Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.
(Lpfö 98 Reviderad 2016)
4.1 Språk
Beskrivning av årets arbete
Pedagogerna har haft läsvilor, sagostunder, drama, sångsamlingar, Bornholmssamlingar och medvetna dialoger. Barnen har getts tid till att reflektera över vad de sagt genom att
pedagogerna har ställt följdfrågor. Lärplattan har även använts till att förklara olika saker.
Analys
Pedagogerna erfar en tydlig utveckling i Bornholmsgrupperna och en utveckling när det gäller kommunikation mellan barnen. Många barn visar dock tydligt att de inte vill prata sitt eget hemspråk på förskolan trots att pedagogerna uppmuntrar dem att dela med sig av sitt språk på samlingarna. De finns även ord uppsatta bredvid bilder på olika språk på förskolan.
Barnen har visat intresse för spontanläsning och att leka med ord, rim och ramsor.
Pedagogerna lyfter upp att det är lättare att nå barnen när de är i mindre grupper.
Utvecklingsbehov
Dela upp barnen i mindre grupper för att på så vis ge dem större chans till att få utrymme för sina frågor, tankar och funderingar. Fler tillfällen till planerade aktiviteter. Gemensamt samarbete mellan avdelningarna så att det går att ha språksamlingar i tvärgrupper.
Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål
Avdelningsmål:
Saltkråkan: Barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att använda svenska språket som kommunikationsmedel i samlingar, lek, matsituation samt in och utgång.
Bråkmakargatan: Barnen utvecklar sin förmåga att samspela och kommunicera med andra.
Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att:
• bjuda in kompisar till lek
10
• dela med sig och vänta på sin tur
• stanna kvar i en aktivitet med en kamrat en längre stund
• använda sina ord för att utrycka sin vilja i sammanhanget
Bullerbyn: Barnen på Bullerbyn utvecklar en språklig medvetenhet oavsett ålder och modersmål. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att:
• uttrycka sig på många olika sätt
• kunna följa enkla instruktioner
Lönneberga: Barnen utvecklar den verbala kommunikationen. Detta sker när:
• barnen talar verbalt om vad de vill, inte vill
• kan återberätta en saga eller sådant som har hänt
• när barnen samspelar med varandra
Analys
Saltkråkan: Pedagogerna har sett en utveckling hos barnen. De har en vilja att lära sig samt är motiverade att kunna kommunicera på svenska.
Bråkmakargatan: Pedagogerna ser en stor utveckling hos barnen i både samspel och kommunikation. Skapandeaktiviteterna har utvecklat barnens kommunikation mellan varandra.
Bullerbyn: Fler barn vill och försöker följa instruktioner och frågar och hjälper varandra spontant. De yngre barnen tar gärna emot de äldre barnens hjälp. Barnen har utvecklat sitt ordförråd genom bland annat sånger och drama.
Lönneberga: Pedagogerna erfar en tydlig utveckling i språket hos barnen. Framgångsfaktorer är bland annat att pedagogerna förklarar och sätter ord på allt, är närvarande i leken i alla rum, upprepar samma sånger hela tiden och läser ofta böcker med barnen.
Utvecklingsbehov
Fortsätta arbeta medvetet utifrån målen och eventuellt tänka ut nya mål utifrån barngruppens intresse.
4.2 Matematik
Beskrivning av årets arbete
Pedagogerna har arbetat med vardagsmatematik. Barnen har även indelats i
matematikgrupper utifrån deras utvecklingsnivåer. På några av avdelningarna har de gjort matematik-stationer som synliggjort matematiken. Även matematiska övningar i skogen har genomförts. Pedagogerna lyfter upp att matematiken är en central och aktuell del i
förskolan.
11 Analys
Många barn kan föra matematiska resonemang. Ett flertal barn är intresserade av siffror, klockan och att räkna. Matematikgrupperna har medfört en större matematisk förståelse hos barnen. Framgångsfaktorer är att ha ett medvetet ”matematiktänk”.
Utvecklingsbehov
Anpassa matematikgrupperna efter mognad. Utveckla arbetet med vardagsmatematiken ytterligare.
4.3 Naturvetenskap och teknik
Beskrivning av årets arbete
Förskolan har gett förutsättningar till bygg och konstruktionslek. Återkommande skogsutflykter har även ägt rum. På en av avdelningarna lyfter de upp att de haft
experimentgrupper och skapandegrupper. De har även haft fjärilslarver som de följt upp och har haft skapande aktiviteter kring.
Analys
Via skogsutflykterna har barnen visat intresse för årstidsväxlingar och smådjur. De yngre barnen har även sökt kunskap hos de äldre. En framgångsfaktor är att de pedagoger som håller i grupperna och ”brinner” för ämnet för över sitt intresse till barnen.
Utvecklingsbehov
Utforma konstruktionslåder för att stimulera och utmana ännu fler barn.
Återkoppla besöken i skogen med hjälp av lärplattan.
4.4 Lek
Beskrivning av årets arbete
Pedagogerna har genom ett medvetet arbetssätt främjat barnens lekutveckling. Miljön har använts på ett sådant sätt att den stimulerar leken. Innemiljön har formats utifrån
barngruppens intresse. Barnen erbjuds många lektillfällen och närvarande pedagoger stöttar barnen i leken.
Analys
Pedagogerna upplever att barnen tar för sig mer i leken och kan dra i gång en lek på eget initiativ. Via leken har barnen utvecklat sitt samspel, språk, kommunikation, nyfikenhet och lust. Även konflikterna mellan barnen har minskat. Barnen har lärt sig turtagande och visat hänsyn och respekt till varandra.
Utvecklingsbehov
12 Ännu mer medveten planering av lekmaterial och miljöer för att skapa nyfikenhet och
förutsättningar till utvecklandet av nya lekar. Kunna vara flexibel och inte avbryta barnen i leken på grund av andra aktiviteter. Gemensamma diskussioner om lekens betydelse och pedagogernas roll i leken.
4.5 Estetik
Beskrivning av årets arbete
Barnen har indelats i skapandegrupper där pedagogerna har utgått från barnens intressen och utvecklingsnivåer. Personal från Kulturskolan har haft drama med barnen på förskolan.
Barnen har erbjudits regelbundna musik och sångsamlingar. Dans, bild och rörelse är också återkommande aktiviteter på förskolan.
Analys
Barnens fantasi och kreativitet har utvecklats. Barnen tar egna initiativ till estetiska aktiviteter.
Utvecklingsbehov
Utveckla samarbetet mellan avdelningarna för att kunna ta vara på varandras kompetens när det gäller estetisk verksamhet.
4.6 Motorik
Beskrivning av årets arbete
Pedagogerna uppmuntrar barnen till rörelselekar både inne och ute. De kontinuerligt återkommande långpromenaderna utvecklar barnens grovmotorik. Barnen får tid att klara olika vardagliga moment istället för att personalen gör det åt dem. Även planerade
rörelselekar hålls regelbundet.
Analys
Genom egen träning och mindre hjälp klarar nu fler barn att klä på sig själva.
Genom planerade rörelselekar så utvecklas både barnens fin och grovmotorik.
Utvecklingsbehov
På några av avdelningarna lyfter de fram att de bör få till mer planerade aktiviteter som gynnar motoriken.
13
4.7 Socialt
Beskrivning av årets arbete
På Tallbacken har pedagogerna arbetat utifrån målsättningen att ”På Tallbacken ska alla barn och vuxna kunna känna trygghet och mötas med respekt”.
Pedagogerna arbetar med att sätta ord på barnens känslor vid konflikter och vardagliga dilemman. Trygghet, självständighet, delaktighet och respekt genomsyrar arbetet med barnen. Pedagogerna arbetar utifrån förhållningssättet ICDP.
Analys
Utifrån att barnen har olika hemspråk så arbetar pedagogerna med att barnen ska kunna kommunicera med varandra på svenska för att förstå varandra och ha ett gemensamt språk.
Pedagogerna upplever att barnen har utvecklat sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.
De har lättare att hantera turordning och klarar många gånger av att hantera en konflikt.
Genom att pedagogerna utmanar barnen utifrån deras proximala utvecklingszon och finns med som ”bollplank” så upplever de att barnens tillit till sin egen förmåga ha växt. Barnen visar på trygghet och vågar säga ifrån och framföra sina åsikter.
Utvecklingsbehov
Fortsätta arbeta med att sätta ord på barnens känslor och hjälpa dem att kunna kommunicera med varandra.
Viktigt att fortsätta arbeta utifrån ICDP och ha ett gemensamt förhållningssätt.
Utveckla dokumentationen på detta område.
14