Det framtagna förslaget skulle kunna utvecklas på olika sätt. Framförallt skulle delen av Magasinsgatan som är mellan fastigheten Strömsbro 37:2 och parkeringen på fastigheten Strömsbro 79:8 kunna tas bort, genom att det är onödigt att det
förekommer fler gator än vad som är behövligt. Däremot bör rutnätet vara i åtanke
till en gång- och cykelväg för att inte förstöra rutnätsstrukturen, se figur 33.
Ytterligare vägar i området skulle kunna smalnas av för att skapa en balans mellan antalet fastigheter och vägarnas storlek. Generellt sett är gator för stora till antalet fastigheter som gränsas (Marcus & Berghauser Pont, 2016).
Figur 33: A: Förslaget av fastigheten Strömsbro 37:2. B: Utveckling av förslaget med illustrerad gång- och cykelväg, garage och utökad grönska.
Uppförande av bostäder på fastigheten Strömsbro 37:2 kan innebära att det uppstår ett behov av parkering. På andra sidan Magasinsgatan finns fastigheten Strömsbro 79:8 som idag är en besöksparkering. För att säkerställa att de boende på fastigheten Strömsbro 37:2 förses med parkeringsplatser kan en möjlig utveckling av det här arbetet vara att uppföra garage eller privata parkeringsplatser på fastigheten Strömsbro 79:8, se figur 33. Detta är något som fastighetsägaren föreslår. Om fastigheterna Strömsbro 37:2 och Strömsbro 79:8, skulle byta ägare kan problem uppstå om användningen av parkering skulle ändras. Däremot kan parkeringslösning ske längs gatorna, eftersom de är breda. Om ett fåtal parkeringsplatser förses till de boende i nybyggnationsprojekt, kan målgruppen som väljer att bosätta sig där vara människor som är oberoende av bil. Det finns även kollektivtrafikförbindelser i närhet till fastigheten Strömsbro 37:2. Denna busslinje kan förbättras för att ge möjlighet att begränsa antalet parkeringsplatser för att förslaget inte ska bidra till ökad bilanvändning. En annan åtgärd för att minska behovet av parkeringsplatser kan vara att införa bilpoolsanvändning. Detta kan vara lämpligt för personer som endast behöver tillgång till bil vid vissa tillfällen.
I förslaget har de två översta bostäderna i lägenhetshusen delad trappa. För att öka den upplevda avskildheten kan privata trappor uppföras till varje lägenhet för att minska insyn till bostaden. För att öka avskildheten ytterligare kan plank uppföras mellan fastigheterna i Kv. Tennstopet. Ur ett gatuperspektiv skulle detta inte
upplevas som en förändring i kulturmiljön. Plank bör dock inte uppföras mot gatan.
6 Slutsats
Kulturmiljöers utformning och egenskaper kan variera eftersom det tillkommer nya med tiden. I detta arbete identifieras värden i en svensk 1800-tals kulturhistorisk miljö. Frågeställningarna i arbetet kan besvaras genom DIVE-analysen, volymstudien och gestaltningsförslaget som tagits fram.
Frågeställning 1:
• Vilka värden måste tas hänsyn till i den befintliga omgivningen vid nybyggnation i områden med kulturhistorisk miljö?
Denna frågeställning besvaras genom DIVE-analysen som visar att de värden i den fysiska miljön som är viktiga att ta hänsyn till vid planering för nybyggnation är färgsättning, material, placering av bebyggelse, gatustruktur, taktyp, höjdskala, volymer samt exploateringstal. Dessa värden kan användas för planering av nybyggnation i Strömsbro samt i andra liknande miljöer.
Frågeställning 2:
• Hur ska volym och placering av nybyggnation i kulturhistorisk miljö hanteras?
Hanteringen av volymer kan göras genom en volymstudie för att ta fram lämpliga volymer och exploateringstal i förhållande till omkringliggande bebyggelse.
Placeringen av ny bebyggelse i ett kulturhistoriskt område ska anpassas efter byggnadsstrukturer i den övriga stadsdelen. Historiskt material kan även fungera som underlag till placering, eftersom utformningen av ny bebyggelse kan efterlikna tidigare bebyggelse.
Frågeställning 3:
• Hur ska kriterier för nybyggnation i en kulturhistorisk miljö användas i ett gestaltningsförslag?
Tillvägagångssättet och de framtagna kriterierna kan användas för framtida exploateringsprojekt i känslig svensk 1800-tals kulturmiljö. Kriterierna hanterar värdena som identifierats, avskildhet, fönstersättning och detaljer. Dessa kan tillämpas vid gestaltning av ny bebyggelse för att minska inverkan på viktiga karaktärsdrag i kulturmiljön. Gestaltningsförslaget visar hur nybyggnation kan implementeras i ett kulturhistoriskt område med beaktning till de framtagna kriterierna. Förslaget i detta arbete kan användas som underlag för framtida utveckling av fastigheten Strömsbro 37:2.
Referenser
Antrop, M. (2005). Why landscapes of the past are important for the future. Landscape and Urban Planning, 70 (1–2), 21–34. doi: 10.1016/j.landurbplan.2003.10.002
Arkitektupproret. (2016). Arkitekturupproret är med och räddar Eksjö från ful arkitektur. Hämtad 2019-05-06 från www.arkitekturupproret.se/2016/11/30/arkitekturupproret-raddar-eksjo-fran-ful-arkitektur/
Backman, M. & Nilsson, P. (2018). The role of cultural heritage in attracting skilled individuals.
Journal of Cultural Economics, 42 (1), 111–138. doi:10.1007/s10824-016-9289-2
Bernardo, F. & Palma-Oliveira, J.M. (2016). Urban neighbourhoods and intergroup relations: The importance of place identity. Journal of Environmental Psychology, 45, 239-251. doi:
10.1016/j.jenvp.2016.01.010
Biggam, J. (2015). Succeeding with Your Master’s Dissertation: A Step-by-step Handbook (Vol. Third edition) s. 147-200. Berkshire, England: McGraw-Hill Education
Boverket. (2014). Kultur, kulturmiljö och arkitektur. Hämtad 2019-04-01 från www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/nationella-mal1/bebyggelse/kultur-kulturmiljo-och-arkitektur/
Boverket. (2016). Rätt tätt. Hämtad 2019-04-01 från www.boverket.se Boverket. (2018a). Medborgardialog. Hämtad 2019-04-15 från
www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/medborgardialog1/
Boverket. (2018b). Utnyttjandegrad. Hämtad 2019-05-13 från www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/egenskapsbestammelser-for-kvartersmark/bebyggandet/utnyttjandegrad/
Boverket. (2019a). Detaljplanekravet. Hämtad 2019-04-01 från www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneinstrumentet/detaljplanekravet/
Boverket. (2019b). Bostadsmarknadsenkäten 2019. Hämtad 2019-05-13 från
www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenk aten/
Boverket. (u.å.). Bygg hållbart. Hämtad 2019-06-19 från www.sverige2025.boverket.se/bygg-hallbart.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber Byggnadsvårdsföreningen. (2016). Trädstaden lever. Hämtad 2019-08-31 från www.byggnadsvard.se/trastaden-lever/
Carmona, M., Heath, T., Tiesdell, S. & Oc,T. (2010). Public places - urban spaces: The dimensions of urban design. London: Routledge.
Cozens, P., Pascoe, T. & Hillier, D. (2004). Critically Reviewing the Theory and Practice of Secured-by-design for Residential New-build Housing in Britain. Crime Prevention and Community Safety: An International Journal, 6 (1), 13–29. doi: 10.1057/palgrave.cpcs.8140176
Day, L. L. (1992). Placemaking by Design: Fitting a Large New Building Into a Historic District.
Environment and Behavior, 24(3), 326–346. doi.org/10.1177/0013916592243003
Duany, A., Plater-Zyberk, E., Krieger, A. & Lennertz, W. R. (1991). Towns and town-making principles. Cambridge: Harvard Graduate School of Design
Eksjö kommun. (2016). Det vinnande bidraget - Ett hjärta är alltid rött. Hämtad 2019-05-06 från www.eksjo.se
Groat, L. N. (1985). Psychological aspects of contextual compatibility in architecture: A study of
environmental meaning. (Doktorsavhandling, University of Surrey, United Kingdom). Hämtad från:
www.epubs.surrey.ac.uk/847475/
Gävle kommun. (1979). Strömsbro. Bebyggelsehistorisk studie av en industristadsdel och dess förändring under 200 år. Stadsarkitektkontoret.
Gävle kommun. (2009). Kulturmiljöbilaga Gävle stad. Del av Översiktsplan Gävle stad 2025 Gävle kommun, antagen av KF 27 april 2009. Hämtad 2019-05-15 från
www.old.gavle.se/PageFiles/23057/%C3%96P%20G%C3%A4vle%20stad%20kultur.pdf Gävle kommun. (2010). Strömsbro 2:9 m.fl. Strömsbro, detaljplan för bebyggelse anpassad till områdets kulturvärden m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län. Hämtad
2019-04-02 från www.gis.gavle.se/pubs/planhandlingar/G%C3%A4vle/2180K-25633.pdf Gävle kommun. (2017). Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun.
Hämtad 2019-05-15 från
www.old.gavle.se/PageFiles/255178/Antagandehandlingar/G%C3%A4vle%20kommun_Kultur milj%C3%B6program_antagandehandling_2018_WEBB.pdf
Gävle kommun. (2019). Strömsbro 37:2, 79:8 Kv. Tennstopet. Planbesked och planuppdrag för ändrad användning. Opublicerat material.
Hague, C. & Jenkins, P. (2005). Place identity, participation and planning. Oxfordshire: Routledge.
Hitta.se. Karttjänst. Hämtad 2019-05-15 från
www.hitta.se/kartan/pl/Str%C3%B6msbro%20G%C3%A4vle/2001311921!~60.68376,17.182 63,11.853258685198563z/tr!i=yrj06Mg5/search!i=2001311921!q=Str%C3%B6msbro%20G%C 3%A4vle!t=single!st=plc!ai=2001311921!aic=60.70217:17.16300
Kalandides, A. (2011). The problem with spatial identity: Revisiting the “sense of place.” Journal of Place Management and Development, 4(1), 28–39.
doi: 10.1108/17538331111117142
Kupritz, V.W. (1998). Privacy in the work place: The impact of building design. Journal of Environmental Psychology, 18 (4), 341–356. doi: 10.1006/jevp.1998.0081
Lantmäteriet. (2019). Kartsök och ortnamns topografiska webbkarta. Hämtad 2019-04-01 från www.kso.etjanster.lantmateriet.se/#
Lomma kommun. (u.å.) Specifika råd och riktlinjer – Bygga i kulturhistoriskt värdefull miljö. Hämtad 2019-05-23 från
www.lomma.se/download/18.1fc96f7a15aa40b071a933/1489488004520/02.+Bygga+i+kh+v%
Länsstyrelsen Gävleborg. (2012). Riksintressen i Gävle kommun, ett kunskapsunderlag. Opublicerat material.
Länsstyrelsen Gävleborg. (2018). Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2018. Hämtad 2019-04-01 från www.lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen (u.å.). Kulturmiljö och miljömål. Hämtad 2019-04-01 från www.lansstyrelsen.se Marcus, L. & Berghauser Pont, M. (2016). Är det verkligen kvarterstad vi vill ha? Plan, (4).
Hämtad 2019-04-17 från www.planering.org/plan-blog/2016/10/6/r-det-verkligen-kvarterstad-vi-vill-ha
Matsuoka, R. H. & Kaplan, R.D. (2008). People needs in the urban landscape: Analysis of Landscape and Urban Planning contributions. Landscape and urban planning, 84(1), 7–19. doi:
10.1016/j.landurbplan.2007.09.009
Nationalencyklopedin. (u.å.a). Livskvalitet. Hämtad 2019-06-19 från www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/livskvalitet Nationalencyklopedin. (u.å.b). Avskildhet. Hämtad 2019-04-11 från www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/avskildhet
Nationalencyklopedin. (u.å.c) Nykterhetsrörelsen. Hämtad 2019-05-13 från www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nykterhetsr%C3%B6relsen
Nordisk treby. (u.å.). Om trästaden. Hämtad 2019-06-25 från www.nordisktreby.org OBOS Kärnhem. (2019). BRF Patronen i Eskilstuna. Hämtad 2019-05-08 från
www.oboskarnhem.se/objekt/brf-patronen/
Olsson, K., Wetterberg, O., Bjur, H., Larsson, S., Modin, A., Söderback, K., Martins Holmberg, I., Gren, M., Andersson, S., Feldmann Eellend, B. & Azimzadeh, M. (2015). Gamlestaden.
Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie, s 201. Göteborg: Göteborgs universitet.
Riksantikvarieämbetet (2009). Kulturmiljöanalys. En vägledning för användning av DIVE. Hämtad 2019-01-21 från www.raa.se/publicerat/9789172095380.pdf
Riksantikvarieämbetet. (2017). 2. Kulturmiljö – att tänka i tid. Hämtad 2019-05-22 från www.raa.se/samhallsutveckling/kulturpolitik/da-och-nu-att-bevara-anvanda-och-utveckla-kulturmiljon/2-kulturmiljo-att-tanka-i-tid/
Senbel, M. & Church, S. P. (2011). Design Empowerment: The Limits of Accessible Visualization Media in Neighborhood Densification. Journal of Planning Education and Research, 31(4), 423-437.
doi: 10.1177/0739456X11417830
SFS 1988:950. Kulturmiljölag. Hämtad 2019-04-01 från Riksdagens webbplats:
www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Hämtad 2019-05-07 från Riksdagens webbplats:
www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
Shibbye, B. & Pålstam, Y. (2001). Landskap i fokus, Utvärdering av metoder för landskapsanalys.
Riksantikvarieämbetet. Hämtad 2019-04-15 från www.samla.raa.se/xmlui/handle/raa/8238?show=full
Statistiska centralbyrån. (2019a). Personbilar i trafik 1923–2018, tidsserie. Hämtad 2019-05-14 från www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/transporter-och-
kommunikationer/vagtrafik/fordonsstatistik/pong/tabell-och-diagram/personbilar-i-trafik/
Statistiska centralbyrån. (2019b). Befolkningsutveckling – födda, döda, in- och utvandring samt giftermål och skilsmässor 1749–2018. Hämtad 2019-05-14 från www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/
Ståhle, A. (2008). Compact sprawl: exploring public open space and contradictions in urban density (Trita-ARK. 1402-7461; 2008:6). School of Architecture, KTH, Stockholm.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2019). Medborgardialog och delaktighet. Hämtad 2019-04-15 från www.skl.se/demokratiledningstyrning/medborgardialogdelaktighet.371.html
SVT. (2015). Nej till skyskrapa vid Gamla Gefle. Hämtad 2019-05-23 från www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/nej-till-skyskrapa-i-gamla-gefle
Söderberg, S. (1967, 17 november). F.d. Strömsbro krog rivs. Gefle Dagblad.
Tao, L. W. (2018). Survey of the critical issue of the public housing privacy to influence on residents living condition in Hong Kong. HBRC Journal, 14(3), 288–293. doi:
10.1016/j.hbrcj.2016.11.005
Tsai, Y. (2014). Location-demand-based residential floor area ratio distribution method. Urban Studies, 51(12), 2685–2702. doi: 10.1177/0042098013506048
Bilaga A
Intervjufrågor
Frågorna ställdes till Nori Camuz, fastighetsägare till Strömsbro 37:2 och Strömsbro 79:8.
Datum: 2019-04-10 Tid: 09:00-09:50
Plats: Högskolan i Gävle, 23:421
1. Vilka karaktärsdrag tycker du ger Strömsbro en identitet?
2. Vad tycker du är attraktivt i den fysiska miljön i Strömsbro?
3. Vad tycker du är oattraktivt i den fysiska miljön i Strömsbro?
4. Finns det någon särskild plats som du tycker är mer eller mindre attraktiv?
5. Vilken typ av bostadsform ska nybyggnation i Strömsbro ha enligt dig?
6. Hur många våningar kan nybyggnation i Strömsbro ha som mest enligt dig?
7. Är det viktigt att fönster är symmetriskt placerade?
8. Vilka fysiska faktorer är viktigast att ta hänsyn till vid utformning av nybyggnation i ett kulturmiljöområde?
9. Hur viktigt är det att planera för gröna ytor vid ny bebyggelse?
10. Vilka typer av gröna ytor tycker du är mest viktiga vid utformning av bostäder?
11. Vad är viktigast för dig vid nybyggnation av bostäder?
12. Vilka åtgärder tycker du bör genomföras för att åstadkomma avskildhet till bostaden?
13. Borde utformningen av ny bebyggelse i Strömsbro ha moderna inslag?
14. Vilken fasadfärg och fasadmaterial tycker du den nya bebyggelsen borde ha?
15. Vilken utformning av nybyggnation i Strömsbro hade varit den sämsta tänkbara enligt dig?
16. Varför heter kvarteret Tennstopet?
Frågorna ställdes till Lena Boox, kommunantikvarie på Gävle kommun.
Datum: 2019-04-25 Tid: 10:00-10:25
Plats: Förvaltningshuset Gävle
1. Varför kallas fastigheten Strömsbro 37:2 för kvarteret Tennstopet?
2. Varför användes falurödfärg i sådan stor utsträckning i Strömsbro?
3. Fanns det fler röda hus i Strömsbro förut?
4. Vad användes lador/uthus till på sådana små gårdar?
5. Vad finns det för koppling mellan Strömsbros fysiska miljö och historia?
6. Vad har lett till att Strömsbro ser ut som det gör idag?
7. Vilka karaktärsdrag tycker du är mest värdefulla i Strömsbro?
8. Vad är viktigt att tänka på vid nybyggnation i kulturmiljö?
9. Hur mycket kan nybyggnationen skilja sig utseendemässigt från befintlig bebyggelse i 1800-tals svenska kulturhistoriska miljöer enligt dig?
Bilaga B
Enkätundersökning om Strömsbro
Vi är två studenter från samhällsplanerarprogrammet på Högskolan i Gävle som skriver vårt examensarbete. Arbetet handlar om nybyggnation i kulturmiljö. Vi skulle vara väldigt tacksamma om du ville besvara dessa tio frågor för att hjälpa oss. Dina svar kommer sammanställas med andras och du kommer därför vara anonym.
Det är tillåtet att ringa in fler svarsalternativ
1. Vilka karaktärsdrag tycker du ger Strömsbro en identitet?
• Arkitekturen
• Kvarters- och gatustrukturen
• Gröna ytor
• Den äldre bebyggelsen
• Områdets historia
• Annat:
2. Finns det någon särskild plats som du tycker är mer eller mindre attraktiv?
(Markera på kartan) Motivera ditt
svar:………...
………
3. Vilken typ av bostadsform ska nybyggnation i Strömsbro ha enligt dig?
4. Hur många våningar kan nybyggnation i Strömsbro ha som mest enligt dig?
Svara med ett kryss på den blå linjen
5. Vilka fysiska faktorer är viktigast att ta hänsyn till vid utformning av nybyggnation i ett kulturmiljöområde?
• Material på fasaderna
• Färgsättning på fasaderna
• Fönster
6. Vilka typer av gröna ytor tycker du är mest viktiga vid utformning av bostäder?
• Gemensam innergård
7. Vad är viktigast för dig vid nybyggnation av bostäder?
• Mycket ljusinsläpp
• Att det liknar omkringliggande bebyggelse
• Närhet till grönytor
• Begränsad insyn till bostaden
• Bra utsikt
• Trygghet
• Utmärkande bebyggelse
• Bebyggelse med blandad användning (exempelvis handel i bottenplan)
•
8. Vilka åtgärder tycker du bör genomföras för att åstadkomma avskildhet till bostaden?
• Olika placering av fönster
• Plantering av träd och buskar mellan byggnader
• Små fönster
• Uppförande av häck eller staket runt fastigheten
• Annat:
9. I vilken grad bör utformningen av ny bebyggelse i Strömsbro ha moderna inslag?
Sätt ett kryss i den blå rektangeln.
10. Vilken fasad tycker du ny bebyggelse i Strömsbro borde ha?
• Trä
• Puts
• Tegel
• Sten
• Annat:
Ringa in den färgsättning som du tycker passar bäst som visas på bilden eller skriv en egen här:………..
Tack för din medverkan och tid!
Bilaga C
Volymstudie
Studien utgick från Gävle kommuns (personlig kommunikation, 2019-05-02) framtagna SketchUp-modell över området.
Avgränsningen till studien var de närmaste 20 bostadsbyggnaderna till fastigheten Strömsbro 37:2 som användes som exempel i arbetet. Avgränsningen var
nödvändig, eftersom bebyggelsen vid Iskällargatan har uppförts i en senare tidsperiod och skiljer sig från det karaktäristiska Strömsbro Volymstudien utgick från följande ekvation som beräknades för varje byggnad:
Volymstudien tog hänsyn till de vita byggnaderna i figur 1 nedan.
Figur 1: Byggnader för beräkning av volym är markerade med vit färg.
Resultatet för samtliga beräkningar visas i tabell 1.
Tabell 1: Volymtal för beräknade byggnadskroppar
Volymtal 1. 487 𝑚3
2. 976 𝑚3 3. 297 𝑚3 4. 718 𝑚3 5. 816 𝑚3 6. 715 𝑚3 7. 1667 𝑚3 8. 870 𝑚3 9. 583 𝑚3 10. 588 𝑚3 11. 258 𝑚3 12. 521 𝑚3 13. 244 𝑚3 14. 233 𝑚3 15. 394 𝑚3 16. 386 𝑚3 17. 345 𝑚3 18. 356 𝑚3 19. 447 𝑚3 20. 516 𝑚3
Beräkningen av medelvärdet för volymer gjordes genom att addera samtliga volymer och sedan dividera den totala volymen med antalet beräknade fastigheter enligt följande:
Värdena som togs fram för volymer var:
Medelvärde = 571 𝑚3
Minimum = 233 𝑚3 Maximum = 1667 𝑚3
Bebyggelsen som är på fastigheten Strömsbro 37:2 idag har en volym på 2649 𝑚3.
Exploateringstal
För att beräkna exploateringstal användes följande ekvation:
Avgränsningen för exploateringstal var densamma som för volymer, förutom att uthusen på fastigheterna beräknades, figur 2 demonstrerar vilka byggnader som beräknades, dessa har en vit kulör.
Figur 2: Byggnader för beräkning av exploateringstal är markerade med vit färg.
Resultatet för samtliga beräkningar visas i tabell 2.
Tabell 2: Exploateringstal för beräknade fastigheter
Exploateringstal
1. 0,6 2. 0,7 3. 0,3 4. 0,5 5. 0,8 6. 0,5 7. 0,8 8. 0,5 9. 0,6 10. 0,7 11. 0,2 12. 0,6 13. 0,5 14. 0,3 15. 0,3 16. 0,3 17. 0,2 18. 0,2 19. 0,6 20. 0,4
Medelvärdet beräknades genom att addera samtliga exploateringstal och dividera med antalet beräknade fastigheter enligt följande:
Värdena som togs fram för exploateringstal var:
Medelvärde = 0,5
Minimum = 0,2 Maximum = 0,8
Exploateringstal för nuvarande bebyggelse på Strömsbro 37:2 togs också fram, vilket var 0,7.