Att löpande se över och revidera verksamhetens processer och rutiner är en viktig del i det ständiga förbättringsarbetet. Analysera resultatet och gör en ny planering. Lärandet utgör ett stöd för att analysera förutsättningarna, följa ut-vecklingen, kritiskt granska verksamheten och kommunicera erfarenheter. Vad ska göras för att hela tiden erbjuda inkluderande verksamhet och service till alla invånare i Kalmar oavsett etnisk och kulturell bakgrund?
Integrationspris
Priset uppmärksammar goda insatser som bidragit till ökad tolerans och ömse-sidig förståelse mellan människor. Insatserna kan ha ökat förutsättningarna till goda möten, främjat samarbete men kan också bidragit till ökad kunskap och attitydförändring kring hur mångfald i olika former kan vara en tillgång. Det kan också ha främjat invånarnas möjlighet att ta aktiv del i arbets- och samhälls-livet.
Priset kan delas ut till enskild person, grupp, förening, organisation eller före-tag vars insats haft eller har specifik betydelse för integration. Priset ska lyfta fram och belöna förebilder och goda exempel i arbetet för en integrerad kom-mun där alla har lika möjligheter.
Integrationsråd
Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället.
2015 inrättade Kalmar kommun ett integrationsråd vars syfte är att öka för-utsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag.
Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samver-kan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir ”verkstad”.
Integrationsstöd – Tillsammans i Kalmar
Bidrag beviljas till insatser som på olika sätt främjar integration och mångfald.
Bidrag kan sökas för att ordna mötesplatser där invånare i Kalmar kommun möter nyanlända, skapar nya kontaktytor och nya nätverk. Bidrag kan avse eve-nemang och aktiviteter som bidrar till att öka de nyanländas trivsel och erbjuda meningsfulla fritids- eller kulturaktiviteter. En ideell förening eller en frivillig-organisation kan söka föreningsstödet.
Insatsen ska:
• vara integrationsfrämjande
• inte gå med vinst
• ske i Kalmar
• vända sig till Kalmarbor.
Den sökande föreningen eller organisationen ska:
• Vara demokratiskt uppbyggd, det vill säga ha en styrelse, stadgar och regel-bundna möten, ha en ideell målsättning, samt vara registrerad hos Skattever-ket och ha ett organisationsnummer.
• Ha lokal anknytning och vända sig till invånarna i Kalmar kommun.
• Verka för att all verksamhet är drogfri och föreningen får inte bedriva verk-samhet som kan skapa positiva attityder till våld, alkohol, droger eller krimi-nalitet.
• Bedriva en verksamhet som motverkar diskriminering och främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ur-sprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättningar, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Inkluderingsnätverk KALMAR
Ett kommunkoncernövergripande nät-verk som erbjuder möjlighet till kun-skapsutbyte och samarbete. Syftet är att genom ett gemensamt forum skapa samsyn och samarbete som bidrar till stabilitet och utveckling.
FAQ
När är en invånare etablerad?
En utrikesfödd invånare är etablerad när hen självständigt kan tillgodose sig sina behov inom fokusområdena; arbete, utbildning, hälsa, bostad, social sam-manhållning och delaktighet. Då kan hen utvecklas och ta del av och bidrar till samhället.
Vad är integration?
Integration är invånarens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper.
När är en invånare inkluderad?
Invånaren är inkluderad när hens röst blir lika hörd oavsett etnisk eller kultu-rell bakgrund, i ett samtal om vår gemensamma framtid.
Vad är målet med inkludering?
Det yttersta målet med att lyckas med inkludering är att säkra framtida tillväxt och välfärd för alla invånare i Kalmar.
När alla människors röster blir hörda i ett samtal om vår
gemensamma framtid då förändra vi samhället och inkluderar alla invånare�
När alla människors röster blir hörda i ett samtal om vår gemensamma framtid då förändra vi samhället och inkluderar alla invånare.
Kalmar kommun, Box 611, 391 26 Kalmar
0480–45 00 00 kommun@kalmar.se
1 (2)
Strategi för etnisk och kulturell inkludering beslut om remiss
Dnr KFN 2021/0105
Handlingar
Förvaltningens skrivelse 2021-06-29.
Strategi för etnisk och kulturell inkludering.
Bakgrund
Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad har godkänt att
”Strategin för etnisk och kulturell inkludering” skickas på remissrunda till samtliga nämnder och bolag inom kommunkoncernen. Kultur- och
fritidsförvaltningen ser att det är ett viktigt dokument som behandlar viktiga frågor. Vi om-fattas av helheten men där tre områden pekas ut där vi direkt är be-rörda. Följande områden pekas ut specifikt för kultur- och
fritidsförvaltningen.
Dessa områden är:
Hälsa och välbefinnande.
o Ett aktivt arbete mot diskriminering pga. etnisk tillhörighet ska bedrivas.
Bostad och bosättning
o I Kalmar ska bostadsområden med social utsatthet utvecklas positivt.
Social sammanhållning och delaktighet
o I Kalmar har vi en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av tilltagande mångfald.
o Verka för ett ökat valdeltagande bland utrikes-födda.
Vi ser att vi ska kunna bidra till samtliga områden på ett bra sätt.
Syftet med strategin är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet under den närmaste fyraårsperioden. Fokus ska ligga på åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och Kalmar. Det är mycket positivt att det tas ett centralt grepp i frågan med tydligt genomförandestöd ute i
2 (2)
Kultur- och fritidsnämnden
UTDRAGSammanträdesdatum 2021-09-16
Det är även bra att organisationen tydliggörs och att ett förvaltningsövergripande inkluderingsnätverk bildas.
Då strategin berör många parter kommer det att krävas ett gediget arbete för att förankra den på alla nivåer och skapa en samsyn kring vad den innebär, där ansvar, olika roller samt gränsdragningar klarläggs. Kultur- och fritidsnämnden vill lyfta fram att det är viktigt att förtydliga Kalmar kommuns gemensamma värdegrund och på så sätt säkerställa att samtliga förvaltningar arbetar mot samma mål. För att säkerställa att strategin uppfyller sina syften skulle dokumentet kompletteras med tydligare målskrivningar.
Kultur- och fritidsnämnden ställer sig bakom dokumentet ” Strategi för etnisk och kulturell inkludering”.
Beslut
Kultur- och fritidsnämnden antar förvaltningens förslag som sitt eget och skickar svaret till kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad.
Expedieras
Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad
Sekreterare Valdete Mehmeti
Justeras
Maia Dahlberg Alexander Krasnov
ordförande
1 (2)
Svar på remiss - strategi för etnisk och kulturell inkludering, 2021-3660
Dnr SBN 2021/0110 Handlingar
Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse den 15 september 2021.
Bakgrund
En framgångsrik inkludering för utrikesfödda är bidragande till Kalmar
kommunkoncerns framtida tillväxt och välfärd samt utveckling av demokrati. I kommunfullmäktiges verksamhetsplan för år 2021 finns ett uppdrag till
kommundirektören gällande att ta fram en Integrations- och etableringsstrategi.
Det är första gången en samlad strategi för hela kommunkoncernen tas fram inom området.
Strategin har sin utgångspunkt i Agenda 2030 och visar även hur Kalmar uppfyller sina åtaganden enligt ”Integrationsstrategi för Kalmar län - Ett gemensamt arbete kring integration för allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. Strategins mål är ”att alla invånare i Kalmar oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att förverkliga och utveckla sitt vardagliga liv samt känna sig delaktiga i
kommunen.”
Syftet med strategin är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över prioriterade områden under den närmaste fyraårsperioden. Även uppföljning av indikatorer, åtgärder och insatser ska möjliggöras genom strategin.
Den 21 maj tog kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad beslut att skicka strategin på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun för att inkomma med synpunkter senast den 30 september 2021.
Beslut
Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till kommunstyrelsens utskott för integration och
arbetsmarknad som sitt svar på remissen Strategi för etnisk och kulturell inkludering.
2 (2)
Samhällsbyggnadsnämnden
UTDRAGSammanträdesdatum 2021-09-23
Protokollsanteckning
Kajsa Hedin (M), Nikoletta Lettersson (M), Samuel Watanen (KD), Kent Pettersson (L) och Erik Axetun (M) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ”Strategin för etnisk och kulturell inkludering är ett omfattande dokument med ett viktigt innehåll. Nämndens ledamöter fick ut detta
dokument fyra arbetsdagar före remissvaret skulle lämnas in, trots att strategin gick ut på remiss i slutet av maj. Eftersom vi inte haft tillräckligt med tid att läsa igenom detta och reflektera på innehållet, ställer vi oss bakom
förvaltningens svar samtidigt som vi kommer att lämna en gemensam kommentar i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.”
Sekreterare Monica Helgesson
Justeras
Peter Akinder Kajsa Hedin
ordförande
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare Datum Ärendebeteckning
Sara Håkansson 2021-09-15 SBN 2021/0110
Samhällsbyggnadsnämnden
Svar på remiss - Strategi för etnisk och kulturell inkludering
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till kommunstyrelsens utskott för integration och
arbetsmarknad som sitt svar på remissen Strategi för etnisk och kulturell inkludering.
Bakgrund
En framgångsrik inkludering för utrikesfödda är bidragande till Kalmar
kommunkoncerns framtida tillväxt och välfärd samt utveckling av demokrati. I kommunfullmäktiges verksamhetsplan för år 2021 finns ett uppdrag till
kommundirektören gällande att ta fram en Integrations- och etableringsstrategi.
Det är första gången en samlad strategi för hela kommunkoncernen tas fram inom området.
Strategin har sin utgångspunkt i Agenda 2030 och visar även hur Kalmar uppfyller sina åtaganden enligt ”Integrationsstrategi för Kalmar län - Ett gemensamt arbete kring integration för allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. Strategins mål är ”att alla invånare i Kalmar oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att förverkliga och utveckla sitt vardagliga liv samt känna sig delaktiga i
kommunen.”
Syftet med strategin är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över prioriterade områden under den närmaste fyraårsperioden. Även uppföljning av indikatorer, åtgärder och insatser ska möjliggöras genom strategin.
Den 21 maj tog kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad beslut att skicka strategin på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun för att inkomma med synpunkter senast den 30 september 2021.
SBN 2021/0110 2 (5)
Yttrande
Samhällsbyggnadskontoret ställer sig väldigt positiva till en
kommunkoncernövergripande strategi för etnisk och kulturell inkludering.
Samhällsbyggnadskontoret föreslår att tidsramen för strategin bör sammanfalla med Agenda 2030 och inte med visionen (2025). I strategin står det att dess utgångspunkt är Agenda 2030, visionen omnämns enbart i beslutet om remiss.
För den som läser enbart strategin saknas kontexten för varför tidsramen är satt till 2025. Samtidigt behöver kommunen ta ett större helhetsgrepp i arbetet för att nå målen i Agenda 2030 och strategin bör därför inkluderas där i och inte bedrivas i ett sidospår med en annan tidslinje. Arbetet med etnisk och kulturell inkludering är tvärsektionellt, och samhällsbyggnadskontoret föreslår därför att följande formulering ändras från ”kan med fördel” till ”ska”.
”Nämndernas och styrelsernas arbete med inkludering kan med fördel integreras med arbetet kring diskriminering, jämställdhet, hbtqi och tillgänglighet.”
Samhällsbyggnadskontoret anser att dokumentet överlag behöver vässas till och skulle gagnas av en översyn av när ”verka för” används. För de frågor som kommunkoncernen har juridisk möjlighet samt full rådighet över och rimligen bör kunna förverkliga, bidrar användandet av ”verka för” till att dokumentet framstår som tandlöst. Ett exempel på detta är ”I upphandlingar verka för sociala krav”, där formuleringen implicerar att det är valbart huruvida upphandlingar ska innehålla sociala krav, istället för att ställa kravet att de måste det.
Förvaltningen önskar se en källhänvisning som tydliggör på sidan femton vilka strategier man avser med ”de hållbara tillväxtstrategierna för
bebyggelseutveckling”. Åtgärdsplanen är i behov av en stavningskontroll.
Samhällsbyggnadskontoret anser att strategin är något otydlig vad gäller arbetssätt:
Det behövs ett förtydligande gällande huruvida målet ”alla invånare i Kalmar oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att förverkliga och utveckla sitt vardagliga liv samt känna sig delaktiga i kommunen” kommer att vara ett mål i kommunens verksamhetsplan likt målet om exempelvis jämställdhet.
I strategin går att läsa att det åligger respektive nämnd och styrelse att ta beslut om prioriterade områden och tillhörande aktiviteter i och med antagandet av ny verksamhetsplan. Detta ska sedan följas upp i och med verksamhetsplanens måluppföljning. Samtidigt återfinns en åtgärdsplan som bilaga till strategin som specificerar specifika mål och åtgärder, samt vilken förvaltning eller vilket kommunalt bolag som har huvudansvaret för åtgärderna och de övriga förvaltningar och
kommunala bolag som förväntas arbeta med åtgärden.
Det framgår inte huruvida åtgärder i åtgärdsplanen är tvingande för
SBN 2021/0110 3 (5)
Samhällsbyggnadskontoret ställer sig positivt till att mer aktivt arbeta för att alla invånare i Kalmar oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att förverkliga och utveckla sitt vardagliga liv samt känna sig delaktiga i kommunen. Men kontorets arbetssätt då det kommer till verksamhetsplanen baseras på breda mål- och aktivitetsbeskrivningar där vi i uppföljningen belyser alla relevanta tvärsektionella perspektiv, varav etnisk och kulturell inkludering är ett.
Rollen som huvudansvarig för de olika åtgärderna i åtgärdsplanen bör ses över, antingen med en tydlig beskrivning av vad rollen som
huvudansvarig innebär eller att det helt tas bort. Målen är formulerade på ett sådant sätt att en förvaltning eller kommunalt bolag anses inneha huvudansvaret för åtgärder som inkluderar aspekter de inte har någon rådighet över. Detta kräver förändrade arbetssätt jämfört med vad vi har idag och förhöjer behovet av ett ökat samarbete. Det skulle exempelvis kunna ske i form utav en en-dags workshop för samtliga inom kommunkoncernen involverade i framtagandet av
verksamhetsplaner, med syfte att bestämma när det är lämpligt och möjligt att driva olika förvaltnings- och kommunala
bolagsöverskridande arbetsuppgifter.
Precis som strategin själv klargör måste kommunkoncernen arbeta tvärsektionellt med strategiska inkluderingspolitiska frågor, ändå föreslås skapandet av ett nätverk specifikt för etnisk och kulturell inkludering. Det finns redan flera nätverk inom kommunkoncernen med specifika fokus såsom jämställdhet, tillgänglighet och barns rättigheter. Samhällsbyggnadskontoret upplever att nätverken blir kontraproduktiva och bidrar till fragmenterade arbetssätt och konkurrens om samma resurser.
Det hade varit mer lämpligt att ha ett nätverk som t.ex. utgår från de sociala hållbarhetsaspekterna i Agenda 2030. De som idag leder övriga nätverk och den person som är tilltänkt att leda ett nätverk med fokus på kulturell och etnisk inkludering, skulle kunna ha som ansvar att specifikt säkerställa att de frågorna belyses i diskussionerna. Ett Agenda 2030 nätverk med fokus på social hållbarhet skulle även på rullande basis kunna ha olika teman för sina möten, varav ett skulle vara etnisk och kulturell inkludering.
Samhällsbyggnadskontoret skulle även vilja poängtera vikten av att nyttja de resurser som redan finns, exempelvis genom att ta till vara den kompetens som återfinns i kvalitetsnätverket gällande drivandet av förändrings- och utvecklingsarbete.
Samhällsbyggnadskontoret har följande kommentarer gällande åtgärdsplanen:
Samhällsbyggnadskontoret anser att man i strategin missar en viktig aspekt i att inte inkludera vikten av ett välfungerade gång- och
cykelvägnät, utan väljer att i åtgärdsplanen begränsa sig till ett fokus på enbart kollektivtrafik. Gång- och cykelvägnätet kan argumenteras för vara av särskild vikt för barn och unga och deras möjlighet i enlighet med barnkonventionen till en aktiv fritid. Att enkelt, säkert och
SBN 2021/0110 4 (5)
självständighet och medverkan i samhället genom att kunna ta sig till målpunkter och aktiviteter på egen hand.
Åtgärd Kommentar
1.2.a. Fler nyanlända flyktingar och arbetslösa utrikesfödda ska ha kontakt med arbets- och samhällslivet.
Samhällsbyggnadskontoret önskar ett förtydligande kring hur förvaltningen förväntas följa upp åtgärden. Om åtgärden inte går att följa upp inom samhällsbyggnadskontorets
verksamhet, bör förvaltningen ej stå som ansvarig.
4.1.a. Det ska vara balans mellan tillgång och behov av hyresbostäder av tillräcklig storlek och som prismässigt motsvarar de bostadbehövandes behov.
Upplåtelseform och prissättning ligger inte inom samhällsbyggnadskontorets rådighet. Däremot kan förvaltningen i enlighet med tillgängliga resurser arbeta för att säkerställa att kommunen har en god planberedskap för att klara
bostadsförsörjningen långsiktigt.
4.1.b. Samhällsplaneringen ska utvecklas mot minskad
bostadssegregationen, minskad hemlöshet och minskad utestängning från bostadsmarknaden.
Då åtgärden främst fokuserar på utvecklingen av samhällsplaneringen bör samhällsbyggnadskontoret vara drivande. Detta då förvaltningen exempelvis ansvarar för framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet.
Däremot åligger de mer kortsiktiga och direkta åtgärderna, såsom att ordna en specifik bostad för en specifik individ och därmed minska hemlösheten, andra aktörer inom kommunkoncernen.
4.2.a. Inom samma bostadsområde ska det finnas tillgång till blandad bebyggelse och upplåtelseformer – i hela Kalmar – såväl centralt som på landsbygden.
Samhällsbyggnadskontoret anser att det är kommunledningskontoret som bör stå som huvudansvarig för åtgärden.
Kommunen kan styra upplåtelseform i och med försäljning av kommunal mark med hjälp av markanvisning.
Detta uppdrag ligger hos
kommunledningskontoret (mex).
4.3.a. Det ska finnas tillgång till attraktiva mötesplatser i
bostadsområden, för alla åldrar oavsett kön och etniskt ursprung.
5.4.a. Det ska finnas god tillgång till attraktiva utemiljöer i
bostadsområden.
Samhällsbyggnadskontoret bidrar, i och med detaljplanearbetet, till
mötesplatsers och attraktiva
utemiljöers utformning, t.ex. storlek på yta samt färdvägar till och från platsen.
Förvaltningen bör därmed stå med som en utav de ansvariga för aktiviteterna.
4.4.a. Det ska finnas en behovsstyrd flexibel tillgång till kollektiva transportmedel.
Då samhällsbyggnadskontoret är med och skapar förutsättningarna för den behovsstyrda tillgången till kollektiva transportmedel, via exempelvis
SBN 2021/0110 5 (5)
Sara Håkansson
Verksamhetsutvecklare
Bilagor:
Strategi för etnisk och kulturell inkludering 2022-2025
1 (2)
Remiss - Strategi för etnisk och kulturell inkludering
Dnr ON 2021/0110 Handlingar
Tjänsteskrivelse 2020-08-20
Strategi för etnisk och kulturell inkludering
Bakgrund
En framgångsrik inkludering för utrikesfödda är bidragande till Kalmar kommunkoncerns framtida tillväxt och välfärd samt utveckling av demokrati.
Etnisk och kulturell mångfald bidrar även till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet.
Huvudmålet för inkluderingsarbetet är att alla invånare i Kalmar oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att förverkliga och utveckla sitt vardagliga liv samt känna sig delaktiga i kommunen. Alla som bosätter sig i Kalmar ska etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Människor behöver skapa sig en egen försörjning för att kunna leva självständigt och för att kunna bidra med sin kompetens och sina resurser. Kalmar kommunkoncern ska vara öppen och välkomnande.
För att främja utrikesföddas inkludering och påverka de globala
hållbarhetsmålen, behöver kommunkoncernen vidta åtgärder. Mål 10 av FN:s 17 globala hållbarhetsmål belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen. Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Ett samhälle där jämlikhet minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.
Alla nämnder och styrelser vill och arbetar för att Kalmar ska vara en öppen och välkomnande kommun. I ett samhälle präglat av mångfald måste
kommunkoncernen arbeta aktivt med inkludering för att alla invånarna ska ha lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling.
Strategin för etnisk och kulturell inkludering har fem strategiska fokusområden.
Samtliga områden går in i varandra och utgör lika viktiga delar.
Fokusområdena utgår från Förenta nationernas (FN:s) grundläggande
2 (2)