Idag är målstyrning central i offentlig verksamhet och utvärdering av uppsatta mål vanligt förekom-mande. Jag tycker man kan fråga sig om ett utvärderingstillfälle är en bra och tillitsfull stund för att blotta sina tillkortakommanden och ta hjälp av kollegor för att utvecklas? Kanske är det så att anställda gärna framställer sig själva i god dager när det ska göras utvärderingar av utfört arbete? Frågan är om en utvärdering kan ge upphov till affekt eller dissonans? Det verkar som om upplevda, verkliga, pro-blem har större potential att skapa drivkraft till vidgade perspektiv och förändrat handlande, vilket också bland annat Scherp (2013) menar då han säger att skolutveckling är problembaserad. Jag tror att ifrågasättande och vilja till förändring är en förutsättning för att vilja utvecklas och lära, därför borde de mer praktiknära utvärderingarna och projektreflektionerna ha större potential för utveckling och kollektivt lärande än utvärderingar med kontroll som främsta syfte.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm:Liber
Alnervik, K. (2013). "Men så kan man ju också tänka!": Pedagogisk dokumentation som
förändrings-verktyg i förskolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Andersson, M. & Löfgren, U. (1994/2010). Utvärdering i förskolan. ECERS- metoden –
kvalitetsbe-dömning av basfunktioner i förskolemiljö för barn 3-6 år. Psykologiförlaget.
Argyris, C., & Schön, D. A. (1978). Organizational learning : a theory of action perspective. Reading, Mass.: Addison-Wesley.
Bandura, A. (1993). Self-efficacy mechanism in human agency. American Psychologist, 37, 122-147
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber.
Carless, S. A., & de Paola, C. (2000). The measurement of cohesion in work teams. Small Group
Re-search, 31(1), 71-88.
Cervin, E. (2010). Missnöjd regering skriver om. Förskolan 2010, nr 3, 14
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education. London: Routledge Dahlberg, G. Moss, P. & Pence, M. (2014). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna
perspek-tiv exemplet förskolan: Stockholm: Liber
Dahlberg, G., Lundgren U.P. & Åsén G. (1991). Att utvärdera barnomsorg. Stockholm: HLS Förlag. Decuyper, S., Dochy, F., Van den Bossche, P. (2010).
”
Grasping the dynamic complexity of team lear-ning: An integrative model for effective team learning in organisations”, Educational ResearchRevi-ew, Vol. 5, 111–133
Dixon, N (1994) The Organizational Learning Cycle. London: McGraw-Hill Book Company.
Döös, M. (2001). Med arbetsuppgiften som glasögon - i relationen mellan individers uppgiftsforståelse och organisationers förändringsprocesser. I: Tedenljung, D. (red) Pedagogik med arbetslivsinriktning. Lund: Studentltteratur, s. 127-168.
Edmondson, A. C. (1999). Psychological safety and learning behaviour in work teams. Administrative
Science Quarterly, 44(2), 350–383
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: Pedagogisk dokumentation som
grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
Doktorsav-handling, Stockholms universitet, barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Ellström, P.-E. (2004). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande. I Ellström & Hultman (Red.),
Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Engeström, Y. (1994). Training for change: new approach to instruction and learning in working life. Geneva: International Labour Office.
Engeström, Y. (2008). From teams to knots: studies of collaboration and learning at work. Cambridge: Cambridge University Press.
Euridice (2009). Early childhood education and care in Europe: tackling social and cultural
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2016). Kollektivt lärande- i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur Havnes, A. (2009). “Talk, planning and decision-making in interdisciplinary teacher teams: a case study”, Teachers and Teaching: Theory and Practice, Vol. 15 No. 1, 155-176.
Jarl, M. & Rönnström, L. (2010). Skolpolitik, från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber. Kayes, A. B., Kayes, C., & Kolb, D. A. (2005). Experiential learning in teams. Simulation & Gaming,
36(3), 330–354.
Knapp, R. (2010), “Collective (team) learning process models: a conceptual review”, Human Resource
Development Review, Vol. 9 No. 3, 285-299.
Kolb, D.A. (1984). Experiential Learning: Experience as the Source of Learning and Development, Prentice-Hall, Englewood Cliffs, NJ.
Kunnskapsdepartementet (2013). Kompetanse for framtidens barnehage. Strategi for kompetanse og
rekruttering 2014-2020. Oslo: Kunnskapsdepartementet.
Larsson, P. (2004) Förändringens villkor. En studie av organisatoriskt lärande och förändring inom
skolan. Doktorsavhandling, Handelshögskolan i Stockholm.
Lundgren, U.P. (2006). Utbildningspolitik och utbildningskoder: Om framtidens historia. Årsboken Utdannelsehistoria 2006. Köpenhamn: Selskabet for skole og utdanningshistorie
McCarthy, A., & Garavan, T. N. (2008). Team learning and metacognition: A neglected area of HRD research
and practice. Advances in Developing Human Resources, 19, 509-524
Meirink, J.A., Imants, J., Meijer, P.C. and Verloop, N. (2010). “Teacher learning and collaboration in innovative teams”, Cambridge Journal of Education, Vol. 40 No. 2, 161-181
Melander, H. (2009). Trajectories of Learning: Embodied Interaction in change. Avhandling. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen
Mezirow, J. D. (1991). Transformative dimensions of adult learning. San Francisco, CA: Jossey-Bass Norrby, C. (2014). Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Nordzell, A. (2007) i Börjesson, Mats & Palmblad, E.. Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber. OECD (1996). The Knowledge-based Economy. Paris: OECD.
OECD (2000). Knowledge management in the learning society. Paris:OECD
OECD (2004). Career Guidance and Public Policy. Bridging the Gap. Paris: OECD. OECD (2006). Starting Strong II. Early Childhood Education and Care. Paris: OECD.
OECD (2011). Starting Strong III. A Quality Toolbox for Early Childhood Education and Care. Paris: OECD.
OECD (2016). "What Makes a School a Learning Organisation?", OECD Education Working Papers, No. 137, OECD Publishing, Paris.
Ohlsson J. (1996). Kollektivt lärande. Lärande i arbetsgrupper inom barnomsorgen. Doktorsavhand-ling. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm:Graphic systems.
Ohlsson J. (Red.) (2004). Arbetslag och lärande- Lärares organiserande av samarbete i
Ohlsson J. (2013).”Team learning: collective reflection processes in teacher teams", Journal of
Work-place Learning, Vol. 25 Iss 5, 296 - 309.
Ohlsson J. (2016). Teamlärande. I Granberg & Ohlsson (Red.) Arbetslag och lärande- Lärares
organi-serande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Malmö: Studentlitteratur.
Ohlsson, J. Döös, M. & Granberg, O. (2011) Vad är organisationspedagogik? I Granberg & Ohlsson (Red.) Organisationspedagogik- en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Orland-Barak, L. (2006). “Convergent, divergent and parallel dialogues: knowledge construction in professional conversations”, Teachers and Teaching: Theory and Practice, Vol. 12 No. 1, 13-31. Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet i en
utveck-lingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Regeringen (2008). Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för för-skolan. Diarienummer: U2008/6144/S. Stockholm. Från: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/ 2008/10/u20086144s/
Senge, P. (1990). The fifth discipline: The art and practice of the learning organization. New York, NY: Doubleday.
Scherp, H-Å. (2005a). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad: universitetstryckeriet. Scherp, H-Å., & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och
me-ningsskapande. Karlstads universitet. Karlstad University Studies 2007:4.
Scherp, H-Å., Scherp G-B. & Thelin, K. (2013).
Verksamhetsidé och måluppfyllelse i förskola och skola Lärdomar om lärprocessens och ledarskapets betydelse.Karlstad
University Studies 2013:40 Sargent, L. D., & Sue-Chan, C. (2001). Does diversity affect group efficacy? The intervening role of cohesion and task interdependence. Small Group Research, 32, 426-450.SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2017). Delrapport II Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
Diarienum-mer 2015:3364
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport nr 239. Stock-holm: Fritzes. www.skolverket.se
Skolverket (2005a). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer (SKOLFS 2005:10). Stock-holm: Skolverket.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 138. www.skolverket.se
SOU 1972:26 Förskolan del I. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: All-männa förlaget.
SOU 1988:20 En förändrad ansvarfördelning och styrning på skolområdet. Stockholm: Fritzes SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes.
Topping, K. J., & Ehly, S. W. (2001). Peer assisted learning: A framework for consultation. Journal of
Torper, U. (1999). Lokal styrning och utvärdering. I Lindkvist, J & Torper, U (red.). En friare skola.
Om styrning och ledning av den lokala skolan. Lund: studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2008). Uppdrag till statens skolverk om förslag till förtydliganden i läro-planen för förskolan. Regeringsbeslut 2008-09- 25, Dnr U2008/6144/S.
Vallberg Roth, A-C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen, Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg
6 nr 4 s 241–269 issn 1401-6788
Van den Bossche, B., Gijselaers, W.H., Segers, M. and Kirschner, P.A. (2006). “Social and cognitive factors driving teamwork in collaborative learning environments: team learning, beliefs, and behavi-ors”, Small Group Research, Vol. 37, 490-521.
Van der Vegt, G., Emans, B., & van de Vliert, E. (1998). Motivating effects of task and outcome inter-dependence in work teams. Group & Organization Management, 23(2), 124-143.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/ (hämtad 2017-01-06)
Wilhelson, L. (1998) Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändringar och lärande i gruppsam-tal. Arbete och Hälsa 1998: 16. Arbetslivsinstitutet.