En utvecklad undervisning

Av resultatet framkommer det även att de digitala verktygen har använts inom ramen för SAMR-modellens högre steg, det vill säga en förändrad eller omdefinierad undervisning. En utvecklad undervisning, det vill säga undervisning med de digitala verktygen inom ramen för SAMR-modellens högre steg leder till att eleverna får utveckla sina kunskaper i att använda samt förstå olika digitala system och tjänster (Skolverket, 2017s). Anders berättar om ett förändrat arbetssätt där fokus snarare ligger på uppgifter istället för på tekniken. Det resulterar

36 i ett arbetssätt som motiverar eleverna samt bidrar till bättre prestationer. Det står även i motsats till tidigare forskning (Peled et al., 2015; Tallvid, 2015) som menar att den grundläggande strukturen för undervisningen, vid en-till-en-implementeringen, förblir oförändrad. Att resultatet skiljer sig från tidigare forskning (ibid.) kan enligt min mening bero på att undervisningen med de digitala verktygen har utvecklats och bevisligen förändrats sedan 2015. Enligt Bebell och Kay (2010) är en av faktorerna till att lärare använder digitala verktyg att skolledning och rektor främjar och använder de digitala verktygen. Men i Anders fall upplever han att de tillgängliga systemen och plattformarna motarbetar digitaliseringen, närmare bestämt de högre stegen i SAMR-modellen. Istället för att skolledning och rektor uppmuntrar till att använda de digitala verktygen, blir det i Anders fall tvärt om, att de hindrar honom från att använda de digitala verktygen på ett sätt som överensstämmer med det som Skolverket (2019) önskar. Det får mig att fundera på skolledning och rektors tankar och bestämmelser angående arbetet med de digitala verktygen, är de ens medvetna om detta? Jag ställer mig frågande till om skolans system och plattformar hunnit med i en-till-en- implementeringens tempo. Om Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter (Regeringen, 2017) samt arbeta fram nya förhållningssätt (Skolverket, 2019) är min tanke, om jag utgår från SAMR-modellen, att lärare bör sträva mot att nå de högre stegen.

6.2.6. Utvecklingspotential

Resultatet visar att kreativa delar kan bli sämre digitalt än om eleverna får göra det traditionellt, med papper och penna. Anders uppfattning är att de digitala verktygen gör det svårare för eleverna att tänka ”utanför boxen” (Anders). Anders uppfattning är intressant eftersom det i kursplanen för svenskämnet (Skolverket, 2018b) står att eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig kreativt genom olika uttrycksformer. Samtidigt ska eleverna utveckla kunskaper att kunna omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg (Skolverket, 2017a). Således behöver detta arbete utvärderas och utvecklas för att kunna säkerställa att eleverna utvecklar dessa kunskaper. Vidare angående utvecklingen av undervisningspraktiken vid en-till-en visar resultatet att två av respondenterna anser att en-till-två, två elever per digitalt verktyg, vore ett bättre arbetssätt. De menar att det skulle bli en mindre kostnad för skolorna och att eleverna skulle få lära av varandra på ett annat sätt. Jag anser det vara en intressant tanke och i förhållande till det sociokulturella perspektivet är min åsikt att det skulle bidra med en ytterligare aspekt till lärandesituationen. Istället för att sitta själv med de digitala verktygen och tillämpa det praktiskt får eleverna, vid en-till-två, även tillämpa det intellektuella såväl som det praktiska verktyget (Säljö, 2014). Att arbetssättet inte nämnts i tidigare forskning är enligt min

37 gissning på grund av att ämnet, trots allt, fortfarande är tämligen nytt och att lärare som arbetat med en-till-en ett tag nu ser utvecklingspotentialen.

6.2.7. Avslutande ord

För att kunna genomföra och nå de förändrade arbetssätt och nya förhållningssätt som eftersträvas (Skolverket, 2019) är det, enligt min tolkning av resultatet, av vikt att lärare når de högre stegen i SAMR-modellens hierarki. Men även om de digitala verktygen i huvudsak idag, enligt studiens resultat, används och fungerar inom ramen för SAMR-modellens första steg, det vill säga som ersättning för den redan befintliga undervisningen, bidrar den till flera positiva effekter. Studiens respondenter redogör för att en-till-en-konceptet för med sig oändliga möjligheter och bidrar bland annat till en mer formativ och individanpassad undervisning. Vidare bidrar en-till-en-konceptet även till en mer elevcentrerad undervisning som är motiverande, strukturerad och flexibel. Men för att nå de högre stegen i Puenteduras (2009) modell måste lärare utveckla den kompetens som behövs för att kunna nyttja de digitala verktygen på ett mer avancerat sätt. Skolan skulle kunna använda de digitala verktygen mer än vad den gör idag.

Vidare bidrar föreliggande studies resultat med två intressanta uppfattningar. För det första att en-till-två skulle kunna vara ett alternativ till en-till-en. För det andra att skolans system och plattformar eventuellt motarbetar digitaliseringen och möjligheten till att nå de högre stegen i SAMR-modellen.

6.2.8. Vidare forskning

Under arbetets gång har förslag på vidare forskning uppstått. Resultatet visar att lärare fortfarande är i behov av kompetensutveckling angående digitala verktyg. Således vore det av intresse att undersöka hur och vad för kompetensutveckling som kan bemöta lärares behov. Resultatet visar även att skolans system och plattformar kan motarbeta digitaliseringen, följaktligen vore det intressant att undersöka hur skolor och kommuner anpassar sina system och plattformar efter digitaliseringen. Slutligen framkommer det av resultatet att en-till-två kan vara ett alternativ till en-till-en. Härav följer att det vore intressant att undersöka och testa en-till-två som arbetssätt.

38

7. Referenser

Ale kommun. (2011). En dator per elev till de allra yngsta. Hämtad 1 maj, 2019, från:

https://ale.se/download/18.12688c3713162135b6b80005629/En+dator+per+elev+t ill+de+allra+yngsta%5B1%5D.pdf

Bebell, D., & Kay, R. (2010). One to One Computing: A Summary of the Quantitative Results from the Berkshire Wireless Learning Initiative. Journal of Technology, Learning,

and Assessment, 9(2), 60.

Bocconi, S., Kampylis, P., & Punie, Y. (2013). Framing ICT-Enabled Innovation for Learning: The Case of One-to-One Learning Initiatives in Europe. European Journal of

Education, 48(1), 113–130. Doi:10.1111/ejed.12021

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. DiU. (2014). En-till-en ett långsiktigt förändringsprojekt. Hämtad 23 maj, 2019, från:

https://www.diu.se/nr2-14/nr2-14.asp?artikel=s22

Europeiska unionen. (2006). EUR-Lex [Elektronisk resurs] : Europaparlamentets och rådets

rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Luxemburg:

Publications office, EU. Hämtad 10 juni 2019, från: http://data.europa.eu/eli/reco/2006/962/oj

Ferrari, A. (2013). DIGCOMP [Elektronisk resurs] : a framework for developing and understanding

digital competence in Europe. Luxembourg: Publications Office of the European Union.

Hämtad 10 juni 2019, från: https://publications.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/a410aad4-10bf-4d25-8c5a-8646fe4101f1/language-en

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: bortom "en dator per elev". Örebro: Örebro universitet.

Hallerström, H., & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande: utvärdering av

projektet “En-till-en” i två grundskolor i Falkenbergs kommun: delrapport 1. Lund: Sociology of

Law, Lund University.

Hamilton, E, R., Rosenberg, J, M., & Akcaoglu, M. (2016). The Substitution Augmentation Modification Redefinition (SAMR) Model: A Critical Review and Suggestions for Its Use. TechTrends: Linking Research and Practice to Improve Learning, 60(5), 433-441. Doi:10.1007/s11528-016-0091-y

39 Heath, M, K. (2017). Teacher-Initiated One-to-One Technology Initiatives: How Teacher

Self-Efficacy and Beliefs Help Overcome Barrier Thresholds to Implementation.

Computers in the Schools, 34(1-2), 88-2), p.88-106. Doi:10.1080/07380569.20017.1305879

Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur.

Jönköpings Kommun. (u.å.). Surfplatta och dator i förskola och skola. Hämtad 1 maj, 2019, från: https://www.jonkoping.se/barnutbildning/surfplattaochdatoriforskolaochskola.4.225 c355d15ca06908e1177e8.html

Koehler, M., Mishra, P., & Cain, W. (2013). What is Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK)? Journal of Education, 193(3), 13–19. Doi:

10.1177/002205741319300303

Kroksmark, T. (2013). Den trådlösa pedagogiken: en-till-en i skolan på vetenskaplig grund. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kävlinge Kommun. (2018). IT-stöd i skolan: 1:1 och IT-stödd pedagogik. Hämtad 1 maj,

från:https://www.kavlinge.se/barnochutbildning/grundskola/itstodiskolan11ochitsto ddpedagogik.4.6ba7845d15000ce8cc14d474.html

Lunds kommun. (2018). Blanketter. Hämtad 9 maj, 2019, från: https://www.lund.se/spyken/vardag-pa-spyken2/blanketter/

Maninger, R, M., & Holden, M, E. (2009). Put the Textbooks Away: Preparation and Support for a Middle School One-to-One Laptop Initiative. American Secondary

Education, 38(1), 5-33.

Mishra, P., & Koehler, M. (2006). Technological pedagogical content knowledge: A framework for

teacher knowledge. Teachers College Record, 108(6), 1017.

Nacka kommun. (u.å.). Projektplan 1:1. Hämtad 9 maj, 2019, från: https://issuu.com/seszin/docs/nacka---projektplan-1till1

Papert, S. (1980). Mindstorms: children, computers, and powerful ideas. New York: Basic Books. Peled, Y., Blau, I., & Grinberg, R. (2015). Does 1:1 Computing in a Junior High-School

Change the Pedagogical Perspectives of Teachers and their Educational Discourse?

40 Penuel, W. (2006). Implementation and Effects Of One-to-One Computing Initiatives: A

Research Synthesis. Journal of Research on Technology in Education, 38(3), 329-348. Doi: 10.1080/15391523.2006.10782463

Puentedura, R. (2009). Transformation, Technology and Education. [Blog post]. Hämtad 15 april, 2019, från http://hippasus.com/resources/tte/puentedura_tte.pdf

Regeringen. (2015). Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalité, likvärdighet och resultat i

utbildningen. Hämtad 19 maj, 2019, från:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/digitaliseringen-i-skolan---dess-paverkan- pa_H30WRFR18

Regeringen. (2017). Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Diarienummer: U2017/04119/S. Hämtad från

https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om- nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/

Skolverket. (2018a). Digitaliseringen i skolan: möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå [Elektronisk resurs]. (2017).

Stockholm: Skolverket. Hämtad 11 juni 2019, från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/fa-syn-pa- digitaliseringen-pa-grundskoleniva

Skolverket. (2016). It-användning och it-kompetens i skolan [Elektronisk resurs]. (2016). Hämtad 12 april, 2019, från:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5c dfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3617.pdf?k=361 7

Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad

2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Så arbetar vi med skolväsendets digitalisering. Hämtad 14 april, 2019, från https://www.skolverket.se/om-oss/organisation-och-verksamhet/skolverkets- prioriterade-omraden/digitalisering/sa-arbetar-vi-med-skolvasendets-digitalisering Shulman, L. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching. Educational

41 Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.

Tallvid, M. (2010). En-till-en: Falkenbergs väg till framtiden?: utvärdering av projektet En-till-en i två

grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Hämtad 9 maj, 2019, från:

https://iktockero.files.wordpress.com/2015/03/en-till- enfalkenbergsvc3a4gtillframtiden3f.pdf

Topper, A., & Lancaster, S. (2013). Common Challenges and Experiences of School Districts That Are Implementing One-to-One Computing Initiatives. Computers in the

Schools, 30(4), 346–358. Doi: 10.1080/07380569.2013.844640

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

[Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vygotskij, L. (2011). Psykologin och läraren (1926): Lärararbetets psykologiska natur. I

1

Bilaga 1.

Samtyckesblankett

Hej!

Jag heter Adam Johansson-Qvick och är student på grundlärarutbildningen vid Jönköping University. Jag arbetar just nu med ett forskningsprojekt med syfte att undersöka vilka effekter en-till-en kan ha haft på svenskundervisningen, där jag är intresserad av hur digitala verktyg används i svenskämnet och om det är någon skillnad i arbetssätt sedan de digitala verktygen blev tillgängliga.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att ställa upp i mitt forskningsprojekt angående digitala verktyg, där jag kommer att intervjua verksamma lärare. Jag kommer att intervjua dig utifrån en intervjuguide och hela samtalet kommer att ljudinspelas.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras och materialet kommer att förvaras oåtkomligt för personer utan behörighet. Materialet kommer enbart att användas för forskning.

Deltagandet är helt frivilligt och du har när som helst och utan anledning rätt att avsluta din medverkan.

Om du har några frågor angående mitt forskningsprojekt om vilka effekter en-till-en-konceptet kan ha haft på svenskundervisningen, hör gärna av dig till mig.

Hälsningar Adam

Kontaktuppgifter

Adam Johansson-Qvick, Jxxxxxxx@student.ju.se

_______________________________________________________________________ Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Kan du tänka dig att delta i studien?

☐ Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. ☐ Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte delta i studien.

Signatur: Namnförtydligande:

______________________________________ __________________________________ Din e-mejl:

2

Bilaga 2.

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

1. Varför valde du läraryrket?

2. Antal år inom läraryrket? Antal år på nuvarande arbetsplats? 3. Kan du berätta lite hur du själv använder digitala verktyg i yrket?

En-till-en i svenskundervisningen

4. Var du lärare innan införandet av en-till-en? (Annan skola? Samma skola?)

- Har det blivit någon skillnad i ditt sätt att arbeta sedan de digitala verktygen blev tillgängliga?

5. Hur blev du introducerad för en-till-en-konceptet?

- Känner du dig bekväm med att använda dig av digitala verktyg i undervisningen? 6. Hur arbetar du med digitala verktyg i svenskundervisningen?

- I vilken utsträckning använder du digitala verktyg i svenskundervisningen?

- Skiljer sig arbetssättet åt mellan olika delar av det centrala innehållet: Läsa, skriva,

tala, lyssna, språkbruk samt informations och källkritik?

7. Hur upplever du att digitala verktyg påverkar svenskundervisningen?

- Om läraren varit aktiv innan en-till-en, vilka är de största upplevda skillnaderna och varför?

- Vilka möjligheter och utmaningar ser du med digitala verktyg?

8. Vill du arbeta med digitala verktyg i svenskundervisningen på ett annat sätt eller i annan utsträckning än vad du gör idag?

- Vad skulle i så fall behövas?

Sammanfattning