Utveckling

I tabellen nedan visas hur ofta ord som kännetecknar värderingen utveckling förekommer i texten. I resultatet syns att ord som kännetecknar värderingen utveckling förekommer många gånger. Detta kanske inte är förvånande i ett dokument som anger övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kunskapskrav för denna.Ord som kunna, kunskap och utveckling är mer eller mindre

självskrivna i ett sådant dokument. Detta kommer att diskuteras vidare under rubriken diskussion.

Ordet utveckling förekommer i många olika former, utveckling, utveckla, utvecklas, utvecklas, utvecklingsbara och kunskapsutveckling. I analysen nedan har jag valt att skriva endast ordet

utveckling för att underlätta läsandet. I materialet används ordet utveckling till stor del ihop med andra ord som talar om vad som ska utvecklas t.ex. kunskap, förmåga, metoder och liknande. Meningar där ordet utveckling används ihop med orden att kunna eller kunskap förekommer både i värderingen kontroll och i värderingen utveckling. Jag har valt att analysera dessa meningar under värderingen utveckling (se ovan) eftersom jag anser att det i värderingen kontroll handlar om en mer statisk kunskap och i värderingen utveckling handlar det om utveckling av kunskap, förmågor, metoder osv.

36

Figur 10 Tabell resultat Utveckling

Analys  av  resultat  –  Utveckling  

Ord som kännetecknar värderingen utveckling förekommer många gånger i kommentarmaterialet, 124 gånger. Jämfört med de övriga värderingarna i undersökningen förekommer ord som kännetecknar utveckling näst flest gånger. Men liksom för värderingen kontroll är det även här stor skillnad mellan de olika undersökta orden. Spännvidden ligger mellan 0 gånger (framsteg och ifrågasätta) och 122 gånger (utveckling).

37

Figur 11 Tabell jämförelse mellan ord Utveckling

De ord som förekommer flest antal gånger är ordet utveckling vilket förekommer 122 gånger. Att ordet utveckling förekommer så många gånger gör att denna värdering har stark representation i materialet. Men faktum är att alla gånger utom två där denna värdering är representerad i materialet handlar det om ordet utveckling.

Orden framsteg och ifrågasätta förekommer inte någon gång i kommentarmaterialet. När det gäller ordet framsteg kan man anta att man istället har valt att använda sig av ordet utveckling för att skriva fram elevers framsteg inom kunnandet i matematik. Att ordet ifrågasätta inte förekommer någon gång kan ses som förvånande. Detta skulle kunna tolkas som att matematisk kunskap inte ska/kan

ifrågasättas.

Analysen av orden som kännetecknar värderingen utveckling började med ordet utveckling vilket representeras flest antal gånger i materialet, 122 gånger. Att ordet utveckling förkommer många gånger i kursplanen är inte särskilt förvånande då ett av syftena med en kursplan är att beskriva elevers förväntade kunskapsutveckling inom ämnet matematik i grundskolan. Eftersom orden kunna, kunskap, vilka analyserats under värderingen kontroll och utveckling till viss del ligger nära varandra utgick jag från de kategorier som jag såg i användningen av orden kunna och kunskap i analysen av ordet

utveckling. Dessa kategorier var utveckling kopplat till ett kunnande gällande ett specifikt matematiskt innehåll, utveckling av kunskaper när det gäller kommunikation och utveckling av kunskaper som leder till tillämpning av matematik i olika situationer. Det finns dock två kategorier till när det gäller ordet utveckling, nämligen en beskrivning av utveckling i sig och av matematikens utveckling.

I materialet används ordet utveckling för att beskriva utveckling i sig. Meningar med denna betydelse kan sägas beskriva vad som kan betraktas som utveckling ”Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling – det går alltså inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås.” (Skolverket, 2011a, s. 4). På detta sätt används ordet 13 gånger i materialet. Det kan vara intressant att jämföra med att ingen sådan beskrivning kunde hittas för orden kunna eller kunskap.

Förutom de olika kategorierna beskrivna ovan, vilka jag kan se att ordet utveckling används på, kan vi också se att ordet utveckling har två olika betydelser i materialet. Dels används ordet för att beskriva elevens utveckling, dels används det för att beskriva matematikens utveckling. När ordet används för att beskriva matematikens utveckling kan det dels handla om matematikens historiska utveckling, dels om utveckling av matematik. ”Matematiken utvecklas fortfarande och forskningen tillför ständigt ny kunskap.” (Skolverket, 2011a, s. 12). Ordet används på detta sätt 15 gånger i materialet.

38

När ordet används för att beskriva elevers utveckling kan man se tre olika kategorier nämligen;

utveckling kopplat till ett kunnande gällande ett specifikt matematiskt innehåll, utveckling av förmåga när det gäller kommunikation och utveckling av kunskaper som leder till tillämpning av matematik i olika situationer. Det sätt som ordet används på flest gånger är då betydelsen är knutet till utveckling av ett kunnande av ett specifikt matematiskt innehåll. På detta sätt används ordet 42 gånger i

materialet, ungefär en tredjedel av antal gånger ordet används. ”Begreppsförståelsen har en central roll för elevernas förståelse av matematik och deras fortsatta utveckling av kunskaper i ämnet.”

(Skolverket, 2011a, s. 9). 31 gånger används ordet för att beskriva utveckling av en kommunikativ förmåga. ”Kursplanen anger att eleverna ska ges möjlighet att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang samt utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik.” (Skolverket, 2011a, s. 11). Liksom när det gällde de övriga värderingarna kan vi alltså även här se kommunikation som någonting som betonas.

Det är även här en betoning på en specifik sorts kommunikation, nämligen resonemang och argumentation. Något som syns här på samma sätt som när det gällde värderingen kontroll är kommunikation genom att använda sig av olika uttrycksformer. Båda dessa syns i citatet ovan.

Utveckling används också för att beskriva utvecklandet av kunskap vilka kan leda till tillämpning av matematisk kunskap. Ordet används 29 gånger på detta sätt. Nästan lika många gånger som ordet används för att utveckla en kommunikativ förmåga. ”Eleverna ska genom undervisningen ges

möjlighet att utveckla förmågan att kunna använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” (Skolverket, 2011a, s. 9). Meningen kan analyseras från ett perspektiv att den beskriver ett matematiskt innehåll. Att kunna analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp skulle då vara det som signalerade en sådan tolkning. Men meningen säger också att de matematiska begreppen ska användas, vilket istället skulle signalera en användning av ordet som mer handlade om tillämpning av matematiska kunskaper. Eftersom använda kommer först i meningen och därför skulle kunna ses som prioriterat har jag valt att klassificera meningen som att den beskriver tillämpning mer än matematiskt innehåll.

Ordet upptäcka används endast två gånger i materialet. En gång används det för att beskriva att matematiken kan ”återupptäckas” genom matematiska resonemang och en gång för att beskriva att matematik har en estetisk dimension som kan upptäckas t.ex. i naturen.

Slutsats  –  Utveckling  

När det gäller värderingen utveckling kan det konstateras att ord som kännetecknar denna värdering förekommer många gånger i kommentarmaterialet. Dock är det så att det är orden utveckling som står för denna tydliga representation i materialet. Av de övriga orden framsteg, upptäcka och ifrågasätta förekommer orden framsteg och ifrågasätta ingen gång och ordet upptäcka endast två gånger. Att ordet utveckling förekommer många gånger i materialet är inte förvånande vilket kommer att diskuterats mer nedan.

De kategorier som urskiljdes under värderingarna rationalism, objektism och kontroll också syns i värderingen utveckling. Dessa teman handlar om att kommunicera matematik, då särskilt genom resonemang och argumentation, tillämpning av matematiska kunskaper, användandet av olika uttrycksformer och vardagliga situationer. Matematikämnets kommunikativa aspekt träder fram även under värderingen utveckling. Matematisk kunskap utvecklas genom att den kommuniceras till andra.

Detta ska göras både genom matematiska resonemang och genom argumentation men också genom att använda olika uttrycksformer. Att utveckla matematiska kunskaper för att kunna använda och tillämpa dessa lyfts tydligt fram i kommentarmaterialet.

39

Ordet ifrågasätta används ingen gång i kommentarmaterialet. Detta kan tyckas intressant eftersom det leder tankarna till en syn på matematikämnet och matematisk kunskap som någonting som inte går att ifrågasätta.