småskrift utarbetad av Svenska språknämnden). Stockholm. Norstedts

34

Källförteckning

Källorna presenteras efter genre. Jag reserverar mig för att texterna kan ändras eller plockas bort från SKL:s hemsida.

SKL:s webbplats

Hämtat den 2 maj 2014: http://www.skl.se Nyheter

Hämtat den 2 maj 2014:

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsoochvard/sjukskrivningarna/nyhetsarkiv/forsakringsmed-utredningar Hämtat 2/5-2014:

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/battreliv/nyheter/europeiskt-pris-for-arbete-med-aldres-egenmakt

Debattartiklar

Hämtat den 2 maj 2014:

http://www.skl.se/press/debattartiklar/varldens-basta-cancervard-ska-vi-gora-annu-battre Hämtat den 2 maj 2014:

http://www.skl.se/press/debattartiklar/lokalt-ansvar-ger-battre-valfard-an-statlig-likriktning Inbjudningar

Hämtat den 2 maj 2014:

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/valfrihet/seminarier_dokumentation_konkurrens_valfrihet/forhindra-fusk-och-oegentligheter-vid-leverans-av-valfardstjanster

Hämtat den 2 maj 2014:

Bilaga 1: Inbjudan 2

Texten i bilagan har tyvärr hunnit redigeras en aning sedan analysen gjordes. Skillnaden består i att modulen som presenterar tid och plats m.m. har ersatts av texten ”evenemanget är avslutat”.

Bilaga 3: Debatt 2

Bilagan visar den textmängd som syns i min webbläsare. Mängden text som får plats på sidan varierar förstås mellan olika webbläsare. Om man skrollar vidare fortsätter texten, men jag bedömer att det räcker att bifoga denna första del, eftersom det är rubriken och ingressen som står i fokus för analysen.

Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se