3. Litteraturgenomgång/läs- och skrivinlärning
5.2 Ute-svenska
5.2.4 Utvärdering
För att kunna utvärdera lektionen och analysera vad som var bra, mindre bra har jag tillsammans med min handledare diskuterat dess innehåll och utförande. Dessutom fick barnen skriva i sina händelseböcker. För mig är det viktigt att få höra barnens reaktioner och
synpunkter. Dessa kopierades för att jag skulle kunna läsa och utvärdera deras texter. På grund av tidsbrist hann jag tyvärr inte själv vara med när de skrev.
Jag är nöjd med dagen, allt flöt på och det var en glädje att få genomföra lektionen
tillsammans med dessa elever. Det kändes bra när jag satte mig i bilen för att bege mig hemåt. Att efter en lång tid med planering och förberedelse kunna känna en glädje över att ha lyckats är för mig motiverande. När jag dagen därpå träffade min handledare för att utvärdera kom hon med fin respons, vilket var uppmuntrande och roligt att höra. Hon tycker att lektionen var bra och lärorik. Den var rolig, spännande och välplanerad och gav barnen en upplevelse de tar med sig för livet.
Vi diskuterade kring namnleken som hon anser var en bra start för att lära känna gruppen och för att alla skulle bli sedda redan ifrån början. Genom storboken fångade jag eleverna och de satt som förstelnade och njöt av att få lyssna, säger hon. Enligt min handledare förmedlar jag med en entusiasm och glädje som smittar av sig på barnen. Innan lektionen kände jag en oro för uppgifterna om de skulle ligga på rätt nivå. Det är svårt att få dem att passa alla, många gånger omöjligt. Jag stämde av med min handledare hur det såg ut i klassen, om det var många som kunde läsa och var de befann sig i sin läs- och skrivinlärning. På så vis fanns en liten grund inför planeringen och det blev bra. Visst var det svårare för vissa men de hjälptes åt och alla var delaktiga. Det var ingen som kände att de misslyckades vilket var det
väsentliga.
En annan sak som diskuterades med min handledare och som jag kände lite negativt var att det emellanåt blev lite lång väntan för de elever som stod och hejade på när de andra utförde sitt uppdrag. Ändå var hinderbanan och ormen inlagda emellan för att alla skulle vara aktiva. Barnen klagade inte direkt på väntan, men de var ivriga på att få göra sitt uppdrag. Jag vet inte hur jag skulle ha gjort annars och min handledare menade på att barn måste få lära sig att vänta. Något annat som var lite besvärligt var allt material som skulle bäras med. Det hade varit bra om materialet låg vid varje station, men jag var rädd att det skulle försvinna. Dessutom hade jag önskat att vi hann med fri lek som var med i min planering men tiden räckte inte till, vilket var en miss, men i det stora hela blev lektionen väldigt lyckad. Jag fick även höra ifrån min handledare att föräldrarna varit positiva, och att barnen pratat om det hemma.
6 Diskussion
I diskussionen kommer nu undersökningens resultat vävas samman med litteratur samt egna åsikter och funderingar. Avsikten med examensarbetet är att belysa utomhuspedagogiken och få fler att se uterummet som en resurs. Dessutom är meningen att beskriva svenskämnet som en del av undervisningen, samt visa en koppling till styrdokument och lokala mål.
Idag bedrivs den mesta undervisningen inom klassrummets fyra väggar, vilket inte alltid är det bästa sättet för att lyckas ge eleverna den bästa förutsättningen för ett gott lärande. Det krävs ett samspel mellan ute och inne, ett samspel mellan teori och praktik. Utemiljön bör bli ett komplement till den vanliga undervisningen. Utomhuspedagogik handlar om att öppna upp skolan och använda sig av rummet som finns utanför och nyttja alla de resurser som vår natur har att erbjuda. Alla intervjupersoner är övertygade om att det bästa sättet för inlärning är ett varierat arbetssätt där pedagogen sätter naturen i centrum och låter alla sinnen ta plats. De menar att utevistelse ger en upplevelse, det väcker nyfikenhet, ökad rörelse och du lär genom att göra vilket befäster elevens kunskaper. De anser att det gynnar såväl pedagogen som eleverna, de får en upplevelse tillsammans vilket skapar en bättre gemenskap. Gunilla Ericsson (2002, s.3) skriver att pedagogen blir en medupptäckare som följer elevernas upptäckter och upplevelser. Detta stämmer väl in på Britta Brügge och Anders Szczepanski (2002, s.29) som även de kan se positiva följder för hälsa, motorik, lekbeteende samt
koncentration. De säger också att det krävs ett samarbete som inte lika lätt kan erbjudas inne och på så vis utvecklar eleverna sin sociala kompetens. De skriver även att eleverna lär med alla sinnen och att det finns möjlighet till en variationsrik undervisning. Detta kan jag även koppla till min lektion. Barnen fick en upplevelse som jag hoppas att de tar med sig som något roligt, de använde alla sina sinnen och lektionen krävde samarbete på hög nivå.
Lektionen bjöd på nyfikenhet och de stimulerades till rörelse vilket bidrog till motorikträning.
Fetma är ett stort problem som ökar radikalt bland unga. Szczepanski (2004, s.42) berättar att det idag talas om den benlösa generationen. Barn rör sig inte utan vi kan se ett allt mer stillasittande samhälle som nyttjar teknologin och tar bilen istället för att gå. Ericsson (2002, s.7) påpekar att barn ägnar allt mer tid framför datorn och att föräldrar inte på samma sätt har tid att vara ute med sina barn. Det är så mycket annat som ska hinnas med vilket betyder att vi i skolan har ett viktigt uppdrag och det är att komplettera med rörelse. Bosse som arbetar på en hälsofrämjande skola berättade under intervjun att han inte anser fetma som ett problem på
deras skola. Dessutom upplever han barnen som piggare och gladare sedan de började använda naturen mer i sin undervisning. Dessutom hade han själv astma och åt medicin men sedan han började bedriva mer utomhusverksamhet har han kunnat sluta med den. Detta bevisar vad ett utomhusbaserat lärande kan innebära. Då är min fråga varför inte fler
pedagoger tar saken i händer och går ut? Szczepanski (2004, s.42) säger att det idag finns så mycket kunskap inom ämnet som motiverar varför man bör gå ut att ingen borde kunna motivera att enbart bedriva inomhusundervisning. Jag tror och som också kommit fram under intervjuerna att det finns en rädsla för att släppa taget och ge sig ut för att prova något nytt. Det handlar som Åsa säger om en rädsla att handskas med det stora rummet där du inte har samma kontroll. Detta påpekar även Ericsson (2002, s.14) som också tror att det handlar om en ovana.
Därför anser jag att skolledning borde ta detta på största allvar och erbjuda mer kurser inom ämnet och jag önskar att utomhuspedagogik kommer få ett större utrymme i vår läroplan och i våra kursplaner. Lars-Owe Dahlgren och Anders Szczepanski (1997, s.23) skriver att
utomhuspedagogik kan användas som metodiskt redskap för att levandegöra läroplanens intentioner. De påstår att det i detta lärande finns beskaffenheter som inte lika lätt kan skapas i klassrum eller andra inomhusmiljöer. Jag håller helt klart med och tror att det även behövs en ändring på lärarutbildningen. Utomhuspedagogik borde få ett större utrymme för att studenter ska få upp ögonen och för att de ska få en kunskap för att senare våga ge sig ut och nyttja naturen som ett klassrum. Jag och många med mig är övertygade om att det livslånga lärandet kräver andra inlärningsmiljöer än klassrum och föreläsningssalar.
I ute miljön kan du arbeta ämnesövergripande och det ges möjlighet till ett lärande som binder samman skolans värld med verklighet och fantasi. Genom intervjuerna framgår att de anser att naturen kan vara en lärobok i alla ämnen. Åsa påpekar dock att många ofta förknippar ett lärande utomhus med miljö och biologi, vilket det inte alls behöver vara. Hon säger att du kan använda uterummet för såväl matte, svenska, som för alla andra ämnen. Detta tar även
Szczepanski (2004, s.42) upp och berättar att man ofta tänker utomhuspedagogik som enbart natur och friluftsliv, men säger att det handlar lika mycket om kultur, geografi, historia och språk. Genom min lektion ges ett konkret exempel på hur du kan använda naturen i din svenskundervisning. Lektionen är ett levande exempel på hur naturen kan skapa en magi, en upplevelse där eleverna lär på ett lekfullt och spännande sätt. Även i mina intervjuer kan vi se att det är fullt möjligt att bedriva en svenskundervisning ute och de anser att svenska kommer in naturligt i det man göra. De ger exempel på hur de arbetar med svenska ute och menar att
bara genom att gå ut så får barnen en massa intryck som de senare kan samtala om eller skriva en berättelse kring. Maj Björk och Caroline Liberg (1996, s.10) anser att skolans viktigaste uppgift är att motivera och intressera elever till att lära sig läsa och skriva. De säger vidare att eleverna ska känna en glädje i sin läs- och skrivutveckling, och att det ska använda sin läs- och skrivförmåga i en mängd olika sammanhang. Detta stämmer väl in på mitt syfte med lektionen och jag kunde se en enorm glädje och entusiasm hos eleverna under denna dag. Göran Ejeman och Gunilla Molloy (2006, s.356) skriver: ”ett flexibelt arbetssätt inom ramen för en flexibel arbetsplan men med bestämda mål och under ansvar är receptet på ett
framgångsrikt arbete i svenska”.69 Detta anser jag gäller all undervisning och vi måste som lärare hitta vår väg att skapa de bästa förutsättningarna för våra elever och jag anser att vi hela tiden måste ha eleverna i centrum och utgå ifrån deras frågor och behov. Jorunn Nyhus Braute och Christofer Bang (1997, s.27) anser att barnens nyfikenhet måste tas på allvar och vi bli bättre på att förbise vår egen planering och utgå ifrån barnet.
Jag tror och hoppas att utomhuspedagogik kommer få en allt större plats i skolan och att fler inser vad ett utomhusbaserat lärande kan ge. De tre intervjupersonerna är positiva till
framtiden och tror att utomhuspedagogik kommer få ett uppsving. Åsa berättar att de ser ett stort intresse på naturskolan och att de alltid är fullbokade med klasser. Hon berättar även att de kurser hon bedriver på högskolan är fyllda till sista plats, så intresset finns. Kristina tror också att utomhuspedagogik kommer bli större och säger att om hon själv haft barn så skulle hon valt att ha dem på en skola som arbetade mycket med utomhuspedagogik. Hon tror att fler i framtiden kommer vilja välja att ha sina barn på skolor som har en natur profil. Det kan vi redan se i Bosses fall, han berättar att det är många föräldrar som kör sina barn ifrån andra stadsdelar för att dem ska få gå på deras hälsofrämjande skola. Visst ser det ljust ut men nu är det också upp till alla skolledare, pedagoger och alla andra som är verksamma i skolan och göra det till verklighet.
Jag har många gånger undrat vart vi är på väg när jag kommit in i skolans värld och ser hur läraren står längst fram och visar planscher på växter och djur. Är det så eleverna får den bästa kunskapen? Jag hoppas att vi är på väg mot en vändning och att vi funderar på de didaktiska frågorna vad, hur, varför, men också sätter frågan var i centrum. Var passar det bäst att göra detta för att skapa den bästa förutsättningen för att eleverna ska få med sig en
69
kunskap. Jag säger som som Tord S. Eriksson: ”Man behöver inte åka till Timbuktu eller Himalaya för att uppleva - naturen finns runt hörnet!”.70 Nu hoppas jag med denna text att några fått upp ögonen och följer med mig ut!
7 Vidare forskning
I detta arbete har intervjuer gjorts med pedagoger som förespråkar utomhuspedagogik, men det vore spännande att höra de som har en annan uppfattning om utemiljön som
kunskapskälla. De som väljer att inte använda naturen som en resurs och se vad de har för motivering till detta. Under arbetets gång har funderingar kring barn med utländsk bakgrund och utomhuspedagogik dykt upp. Vad har de för syn på natur och friluftsliv? Hur kan utomhuspedagogiken speciellt gynna dessa elever? Jag skulle även vilja upp bland de högre årskurserna, högstadiet och gymnasiet. Undersöka elevernas inställning till ämnet och se vad de har för erfarenheter av att lära in ute. En annan tanke som slagit mig är elever med olika typer av funktionshinder som rullstolsbundna, blinda eller döva barn. Hur kan ett
utomhusbaserat lärande anpassas till deras förutsättningar?
Jag vill avsluta med att citera en text ur Germund Sellgrens bok Naturpedagogik.
Jag tror på ett lärande liv där jag går ut för att lära in
i sol, vatten och vind. Jag tror på en vandring ut, i det oförutsägbara och verkliga.
Jag tror på en vind; en oväntad bris av intensiv närvaro. Jag tror ock på reflexionens återsken;
eftertankens reliefartade skuggbild. Jag tror på ett lärande liv, jag går ut för att lära in.71
70
Brügge, Glantz & Sandell, s. 171
71
Referenser
Litteratur
Björk, Maj & Liberg, Caroline, 1996: Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur
Braute Nyhus, Jorunn & Bang, Christofer, 1997: Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget.
Brügge, Britta & Glantz, Mats & Sandell, Klas, 2002: Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet.2 uppl. Stockholm: Liber.
Claesdotter, Annika, 2004: Utemiljön-en källa till kunskap, Förskolan nr.3/04.
Dahlgren, Lars-Owe & Szcepanski, Anders, 1997: Utomhuspedagogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Skapande Vetande, Linköpings universitet.
Ejeman, Göran & Molloy, Gunilla, 2006: Metod boken. Svenska i grundskolan. 4 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Ericsson, Gunilla, 2002: Lära ute. Upplevelser och lärande i naturen.Hägersten: Friluftsfrämjandet.
Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar, 1994: Språklekar efter Bornholmsmodellen. Handledning. Umeå: Specialpedagogiska centrum
Lindö, Rigmor, 2002: Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar & Herrlin Katarina, 2005: God läsutveckling. Kartläggning och övningar. 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur
Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof &Wohlin, Ammi, 2004: Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet, 2004: Lärarens handbok. 4 uppl. Stockholm: Lärarförbundet. Kvale, Steinar, 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Sellgren, Germund, 2003: Naturpedagogik. Solna: Ekelund.
Svensson, Ann-Katrin, 2005: Språkglädje, språklekar i förskola och skola. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Internet källor
Linköpings universitet (2006-09-18). Om utomhuspedagogik. www.liu.se/esi/cmu/uthped.html hämtad: 2007-09-07
Naturskoleföreningen. Naturkänsla. www.naturskola.se hämtad: 2007-09-10
Skolverket (2000-07). Grundskolans kursplan i svenska.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087 hämtad: 2007-09-04
Bilaga
Intervjufrågor Bakgrund
• Intervjupersonen får berätta om sig själv, ålder, utbildning, vad han/hon har för jobb idag.
Utomhuspedagogik
• Vad är utomhuspedagogik för dig?
• Använder du utomhuspedagogik i din undervisning? Om ja, hur? Hur ofta? Var?
• Vad har du för syfte med att praktisera denna pedagogik?
• Har du någon form av utbildning inom ämnet? Eller blivit erbjuden?
• Vad finns det för resurser på din skola för att bedriva undervisning utomhus? För och nackdelar
• För pedagogen • För eleven Svenska utomhus
• Har du någon gång haft svenska utomhus? Om ja, beskriv hur det gick till
• Vad anser du om att ha svenska ute? Större del av vardagen
• Vad tror du det beror på att utomhuspedagogik inte i större utsträckning används som ett komplement till den ”vanliga” klassrumsundervisningen?