De tre avtal som studeras här omfattade år 2019 drygt 6 procent av alla anställda, 9 procent av alla anställda inom näringslivet och 12 procent av alla arbetstagare med lön under medianlönen.
Mätt som antal arbetstagare hade omkring 70 000 anställda på de tre avtalen, eller 20 procent, en lön kring avtalets minimilön.147
MINIMILÖNEBETTET HAR STIGIT I SVERIGE
Minimilönerna i de tre avtal som studeras här har stigit sedan mitten av 1990-talet. Om minimilönen jämförs med medianlö-nen i hela den svenska ekonomin har minimilönebettet, mätt som minimilönen i procent av medianlönen, stigit från ca 65 procent till 70 procent i Detaljhandelsavtalet och Gröna riks-avtalet. I Serviceentreprenadsavtalet sjönk minimilönebettet kring millennieskiftet men är nu åter på ca 75 procent av medi-anlönen (se diagram 91).
Även inom varje avtal har minimilönebettet stigit (se diagram 92). Från att ha legat på drygt 80 i Detaljhandelsavtalet och Gröna riksavtalet under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet är nu minimilönen 95 procent av medianlönen i de två avta-len. I Serviceentreprenadsavtalet är minimilönen på samma nivå
146 Se Hällberg och Kjellström (2020).
147 Detta definieras som en lön mellan minimilönen och 1,05 gånger minimilönen.
Diagram 91 Minimilönebett, hela ekonomin
Minimilön som procent av medianlönen
Anm. Diagrammet avser avtalade minimilöner för vuxna, ungdomslöner ingår ej i data.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Diagram 92 Minimilönebett, inom avtalen
Minimilön som procent av medianlönen
Anm. Diagrammet avser avtalade minimilöner för vuxna, ungdomslöner ingår ej i data.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Diagram 93 P90/P10-kvoter Grundlön
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
som medianlönen. Det visar att minst hälften av de städare som omfattas av Serviceentreprenadsavtalet tjänar avtalets minimilön och att möjligheten till lönekarriär i yrket är begränsad.148
Det stigande minimilönebettet i de tre avtalen visar på att mi-nimilönen har vuxit i betydelse och binder alltmer i de tre avta-len. Ett stigande minimilönebett innebär också att lönesprid-ningen har minskat för anställda inom vart och ett av de tre avta-len i den nedre deavta-len av lönefördelningen. Detta gäller både om jämförelsen görs med hela den svenska arbetsmarknaden eller inom varje avtal.
Ett annat mått på relativ lönespridning som innefattar en större del av lönefördelningen är kvoten mellan lönen vid den 90:e percentilen och lönen i den 10:e percentilen, den så kallade p90/p10-kvoten.149 Diagram 93 visar att lönespridningen mellan höga och låga löner inom avtalsområdena inte ser ut att ha änd-rats märkbart 1996–2020, trots ökningen av minimilönebettet under perioden.150
Sammantaget innebär ett ökat minimilönebett och en relativt konstant p90/p10-kvot att spridningen mellan lönefördelningar-nas övre och lägre del varit relativt konstant samtidigt som löne-fördelningens nedre del tryckts samman så att minimilönen när-mat sig medianlönen. Fler av de med låg lön i avtalen har där-med den avtalade minimilönen.
MINIMILÖNER PÅVERKAR OLIKA GRUPPER OLIKA
De tre avtal som studeras här är traditionellt kvinnodominerade, och andelen utrikes födda och andelen utan gymnasieutbildning är högre än på arbetsmarknaden generellt. Medelåldern är också lägre än i de flesta andra branscher. Över tid har dock samman-sättningen både inom avtalen och bland dem som tjänar en lön kring minimilönen förändras.
Andelen kvinnor har minskat över tid
I alla de tre avtalen har andelen kvinnor minskat över tid. Denna utveckling har främst skett i Gröna riksavtalet och Serviceentre-prenadsavtalet (se diagram 94). I Gröna riksavtalet, som reglerar lönerna för företag inom besöksnäringen, har andelen kvinnor sjunkit kraftigt och är nu under 50 procent.
Bland personer med lön nära minimilönen, definierad som en lön mellan minimilönen och 5 procent över minimilönen, syns en liknande utveckling bortsett från detaljhandeln där andelen
148 Ett minimilönebett över 100 innebär att det finns arbetstagare som tjänar mindre än den avtalade minimilönen. Detta är möjligt eftersom arbetsgivare inte måste ansluta sig till kollektivavtalen.
149 Den lön som avses här är månadslön. Den inkluderar, utöver grundlön, vissa yt-terligare ersättningar.
150 En viss nedgång i p90/p10-kvoten finns för både Detaljhandelsavtalet och Gröna riksavtalet under perioden 2000–2015 men förändringarna är små, ackumulerat över perioden föll kvoten med ca 0,05 vilket innebär att de lönerna i vid den tionde percentilen växte ca 5 procent snabbare under dessa ca 15 år. Därefter har kvoten stigit.
Diagram 95 Kvinnor
Andel av anställda med lön kring minimilönen
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Diagram 96 Medelålder Alla anställda på avtalet
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 94 Kvinnor Andel av alla anställda på avtalet
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
kvinnor med lön kring minimilönen varit relativt konstant sedan 1990-talets mitt. I restaurangbranschen har däremot andelen kvinnor med låg lön sjunkit snabbare och var 44 procent 2020 jämfört med närmare 80 procent 1996 (se diagram 95).
Stigande medelålder bland dem med låg lön
I de tre avtalen har medelåldern stigit för restauranganställda en-ligt Gröna riksavtalet och för städare i Serviceentreprenadsavta-let. Bland anställda enligt Detaljhandelsavtalet har medelåldern varit relativt konstant kring 35 år sedan 1996 (se diagram 96).
Bland personer med lön kring avtalens minimilön har medel-åldern stigit i alla avtal (se diagram 97). Trenden är tydligast bland städare, men även bland restauranganställda på Gröna riksavtalet syns en tydlig uppgång sedan mitten av 2010-talet.
I detaljhandeln kan den skarpa ökningen i medelåldern mellan 2019 och 2020 i hög grad härledas till covid-19-pandemin som främst påverkat yngre.
Utrikes födda är i jämförelsevis hög grad anställda som städare och inom besöksnäringen
Andelen utrikes födda har stigit på svensk arbetsmarknad de senaste decennierna och 2020 var ca 20 procent av de sysselsatta födda utanför Sverige. Ökningen av utrikes födda bland de sys-selsatta syns tydligt i Serviceentreprenadsavtalet och Gröna riks-avtalet (se diagram 98). Bland städarna i Serviceentreprenadsav-talet har utrikes födda utgjort en majoritet sedan slutet av 00-ta-let. Hälften av alla anställda enligt Gröna riksavtalet var utrikes födda 2019 men pandemin, som påverkat arbetsmarknadsläget mer för utrikes än inrikes födda, ledde till att andelen sjönk nå-got 2020. För anställda enligt Detaljhandelsavtalet syns också en ökning. Andelen utrikes födda är drygt 10 procentenhet, vilket är klart lägre än för sysselsättningen i hela ekonomin där andelen utrikes födda ca 20 procent.
Samma trender syns för dem med en lön nära minimilönen.
Andelen utrikes födda bland dem med låg lön är för anställda enligt alla avtalen något högre jämfört med andelen utrikes födda av alla anställda (se diagram 99).
Fler utan gymnasieutbildning på 2010-talet
Sett över perioden 1996–2020 har andelen utan gymnasieutbild-ning sjunkit bland anställda på de tre avtalen. Störst har minsk-ningen varit inom handeln där andelen sjunkit med 25 procent-enheter. Bland anställda på Gröna riksavtalet och Serviceentre-prenadsavtalet har andelen stigit sedan mitten av 2010-talet efter att ha minskat perioden innan (se diagram 100). Även bland dem som har en lön kring den avtalade minimilönen syns en viss ök-ning av andelen med låg utbildök-ning de senaste åren, detta gäller även för Detaljhandelsavtalet (se diagram 101).
Diagram 97 Medelålder Anställda med lön kring minimilönen
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Diagram 98 Utrikes födda Andel av alla anställda på avtalet
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Diagram 99 Utrikes födda
Andel av anställda med lön kring minimilönen
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20